Institutet för mänskliga rättigheter avstyrker regeringens förslag om ungdomsfängelser

Institutet för mänskliga rättigheter avstyrker regeringens förslag om en ny fängelselag för unga som skulle innebära att barn, mellan 15 och 17 år, som begår allvarliga brott ska avtjäna sina fängelsestraff vid särskilda ungdomsavdelningar i Kriminalvårdens anstalter.

– Att placera dömda barn på särskilda ungdomsavdelningar i Kriminalvårdens anstalter skulle innebära oacceptabla risker för skador på deras hälsa och utveckling, säger Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter. Det tar sin utgångspunkt i tankar om repression snarare än de internationella normer som föreskriver att det dömda barnets återanpassning ska vara i fokus.

Institutets yttrande över betänkandet ”En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga” (SOU 2023:44) sker inom ramen för institutets uppgift att främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige, med utgångspunkt i våra grundlagar och för Sverige folkrättsligt bindande förpliktelser inom området mänskliga rättigheter.

Ett av utredningens uppdrag har varit att överväga vilken myndighet av Statens institutionsstyrelse (SiS) och Kriminalvården som är mest lämpad att vara huvudman för frihetsberövande påföljder i framtiden. Utredningen föreslår att den påföljd som idag huvudsakligen används för unga som dömts för brott som begåtts före 18 års ålder, sluten ungdomsvård, skrotas. Kriminalvården föreslås i stället ansvara för verkställigheten av fängelsestraffen och inte Statens institutionsstyrelse (SiS) som i dag är den myndighet som ansvarar för den slutna ungdomsvården.

Institutet anser att utredningen har varit alltför snävt begränsad och att en mer omfattande översyn av det straffrättsliga systemet för barn och unga måste göras. En sådan bör bland annat utgå från en omfattande analys av barns och ungdomars behov och rättigheter från ett multidisciplinärt perspektiv, för att identifiera både utmaningar och potentiella lösningar.

Institutet uttalar bland annat följande:

• Institutet anser att genomförande av förslaget inte är i linje med internationella normer om att ha det dömda barnets återanpassning i fokus i val och genomförande av påföljd. Institutet anser vidare att placering av barn i fängelse kan innebära oacceptabla risker för skador på deras hälsa och utveckling.
• Institutet anser att det inte är påvisat att förslaget om upphörande av påföljden sluten ungdomsvård och inrättande av ungdomsfängelser är till barnets bästa.
• Institutet anser att utredningen inte tagit tillräcklig hänsyn till att Kriminalvården på grund av beläggningssituationen har mycket stora svårigheter att i dag, och inom överskådlig tid, genomföra sitt grunduppdrag, till exempel en återfallsförebyggande verksamhet. Institutet kan också konstatera att Kriminalvården i dag inte klarar att leva upp till lagkravet på att barn i häkte ska ha tillgång till fyra timmars isoleringsbrytande åtgärder i form av mellanmänsklig kontakt per dag.

Institutet är också kritisk mot att regeringen föregripit remissbehandlingen genom att i slutet av september 2023, endast några veckor efter det att förslaget gått ut på remiss, ge Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för unga i åldern 15 till 17 år.

Läs hela remissyttrandet på vår  webbplats

För mer information, kontakta:
Caroline Diab, kommunikatör, 046-287 39 09, caroline.diab@mrinstitutet.se