Ny rapport: Många i Institutets undersökning upplever att det finns mänskliga rättigheter som är hotade i Sverige idag

Idag publicerar Institutet för mänskliga rättigheter sin nya rapport ”Kännedom om och upplevelser av mänskliga rättigheter i Sverige 2022–2023”. Rapporten visar att en majoritet av de som svarat i vår undersökning upplever sig känna till sina mänskliga rättigheter även om kännedomen om specifika rättigheter och konventioner är betydligt lägre och varierar. Samtidigt upplever endast en minoritet av de som svarat att det inte finns mänskliga rättigheter som är hotade i Sverige idag.

Det är första gången som Institutet för mänskliga rättigheter släpper en rapport om människors kännedom om mänskliga rättigheter i Sverige. Rapporten bygger till stora delar på en webbenkät som genomfördes hösten 2022 för att undersöka människors kännedom om mänskliga rättigheter, deras upplevelse av möjligheter att utkräva sina mänskliga rättigheter samt om det finns mänskliga rättigheter som upplevs vara hotade i Sverige idag. Under våren 2023 kompletterades undersökningen med ytterligare en webbenkät med samma tema, denna gång särskilt riktad till deltagare med funktionsnedsättning. Institutet bedömer att undersökningarna ger goda indikationer, även om begränsningar i undersökningsmetoden gör att resultaten bör tolkas med viss försiktighet.

Särskilt hotade grupper
Endast 26 procent av de som svarat på webbenkäten 2022 upplever inte att det finns mänskliga rättigheter som är hotade i Sverige i dag. De rättigheter som flest anser vara hotade är frihet från hat, hot och våld och frihet från diskriminering. 43 procent upplever dessutom att vissa gruppers mänskliga rättigheter är särskilt hotade i Sverige. Utrikes födda och personer med utländsk bakgrund, inklusive asylsökande, är de vars mänskliga rättigheter flest ser som hotade.

Mer än en tredjedel av de som svarade på webbenkäten som särskilt riktade sig till deltagare med funktionsnedsättning, upplever att rättigheterna för personer med funktionsnedsättning är särskilt hotade.

Hinder att utkräva sina mänskliga rättigheter
Många som svarat på webbenkäten 2022 upplever att det är svårt att få information om hur man utkräver sina rättigheter, att det är svårt att ha kontakt med myndigheter, att det är svårt att få rättshjälp och att det kan kännas skamligt att anmäla kränkningar. Många upplever också att det är meningslöst att anmäla rättighetskränkningar då myndigheter inte kan eller vill göra något åt en sådan anmälan.

Flera av de som svarade på webbenkäten som särskilt riktade sig till deltagare med funktionsnedsättning, uppger att rädsla för repressalier gör att de avstår från att klaga till myndigheter.

”Jag känner att jag är beroende av dem som jag skulle klaga på så jag vågar inte klaga ifall det blir ännu värre om jag uppfattas som gnällig och klagar och att det kanske påverkar min chans att få bra intyg så jag får ekonomisk ersättning.” (Citat ur rapporten ”Kännedom om och upplevelser av mänskliga rättigheter i Sverige 2022–2023”).

Institutet för mänskliga rättigheter ser att det i Sverige finns behov av att utveckla arbetet för att sprida fördjupad kännedom om mänskliga rättigheter, undanröja praktiska hinder för människor att få sina rättigheter tillgodosedda, skapa mer likvärdiga förutsättningar för människor att få tillgång till sina rättigheter, och stärka de mänskliga rättigheternas utkrävbarhet.

Hela rapporten går att läsa på Institutets webbplats här

För mer information, kontakta:
Maria Ploberg, pressansvarig kommunikatör, 046-287 39 25, maria.ploberg@mrinstitutet.se