Nu prövas genmodifierade ö-celler som behandling av typ 1-diabetes
17.11.2023 15:00:00 CET | Akademiska sjukhuset | Pressmeddelande
För första gången ska patienter med typ 1-diabetes erbjudas transplantation med genmodifierade, hypoimmuna insulinproducerande celler från Langerhanska öar. Cellerna har modifierats så att de inte ska upptäckas av immunförsvaret. Behandlingen sker inom ramen för en klinisk studie på Akademiska sjukhuset och har tidigare visat sig mycket framgångsrik i prekliniska studier. Förhoppningen är att patienter med typ 1-diabetes på sikt ska kunna botas från sjukdomen.

– Det handlar om en potentiellt botande cellterapi som nu för första gången någonsin prövas på patienter. De insulinproducerande celler som transplanteras har genmodifierats för att undgå upptäckt av immunförsvaret. Detta kan leda till att patienten inte behöver livslång behandling med immundämpande läkemedel som hitintills behövts vid transplantation av Langerhanska öar och som ofta ger biverkningar och inte lämpar sig för alla. Förhoppningen på sikt är att alla patienter med typ 1-diabetes ska kunna botas från sjukdomen genom att ersätta deras förstörda insulinproducerande celler med nya, säger Per-Ola Carlsson, överläkare och professor i diabetessjukdomar vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Studien, en så kallad First-in-human safety study, ska pågå under ett år. Den genomförs inom ramen för det nya centrumet för avancerade läkemedelsterapier, ATMP, som invigdes på Akademiska sjukhuset i september 2023 och framförallt syftar till att fler patienter ska gagnas av utvecklingen och få del av nya behandlingar.
I studien kommer behandlingen att utvärderas på upp till två patienter i åldern 30-45 år, med förhöjt blodsockervärde trots gängse behandling. Patienterna kommer att få cellerna transplanterade till underarmen. Patienterna kommer sedan att följas under ett år i studien, men en långtidsuppföljning är också planerad. Studiens syfte är att utvärdera säkerheten och om de insulinproducerande cellerna undgår ”attack” från immunförsvaret, överlever och genererar mätbar stabilisering av blodsockervärdet. Om patienterna återfår en egen insulinproduktion kan behandlingen innebära bot.
Behandling av typ 1-diabetes har gått framåt kraftigt de senaste åren, med exempelvis insulinpumpar. För personer med svår typ 1-diabetes och oförutsägbara, kraftiga variationer av blodsockret finns sedan drygt 20 år ö-transplantation med så kallade Langerhanska öar som alternativ behandling. Sedan starten 2001 har 165 ö-transplantationer genomförts på Akademiska sjukhuset fördelat på cirka 60 patienter.
– Precis som vid tidigare ö-transplantationer tas i detta fall insulinproducerande celler, så kallade Langerhanska öar, från bukspottkörteln på en avliden donator. Ö-isoleringen sker vid Rudbecklaboratoriet här på Akademiska sjukhuset. Det nya är att tre genomiska förändringar görs i cellerna innan de ges till patienterna för att undvika avstötning, att cellerna så att säga görs hypoimmuna vilket innebär att patienterna har en möjlighet att slippa immundämpande behandling. Redan efter 2-4 veckor kan vi avgöra om cellerna överlevt och inte stötts bort, förklarar Per-Ola Carlsson.
Studien “First-in-human safety study of hypoimmune pancreatic islet transplantation in adult subjects with type 1 diabetes” drivs av forskare vid endokrin- och diabetessektionen på Akademiska sjukhuset. Studien finansieras av Region Uppsala, med delfinansiering av Sana Biotechnology Inc, med säte i Seattle (USA). I studien används Sana´s hypoimmunteknologi som är designad för att skapa celler ex vivo (utanför en levande organism) som undgår patientens immunförsvar. Detta för att möjliggöra transplantation av insulinproducerande celler från donator utan att patienten behöver immunsuppressiv behandling.
FAKTA: ATMP Centrum Uppsala
- ATMP (Advanced Therapy Medicinal Products) omfattar läkemedel för avancerad terapi: cell- och genterapi samt vävnadtekniska produkter.
- Invigdes på Akademiska sjukhuset i september 2023.
- Bakom centrumet står Akademiska sjukhuset/Region Uppsala och Uppsala universitet.
- Ska bidra med stödstrukturer för de forskare som vill utveckla och/eller behandla patienter med ATMP. Målet är att fler patienter ska gagnas av utvecklingen och få del av nya behandlingar, samt underlätta samarbete.
- Läkemedel för avancerad terapi indelas i somatiska cellterapier, genterapier och vävnadstekniska produkter, samt kombinationsläkemedel som innehåller avancerade terapiläkemedel.
- Läkemedel för avancerad terapi ska alltid tillverkas under så kallad god tillverkningssed (eng. Good Manufacturing Practice – GMP), oavsett om de används inom klinisk läkemedelsprövning eller under sjukhusundantag. Tillverkningstillstånd ska alltid sökas hos Läkemedelsverket.
Nyckelord
Kontakter
Per-Ola Carlsson, överläkare och professor i diabetessjukdomar vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet;
018-611 41 23 eller 070-272 11 67
per-ola.carlsson@mcb.uu.se
Bilder

Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Första läkemedelsstudien vid vattenskalle hos vuxna (NPH): Diamox hjälper inte mot symtomen14.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Den första randomiserade läkemedelsstudien vid normaltryckshydrocefalus, ibland kallad vattenskalle hos vuxna, visar att behandling med det vätskedrivande läkemedlet acetazolamid (Diamox) inte förbättrar patienternas symtom. Behandlingen var dessutom förknippad med vanliga biverkningar. Resultaten, som publicerats i The Lancet Neurology, ger det hittills starkaste vetenskapliga svaret på en behandlingsfråga som varit omdiskuterad i decennier.
Forskning visar: Ingen ökning av havandeskapsförgiftning hos kvinnliga njurdonatorer11.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Hur påverkas graviditeten för kvinnor som donerat en njure? En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att det är vanligare med låg födelsevikt hos barnet. Däremot finns det ingen tydligt ökad risk för havandeskapsförgiftning, vilket forskarna tidigare trott.
Ny cyklotronanläggning invigd på PET-centrum vid Akademiska sjukhuset15.4.2026 13:30:00 CEST | Pressmeddelande
Positronemissionstomografi (PET) blir allt viktigare för diagnostik och uppföljning av olika behandlingar, inte minst inom cancerområdet, men även för avancerad forskning. I dag invigs en ny cyklotronanläggning på PET-centrum vid Akademiska sjukhuset, som förutom cyklotron, en slags partikelaccelerator, inrymmer renrum för tillverkning av spårämnen. I samband med invigningen 15 april avtäcktes ett konstverk av Albin Karlsson utanför centrumet.
Studie fokuserar på säkrare utskrivningar av äldre patienter från sjukhus7.4.2026 14:11:05 CEST | Pressmeddelande
Övergångar mellan olika vårdenheter, till exempel när äldre, multisjuka patienter skrivs ut från sjukhus, innebär en ökad risk för att läkemedel tas på fel sätt. En studie på Akademiska sjukhuset fokuserar på att göra utskrivningarna säkrare och tryggare, bland annat med tydligare och individanpassad kommunikation.
Akademiska medverkar i nationellt nätverk för mer effektiv och jämlik cancersjukvård18.3.2026 10:47:40 CET | Nyheter
Nu stärks samarbetet mellan universitetssjukhusens Comprehensive Cancer Centres (CCC) genom att ett nationellt nätverk bildas. Respektive centers högspecialiserade vård, spetsforskning och utbildning flätas samman för att kunna bidra till att göra cancersjukvården mer jämlik och effektiv i hela landet och samtidigt korta tiden till klinisk rutin.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum