Nationell datadelning av nya metoder för vård, forskning och innovation

Dela

Genomic Medicine Sweden, GMS, har fått 12,1 miljoner från Swelife via Vinnova. Region Örebro län och Örebro universitet är parter i projektet. ”Tanken är att projektet ska förenkla och organisera datadelning nationellt mellan olika projekt och aktörer”, berättar Mårten Lindqvist, forskare vid medicinska vetenskaper på Örebro universitet.

Foto: GettyImages.
Foto: GettyImages.

Medlen kommer framför allt att stärka regionernas arbete med dataöverföring till en Nationell Genomikplattform, NGP, en så kallad ”datasjö”. 

NGP är nav för insamling och delning av storskalig sekvenseringsdata och omfattande information som har samlats in för att få en djupare förståelse för processer och sjukdomar. Denna typ av data används ofta inom medicinsk forskning och kan bidra till att utveckla mer precisa diagnostiska verktyg och effektiva behandlingar.

– Det kommer även att möjliggöra överföring och tillgänglighet av insamlad data med olika samhällsaktörer som sjukvården, Folkhälsomyndigheten, forskarsamhället och forskande läkemedelsföretag, säger Mårten Lindqvist.

– Inom regionen kommer vi att jobba med att automatisera flödet för överföring av data till NGP, berättar Paula Mölling, molekylärbiolog och docent inom verksamhetsområde laboratoriemedicin vid Region Örebro län.

Att dela hälsodata ger många fördelar

Att dela storskalig hälsodata via GMS:s datasjö, skapar förutsättningar för mer precisa diagnoser och behandling av patienter.

– Några av fördelarna med effektivare användning av hälsodata är att den kan ge bättre möjligheter att tidigt upptäcka sjukdom och ställa rätt diagnos samt skynda på framstegen inom forskningen, säger Paula Mölling.

Förhoppningen är att projektet ska hjälpa till att bana väg för ett brett införande av precisionsmedicin i sjukvården. Genom att regioner delar data i en datasjö hos GMS, kommer regionerna att få samma möjligheter att kunna göra bedömningar med hjälp av storskaliga molekylära data.

– Det kommer inte bara innebära att patienter kan få mer precisa diagnoser och behandlingsplaner, utan också att vården blir jämlik oavsett var i landet man bor. Därför känner vi att det är fantastiskt att vi har fått det här anslaget. Vinnova är en viktig finansiär för tillämpad forskning och att vi fått detta anslag bekräftar att vi valt rätt väg för implementation av precisionsmedicin i Sverige, avslutar hon.

I projektet deltar både regioner, universitet, Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsindustriföreningen.

Faktaruta

Genomic Medicine Sweden, GMS – Det nationella initiativet för precisionsmedicin startade 2018. Målet är att implementera precisionsmedicin inom svensk hälso- och sjukvård som ska ge patienter mer precisa diagnoser och behandlingsplaner oavsett var i landet man bor. För att skapa förutsättningar för detta byggs en IT-infrastruktur, den Nationella Genomikplattformen, NGP. 

Ett av delmålen med GMS är att införa storskaliga sekvenseringstekniker inom sjukvården, vilket innebär att prover från patienter och/eller sjukdomsframkallande mikroorganismer kan analyseras i mycket högre upplösning är tidigare varit möjligt.

Nationella Genomikplattformen, NGP – Den plattform där storskalig hälsodata kan analyseras. Data lagras i en så kallad datasjö som gör att regioner kommer att ha tillgång till samma grundläggande data för att kunna ställa mer precisa diagnoser.

Precisionsmedicin i vården - Precisionsmedicin skapar stora möjligheter till bättre vård och behandling som är skräddarsydd efter patientens egna förutsättningar och behov. I precisionsmedicin tar man hänsyn till bland annat både genetiska faktorer och specifika biomarkörer tillsammans med exempelvis ålder, kön och levnadsvanor. Det är stora datamängder för varje patient och det är därför nödvändigt att kunna koppla ihop och tolka olika data, vilket projektet planerar att göra med hjälp av avancerade IT- infrastrukturlösningar via den Nationella Genomikplattformen som håller på att byggas upp inom GMS.

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Foto: GettyImages.
Foto: GettyImages.
Ladda ned bild
Forskare Paula Mölling vid Region Örebro län. Foto: Maria Bergman/Region Örebro län.
Forskare Paula Mölling vid Region Örebro län. Foto: Maria Bergman/Region Örebro län.
Ladda ned bild
Forskare Mårten Lindqvist vid Örebro universitet. Foto: Elin Abelson/Region Örebro län.
Forskare Mårten Lindqvist vid Örebro universitet. Foto: Elin Abelson/Region Örebro län.
Ladda ned bild

Det personliga universitetssjukhuset

Som universitetssjukhus vill vi erbjuda våra patienter en modern och tillgänglig sjukvård på bästa möjliga vetenskapliga grund. Du som bor i Örebro län kan vara trygg i att ha tillgång till specialistsjukvård i din närhet. Flera specialiteter är uppmärksammade utanför landets gränser och forskning bedrivs inom många områden. USÖ har ca 550 vårdplatser och är ett av landets sju universitetssjukhus. Det är också en av länets största arbetsplatser med mer än 3 500 anställda.

Tillsammans med Örebro universitet utvecklar vi medicinsk forskning och utbildning. Samarbetet har bland annat lett till att en komplett läkarutbildning erbjuds i Örebro från och med 2011. Den nya läkarutbildningen medverkar till att lösa den nationella bristen på läkare och bidrar till att förbättra tillgängligheten i vården. För USÖ innebär läkarutbildningen stora möjligheter för fortsatt utveckling som universitetssjukhus, inte bara beträffande undervisning, utan också vad gäller forskning och högspecialiserad vård.

Följ Universitetssjukhuset Örebro

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Universitetssjukhuset Örebro

Från lokala studier till global påverkan - Örebroforskares resa inom prostatacancer28.11.2024 09:05:00 CET | Pressmeddelande

För 47 år sedan inleddes en banbrytande studie om prostatacancer vid Universitetssjukhuset Örebro, som lade grunden för flera betydelsefulla forskningsprojekt. "Vi ville verkligen undersöka nyttan av att operera bort prostatakörteln vid tidig prostatacancer," säger forskaren Sven-Olof Andersson. Tillsammans med professor Jan-Erik Johansson påbörjade han en forskningsresa som kom att påverka behandlingen av sjukdomen.

Färre förlossningskomplikationer när lägre gränsvärden för graviditetsdiabetes behandlas5.9.2024 09:35:00 CEST | Pressmeddelande

Forskaren Helena Backman vid Universitetssjukhuset Örebro fick 18,2 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för sex år sedan för att forska om graviditetsdiabetes. I studien har forskargruppen utvärderat de gamla riktlinjerna för graviditetsdiabetes mot de nya från Socialstyrelsen. ”Studien visar att behandling av lägre gränsvärden för graviditetsdiabetes förbättrar förlossningsutfall”, berättar hon.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye