Brå

Politiker utsätts för påverkansförsök av systemhotande aktörer

Dela

Var tionde förtroendevald uppger i Politikernas trygghetsundersökning (PTU) att de utsatts för hot, våld eller skadegörelse av en systemhotande aktör på grund av sitt politiska uppdrag. Vänster- och högerextremister står bakom de flesta av dessa händelser men det förekommer även att förövaren tillhör en kriminell gruppering. Andelen som årligen utsätts har inte förändrats sedan 2012, men hot på sociala medier har ökat. Det visar en ny studie från Brottsförebyggande rådet, Brå.

Brå har identifierat två huvuddrag i påverkansförsöken av systemhotande aktörer. Det ena är den mer utbredda förekomsten av olika former av hot från extremistiska grupperingar som drivs av en ideologisk övertygelse. Det kan ta sig uttryck i exempelvis hatiska kommentarer på sociala medier eller andra påhopp mot politiker som driver vissa sakfrågor. Den andra formen av påverkansförsök är betydligt mer sällsynt – men desto allvarligare för den som drabbas. Det handlar framför allt om situationer där systemhotande aktörer, ofta kriminella grupperingar, riktat in sig på en specifik förtroendevald. I de fallen är påtryckningarna mer omfattande och strategiska. Tillvägagångssättet kan variera men det som utmärker systemhotande aktörer är att det ofta räcker med subtilare hot för att den som utsätts ska uppleva det som skrämmande.

- Förtroendevalda har berättat för oss om situationer som är mycket obehagliga för den som drabbas men som samtidigt kan vara svåra att komma åt genom polisiära insatser då det rör sig om en gråzon mellan olämpligt och olagligt, säger Linnea Littman, projektledare, Brå.

Andelen som uppger att de utsatts av en systemhotande aktör är högre bland riksdagsledamöter. Samtidigt visar Brås studie att konsekvenserna kan bli allvarligare på lokal nivå. Hoten förmedlas oftare muntligt och de förtroendevalda upplever sig som mer ensamma när de drabbas.

- Sen handlar det ju också om att hotet kommer närmare rent fysiskt. Som kommunpolitiker rör du dig i lokalsamhället och kan riskera att träffa på förövaren när du handlar i den lokala mataffären eller hämtar dina barn på skolan, säger Linnea Littman.

Andelen utsatta har vare sig ökat eller minskat under perioden 2012–2022. Däremot har karaktären på påverkansförsöken förändrats. Exempelvis förmedlas allt fler hot via nätet, trots att andelen förtroendevalda politiker som är aktiva på sociala medier under samma period har minskat.

Fakta
Studien ”Utsatthet bland förtroendevalda” är en delredovisning av ett regeringsuppdrag om otillåten påverkan av systemhotande aktörer. Delredovisningen bygger på en fördjupad analys av Politikernas trygghetsundersökning, PTU, samt på intervjuer med förtroendevalda. Slutredovisning av regeringsuppdraget sker senast i april 2025.

Otillåten påverkan är ett begrepp som används för att beskriva odemokratiska och ibland olagliga metoder som används för att påverka en individs agerande, exempelvis i syfte att ändra ett politiskt beslut eller engagemang i en viss fråga. Påverkare som tillhör en ideologisk extremiströrelse eller kriminell gruppering beskrivs i Brås studie som systemhotande aktörer.

Kontakt

Nyckelord

Dokument

Brottsförebyggande rådet (Brå) är en myndighet som verkar för att brottsligheten ska minska och tryggheten öka i samhället genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet och brottsförebyggande arbete. Brå producerar även den officiella kriminalstatistiken, utvärderar reformer, bedriver forskning och stödjer lokalt brottsförebyggande arbete. www.bra.se

Följ Brå

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Brå

Brå och CVE medverkar i Almedalen18.6.2024 09:00:00 CEST | Pressmeddelande

Under årets Almedalsvecka kommer Brottsförebyggande rådet (Brå) och Center mot våldsbejakande extremism (CVE) att arrangera flera seminarier och samtal i angelägna ämnen. Vi diskuterar bland annat antisemitism, våld i nära relationer, våldsbejakande extremism i Sverige och andra länder, våld i skolan, statsstödd extremism, bedrägerier samt hur stödet ser ut och fungerar för de unga som vill lämna kriminalitet.

Lågt förtroende för rättsväsendet kan leda till högre brottslighet - övergripande tema på internationell kriminologikonferens i Stockholm4.6.2024 08:00:00 CEST | Pressinbjudan

Välkommen till 2024 års upplaga av The Stockholm Criminology Symposium, som hålls på Münchenbryggeriet den 10–12 juni. Årets huvudtema är Trust and legitimacy in the work to combat crime. I år har vi även ett ytterligare tema som är When children commit crime. Justitieminister Gunnar Strömmer medverkar i den inledande paneldiskussionen den 10 juni kl 9.00. Symposiet är en internationell konferens på det kriminalpolitiska området som arrangeras av Brottsförebyggande rådet, Brå, på uppdrag av Justitiedepartementet. Omkring 500 forskare, praktiker och beslutsfattare från många länder samlas för att ta del av det senaste inom kriminologisk forskning. Språket är engelska. Utöver ovanstående teman finns också som vanligt ett generellt tema, Contemporary criminology. The Stockholm Prize in Criminology 2024 Priset tilldelas i år professorerna Gary LaFree samt Tom R. Tyler (USA). LaFree belönas för forskning om förtroende för, och tillit till, rättsväsendet och andra samhällsinstitutioner, och

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye