Ny rapport: Ett år med Tidöavtalet – “Det är helheten som oroar”

Utveckling med risker 

Granskningen från Civil Rights Defenders har bland annat tittat på förslag och utspel som på olika sätt inskränker rättigheter eller urgröper viktiga principer i rättsstaten, ökar politisk styrning och minskar självständigheten för myndigheter, eller begränsar föreningsfriheten och det fria ordet. Detta är en utveckling som riskerar att försvaga Sveriges demokrati och som kan vara första stegen i den process som kallas autokratisering, vilket är motsatsen till demokratisering. 

– Under året har vi sett flera förslag som strider mot mänskliga rättigheter och internationella åtaganden. Vi har även sett förslag, beslut och retorik som var för sig inte nödvändigtvis är att tolka som allvarliga demokratihot – men som sammantaget försvagar demokratin på sikt. Det är helheten som oroar, säger John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defenders. 

Några exempel på åtgärder i rapporten som är problematiska utifrån ett människorättsperspektiv är visitationszoner och preventiva tvångsmedel, som är integritetsinskränkande och riskerar att leda till diskriminering. Vi ser även förslag och utspel som riskerar minskad tillit i samhället och ökad misstro mellan medborgare. Angiverilagen är ett tydligt exempel, men även flera förslag och utspel som misstänkliggör och skuldbelägger människor med migrationsbakgrund och sätter likhetstecken mellan kriminalitet och migration.  

En full analys finns i rapporten. 

Rättigheter viktiga även i kristider 

Det senaste året har präglats av kris och oro, i Sverige och globalt. Svåra utmaningar kan kräva extraordinära insatser där fri- och rättigheter behöver vägas mot varandra, men det är samtidigt viktigt att värna de rättigheter och principer som utgör vår demokrati.  

– I tider av kris är det viktigare än någonsin att stå upp för de rättigheter och normer som utgör vår demokrati – inte stifta lagar som underminerar den. Varje gång vi inskränker våra fri- och rättigheter ökar acceptansen för att det ska ske igen, och risken finns att det stiftas lagar som i framtiden kan användas mot andra grupper och med andra syften, säger John Stauffer. 

Om granskningen  

Ett år med Tidöavtalet är en rättighetsbaserad granskning av förslag och utspel som lagts fram det senaste året och där merparten finns med i Tidöavtalet. Det rör sig om både faktiska lagförslag som har trätt i kraft som tillsatta utredningar och tilläggsdirektiv, samt regleringsbrev till myndigheter.  

Rapporten är en uppföljning av Civil Rights Defenders tidigare granskning av Tidöavtalet. Förra året analyserade vi avtalet med fokus på kriminalpolitik och migrationspolitik. I årets granskning undersöker vi vad som faktiskt hänt inom dessa politikområden. Vad har blivit lag? Vad utreds just nu?

Granskningen utgår från mänskliga rättigheter och lyfter de åtgärder som vidtagits som inte ligger i linje med stärkta fri- och rättigheter i Sverige. Åtgärderna har granskats utifrån internationella konventioner och dokument om Sverige är bundet att följa samt Sveriges grundlagar. Till exempel FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter samt Europakonventionen.   

Läs Civil Rights Defenders granskning Ett år med Tidöavtalet 

Klicka här för att läsa hela granskningen.  

Kontakta oss  

Kontakta oss för en kommentar om granskningen Ett år med Tidöavtalet. Vi kan svara på frågor som:  

• Hur påverkas våra mänskliga rättigheter och vår demokrati av senaste årets reformförslag?  

• På vilket sätt strider beslut och förlag mot internationella åtaganden om mänskliga rättigheter? 

• Vad är autokratisering och hur tar den sig uttryck i Sverige?  

Vi kan även sätta Tidöavtalet och det senaste årets reformförslag i en global kontext om ökad populism och demokratisk nedmontering, där Sverige inte är ett undantag.   

Ni når oss på +46 (0)76 576 27 62 / press@crd.org