Institutet för mänskliga rättigheter

Riksdagsseminarium om hat, hot och polariserande retorik i Sverige

Dela
Bilden visar publiken som deltar vid ett riksdagsseminarium i Andrakammarsalen i Östra riksdagshuset. Längst fram finns scenen med talarna.
Den 30 november arrangerade Institutet för mänskliga rättigheter ett välbesökt seminarium i Andrakammarsalen, Östra riksdagshuset.

Institutet för mänskliga rättigheter, i samarbete med Konstitutionsutskottets presidium, arrangerade den 30 november ett riksdagsseminarium med anledning av att den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna fyller 75 år i år. Seminariet fokuserade särskilt på utvecklingen med hat, hot och polariserande retorik i Sverige samt konsekvenserna det kan få. Deltog gjorde bland andra Volker Türk, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Jens Mattsson, Generaldirektör för Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), och Ida Karkiainen, ordförande för riksdagens konstitutionsutskott.

I sitt inledande tal berättade högkommissarien att man kan se en tillbakagång när det gäller mänskliga rättigheter, inte minst kopplat till våld och hatpropaganda. I sitt tal uttryckte Volker Türk också att han fångat upp en oro över situationen för minoriteter i Sverige under sitt besök tidigare i höst, inte minst för muslimer.

I Institutets nya rapport ”Kännedom om och upplevelser av mänskliga rättigheter i Sverige 2022–2023” uppger 43 procent att de upplever att det finns grupper av människor vars rättigheter är särskilt hotade i Sverige. Nästan hälften, 47 procent, av de som svarat på undersökningen upplever att det finns mänskliga rättigheter som är hotade i Sverige i dag. Av de som svarat att det finns mänskliga rättigheter som är hotade i Sverige i dag uppger merparten, 56 procent, att rätten till frihet från hat, hot och våld är hotad.

– Hat, hot och toxiskt språk leder till att människor tystnar, att förtroendevalda hoppar av, att journalister avstår från att göra vissa reportage och att civilsamhällesorganisationer tvekar att ta upp frågor som är angelägna. Vi har alla ett ansvar att stå upp för mänskliga rättigheter och bidra till ett gott, respektfullt, samtalsklimat, säger Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter.

I dialogen mellan Fredrik Malmberg och Jens Mattsson, generaldirektör för FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, lyftes allvaret med hat, hot och toxiskt språk och vilka konsekvenser detta får. I samtalet beskrevs att problemen tilltagit de senaste åren och att vissa grupper utsätts mer än andra. Det handlar exempelvis om civilsamhälle, politiker, journalister och forskare men också om vissa minoriteter. Kvinnor drabbas ofta hårdare än män.

Seminariet innehöll även ett panelsamtal om var gränsen för hat, hot, och polariserande retorik går. Deltog i samtalet gjorde ordförande och vice ordförande i riksdagens konstitutionsutskott, Ida Karkiainen (s) och Erik Ottoson (m), samt justitieråd Thomas Bull under ledning av Elisabeth Rynning, styrelseordförande för Institutet för mänskliga rättigheter. Samtalet kretsade kring att lagen redan ger utrymme att göra vissa begränsningar av yttrandefriheten, vad gäller exempelvis hatbrott och förtal, och att det utrymmet bör användas. Samtidigt som vi alla, alldeles särskilt våra politiska företrädare, har ett viktigt ansvar att samtala och debattera om meningsskiljaktigheter på ett respektfullt sätt.

– Yttrandefriheten är en viktig förutsättning för demokratin, och när hat och hot leder till självcensur riskeras inte bara enskildas rättigheter utan också det demokratiska systemet i sig. Den är något vi måste ta på allvar, säger Elisabeth Rynning, styrelseordförande för Institutet för mänskliga rättigheter.

Institutets rapport ”Kännedom om och upplevelser av mänskliga rättigheter i Sverige 2022–2023” kan du ladda ner gratis  här.

För mer information, kontakta:
Maria Ploberg, pressansvarig kommunikatör, 046-287 39 25, maria.ploberg@mrinstitutet.se

Deltagare:
Kerstin Lundgren, tredje vice talman, Sveriges riksdag
Volker Türk, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (digitalt framträdande)
Debbie Kohner, Generalsekreterare, European Network of National Human Rights Institutions (ENNHRI)
Ida Karkiainen, Ordförande för riksdagens konstitutionsutskott
Erik Ottoson, Vice ordförande för riksdagens konstitutionsutskott
Thomas Bull, Justitieråd
Elisabeth Rynning, Styrelseordförande, Institutet för mänskliga rättigheter
Jens Mattsson, Generaldirektör för Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)
Fredrik Malmberg, Direktör för Institutet för mänskliga rättigheter

Nyckelord

Kontakter

Länkar

Om Institutet:

Institutet för mänskliga rättigheter ska främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Institutet ska även fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Följ Institutet för mänskliga rättigheter

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för mänskliga rättigheter

Institutet för mänskliga rättigheter medverkar på Mänskliga Rättighetsdagarna i Skellefteå11.11.2024 10:06:05 CET | Pressmeddelande

Den 14–15 november deltar Institutet för mänskliga rättigheter på Mänskliga Rättighetsdagarna i Sara kulturhus, Skellefteå. Institutet arrangerar tre seminarier och bjuder in till samtal om aktuella rättighetsfrågor i monter 14 på utställartorget. Det är tredje gången som institutet medverkar på MR-dagarna som är Nordens största forum för debatt och samtal om mänskliga rättigheter. I år arrangerar vi följande program: En människorättslig omställning – med FN:s rekommendationer som verktyg Under 2024 har Sverige granskats i två FN-kommittéer, om konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och funktionsrättskonventionen. Representanter från Institutet för mänskliga rättigheter, samordnande organisationer från civilsamhällets MR-nätverk och Regeringskansliet diskuterar hur FN-granskningen kan stärka mänskliga rättigheter i Sverige. När: Torsdag 14 november, 12:30 – 13:30 Var: Scen 2, Sara Kulturhus, Skellefteå – Vi lever i en tid där mänskliga rättigheter är mer hotade

Institutet får A-status i internationell prövning23.10.2024 13:02:51 CEST | Pressmeddelande

Institutet för mänskliga rättigheter får A-status – det högsta betyget för nationella institutioner för mänskliga rättigheter. Det betyder att institutet lever upp till Parisprincipernas krav på att agera effektivt och oberoende från regeringen och andra aktörer i sitt uppdrag att främja och skydda de mänskliga rättigheterna i Sverige. Beskedet kommer idag från GANHRI, den globala alliansen för nationella institutioner för mänskliga rättigheter. – Detta är ett viktigt erkännande för institutet och ett bevis på att våra ansträngningar gett tydliga resultat, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter. På mindre än tre år har vi gått från tomma lokaler och inga anställda till en verksamhet som når hög internationell standard. Ett varmt tack till alla som stöttat vårt arbete, inte minst civilsamhället, fortsätter Fredrik Malmberg. Genom A-status blir institutet fullvärdig medlem i GANHRI, den globala alliansen för nationella institutioner för mänskliga rättighet

Allvarliga brister i äldreomsorgen normaliseras – det handlar om ålderism visar ny rapport från institutet30.9.2024 07:20:00 CEST | Pressmeddelande

Ålderism normaliserar brister i äldreomsorgen och möjligheter till delaktighet, självbestämmande och egenmakt är begränsade för äldre personer som bor på särskilda boenden. Dessa brister innebär att grundläggande mänskliga rättigheter åsidosätts just för att man är äldre. Institutets nya rapport ”Hemma är någon annanstans”, som publiceras inför den internationella äldredagen den 1 oktober, utgår från äldre personers erfarenheter av hur de mänskliga rättigheterna skyddas och respekteras på särskilt boende. Rapporten ger också rekommendationer till regeringen och kommunerna för att bättre skydda äldre personers mänskliga rättigheter i äldreomsorgen. – Med denna rapport vill vi bidra till att stärka äldre personers mänskliga rättigheter och främja ett människorättsbaserat arbetssätt inom äldreomsorgen. Det är dags för ett perspektivskifte som ställer äldre personer och deras mänskliga rättigheter i centrum, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter. Det finns

Institutet avvisar förslag om ny myndighet mot ungdomskriminalitet17.9.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Rättsosäkert, oproportionerligt och oklar gränsdragning mot det straffrättsliga systemet och socialtjänst. Institutet för mänskliga rättigheter ser stora risker med regeringens förslag att inrätta en ny statlig myndighet mot ungdomskriminalitet. – Utredningens förslag är mycket problematiska utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv och det finns en överhängande risk för diskriminering. Det saknas dessutom en effektutvärdering av det danska systemet med ungdomskriminalitetsnämnder som förslaget bygger på, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Inspirationen till den nya myndigheten, Myndigheten mot ungdomskriminalitet (MUK), har hämtats från Danmark där man införde så kallade ungdomskriminalitetsnämnder 2019. Nu har en utredning tittat på hur ett liknande system skulle kunna införas i Sverige. Förslaget går dock längre än den danska modellen och omfattar barn som varken misstänks eller dömts för brott. Det finns heller ingen undre åldersgräns för barn som kan

Allt ifrågasätts — en ny rapport om ojämlika levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning och rättighetskränkningar i vardagen4.9.2024 09:00:00 CEST | Pressmeddelande

Det finns en utbredd upplevelse av stor ojämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning och allvarliga rättighetskränkningar pågår. Det visar institutets nya rapport ”Allt ifrågasätts”, som bygger på enkätsvar från drygt 1 800 personer med funktionsnedsättning om deras kunskap och upplevelser av mänskliga rättigheter i Sverige. – Den här rapporten visar att funktionsrättskonventionen på många sätt inte efterlevs i Sverige idag. Deltagarna i enkäten vittnar om upplevelser av att känna sig misstrodda, misstänkliggjorda och som en belastning när de försöker utkräva sina rättigheter i ett system som i många fall kräver omfattande medicinsk bevisning för att få rätt till stödinsatser. Många uttrycker också en rädsla för repressalier om man överklagar ett myndighetsbeslut, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Många känner inte till funktionsrättskonventionen Rapporten visar att många inte känner till funktionsrättskonventionen; 59 procent s

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye