Riksdagsseminarium om hat, hot och polariserande retorik i Sverige

Institutet för mänskliga rättigheter, i samarbete med Konstitutionsutskottets presidium, arrangerade den 30 november ett riksdagsseminarium med anledning av att den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna fyller 75 år i år. Seminariet fokuserade särskilt på utvecklingen med hat, hot och polariserande retorik i Sverige samt konsekvenserna det kan få. Deltog gjorde bland andra Volker Türk, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Jens Mattsson, Generaldirektör för Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), och Ida Karkiainen, ordförande för riksdagens konstitutionsutskott.
I sitt inledande tal berättade högkommissarien att man kan se en tillbakagång när det gäller mänskliga rättigheter, inte minst kopplat till våld och hatpropaganda. I sitt tal uttryckte Volker Türk också att han fångat upp en oro över situationen för minoriteter i Sverige under sitt besök tidigare i höst, inte minst för muslimer.
I Institutets nya rapport ”Kännedom om och upplevelser av mänskliga rättigheter i Sverige 2022–2023” uppger 43 procent att de upplever att det finns grupper av människor vars rättigheter är särskilt hotade i Sverige. Nästan hälften, 47 procent, av de som svarat på undersökningen upplever att det finns mänskliga rättigheter som är hotade i Sverige i dag. Av de som svarat att det finns mänskliga rättigheter som är hotade i Sverige i dag uppger merparten, 56 procent, att rätten till frihet från hat, hot och våld är hotad.
– Hat, hot och toxiskt språk leder till att människor tystnar, att förtroendevalda hoppar av, att journalister avstår från att göra vissa reportage och att civilsamhällesorganisationer tvekar att ta upp frågor som är angelägna. Vi har alla ett ansvar att stå upp för mänskliga rättigheter och bidra till ett gott, respektfullt, samtalsklimat, säger Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter.
I dialogen mellan Fredrik Malmberg och Jens Mattsson, generaldirektör för FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, lyftes allvaret med hat, hot och toxiskt språk och vilka konsekvenser detta får. I samtalet beskrevs att problemen tilltagit de senaste åren och att vissa grupper utsätts mer än andra. Det handlar exempelvis om civilsamhälle, politiker, journalister och forskare men också om vissa minoriteter. Kvinnor drabbas ofta hårdare än män.
Seminariet innehöll även ett panelsamtal om var gränsen för hat, hot, och polariserande retorik går. Deltog i samtalet gjorde ordförande och vice ordförande i riksdagens konstitutionsutskott, Ida Karkiainen (s) och Erik Ottoson (m), samt justitieråd Thomas Bull under ledning av Elisabeth Rynning, styrelseordförande för Institutet för mänskliga rättigheter. Samtalet kretsade kring att lagen redan ger utrymme att göra vissa begränsningar av yttrandefriheten, vad gäller exempelvis hatbrott och förtal, och att det utrymmet bör användas. Samtidigt som vi alla, alldeles särskilt våra politiska företrädare, har ett viktigt ansvar att samtala och debattera om meningsskiljaktigheter på ett respektfullt sätt.
– Yttrandefriheten är en viktig förutsättning för demokratin, och när hat och hot leder till självcensur riskeras inte bara enskildas rättigheter utan också det demokratiska systemet i sig. Den är något vi måste ta på allvar, säger Elisabeth Rynning, styrelseordförande för Institutet för mänskliga rättigheter.
Institutets rapport ”Kännedom om och upplevelser av mänskliga rättigheter i Sverige 2022–2023” kan du ladda ner gratis här.
För mer information, kontakta:
Maria Ploberg, pressansvarig kommunikatör, 046-287 39 25, maria.ploberg@mrinstitutet.se
Deltagare:
Kerstin Lundgren, tredje vice talman, Sveriges riksdag
Volker Türk, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (digitalt framträdande)
Debbie Kohner, Generalsekreterare, European Network of National Human Rights Institutions (ENNHRI)
Ida Karkiainen, Ordförande för riksdagens konstitutionsutskott
Erik Ottoson, Vice ordförande för riksdagens konstitutionsutskott
Thomas Bull, Justitieråd
Elisabeth Rynning, Styrelseordförande, Institutet för mänskliga rättigheter
Jens Mattsson, Generaldirektör för Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)
Fredrik Malmberg, Direktör för Institutet för mänskliga rättigheter
Nyckelord
Kontakter
Presstjänsten
Tel:046 287 39 99press@mrinstitutet.seLänkar
Om Institutet:
Institutet för mänskliga rättigheter ska främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Institutet ska även fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Följ Institutet för mänskliga rättigheter
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för mänskliga rättigheter
FN-granskningar och människorättsförsvarare i fokus på MR-dagarna1.12.2025 07:30:00 CET | Pressmeddelande
Sverige har i år granskats två gånger inom FN-systemet – något som präglar Institutet för mänskliga rättigheters program på Mänskliga Rättighetsdagarna i Stockholm den 9–10 december. Institutet har även bjudit in FN:s specialrapportör för människorättsförsvarare, Mary Lawlor, som reflekterar över situationen i Sverige och presenterar den senaste globala utvecklingen för människorättsförsvarare. Välkommen att besöka oss i monter B:22 i Kistamässan där du hittar information om mänskliga rättigheter och ett urval av våra senaste rapporter. Institutet för mänskliga rättigheter anordnar också fyra olika seminarier: Miniseminarium: Vad innebär FN-granskningen för Sveriges arbete med mänskliga rättigheter? Tisdag 9 december klockan 11.00 –11.25 Scen: Rosa scenen Medverkande: Linde Lindkvist och Cecilia Sandqvist Institutet för mänskliga rättigheter, och Charlotta Göller, MR-fonden Rasism, diskriminering, urfolksrättigheter, våld mot kvinnor, migranters och barns rättigheter samt människohande
FN granskar Sverige för rasdiskriminering – många vittnar om ett försämrat läge18.11.2025 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Många som utsätts för rasism i Sverige i dag upplever en allt sämre situation. Det visar en ny rapport från Institutet för mänskliga rättigheter, som presenteras i samband med att FN:s rasdiskrimineringskommitté granskar Sverige den 20-21 november. – Rasismen är en del av väldigt många människors vardag i Sverige. Det handlar om hatbrott som inte utreds, offentliga samtal och debatter där rasistiska uttryck är alltmer normaliserade och en skolvardag där barn och unga får utstå rasistiska trakasserier och glåpord. Vi har träffat olika grupper som alla säger samma sak: rasismen har blivit normaliserad i Sverige och situationen är sämre än när Sverige senast granskades av FN år 2018, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. Svårt att få upprättelse vid hatbrott Ett återkommande tema i våra dialoger är svårigheten att få upprättelse efter att ha anmält hatbrott. Detta gäller även i fall där tydliga bevis har lagts fram för polisen. Många väljer därför att
Sverige accepterar 203 av 315 FN-rekommendationer om mänskliga rättigheter25.9.2025 07:00:00 CEST | Pressmeddelande
I maj 2025 granskades Sverige inom Universal Periodic Review (UPR), en FN-process där alla medlemsländer regelbundet utvärderas för hur de uppfyller de mänskliga rättigheterna. Idag antog Sverige officiellt 203 av de 315 rekommendationer som landet fick av andra stater i granskningen – ett viktigt steg i arbetet för att stärka respekten för mänskliga rättigheter. Samtidigt återstår frågor där Sverige endast delvis accepterat eller noterat rekommendationer, bland annat om en ny nationell strategi och flera åtaganden kring barns och urfolks rättigheter. – Vi välkomnar rekommendationerna till Sverige och att regeringen har accepterat rekommendationer om frågor som rör hatpropaganda, hatbrott och diskriminering. Samtidigt är det beklagligt att andra centrala rekommendationer endast delvis accepterats eller noterats, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. En central fråga är rekommendationen att ta fram en ny strategi för mänskliga rättigheter. Den nuvara
Ny rapport: SiS-hemmen har utvecklats till särskilda institutioner för barn och unga med funktionsnedsättning11.9.2025 07:00:00 CEST | Pressmeddelande
SiS ungdomshems verksamhet för placerade barn enligt LVU har i praktiken utvecklats till särskilda institutioner för barn och unga med funktionsnedsättning. Verksamhetens utformning strider mot funktionsrättskonventionen, visar en ny granskning från Institutet för mänskliga rättigheter. Trots att barn och unga med neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningar är kraftigt överrepresenterade på SiS-hemmen, är verksamheten inte anpassad efter deras behov av stöd och vård. Kränkningar drabbar barn och unga med neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningar och det finns stora brister i tillgången till hälso- och sjukvård, inte minst till psykiatrisk vård. – Nu finns ett momentum att påverka utformningen av framtidens barn- och ungdomsvård i och med den pågående SiS-utredningen och att regeringen själva har aviserat att det behövs omfattande förändringar inom den statliga barn- och ungdomsvården. FN:s funktionsrättskommitté har rekommenderat Sverige att arbeta för
Rasism och ålderism i fokus när Institutet för mänskliga rättigheter debuterar i Almedalen18.6.2025 10:14:30 CEST | Pressmeddelande
Institutet för mänskliga rättigheter bjuder tillsammans med Diskrimineringsombudsmannen och Forum för levande historia in till en fullspäckad dag av seminarier och samtal under Almedalen på Torget för mänskliga rättigheter och demokrati. – I en turbulent tid där mänskliga rättigheter möter motstånd globalt, och även i Sverige, känns det extra angeläget att kunna erbjuda en plats för samtal om hur centrala de mänskliga rättigheterna är för vår demokrati och rättsstat. Vi kommer att prata om FN:s rasdiskrimineringskommittés kommande granskning av Sverige, hur ålderismen påverkar äldre personers mänskliga rättigheter, och belysa vikten av att upprätthålla mänskliga rättigheter när åtgärder sätts in i säkerhetens namn, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. När: onsdag 25 juni, klockan 09:30 - 18:00. Frukost från klockan 09:30. Programmet börjar klockan 10:00. Plats: Almedalen, Torget för mänskliga rättigheter och demokrati, Cramérgatan, plats 302 Progra
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum