Institutet för mänskliga rättigheter avstyrker regeringens förslag om ungdomsfängelser
15.12.2023 11:43:12 CET | Institutet för mänskliga rättigheter | Pressmeddelande
Institutet för mänskliga rättigheter avstyrker regeringens förslag om en ny fängelselag för unga som skulle innebära att barn, mellan 15 och 17 år, som begår allvarliga brott ska avtjäna sina fängelsestraff vid särskilda ungdomsavdelningar i Kriminalvårdens anstalter.
– Att placera dömda barn på särskilda ungdomsavdelningar i Kriminalvårdens anstalter skulle innebära oacceptabla risker för skador på deras hälsa och utveckling, säger Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter. Det tar sin utgångspunkt i tankar om repression snarare än de internationella normer som föreskriver att det dömda barnets återanpassning ska vara i fokus.
Institutets yttrande över betänkandet ”En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga” (SOU 2023:44) sker inom ramen för institutets uppgift att främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige, med utgångspunkt i våra grundlagar och för Sverige folkrättsligt bindande förpliktelser inom området mänskliga rättigheter.
Ett av utredningens uppdrag har varit att överväga vilken myndighet av Statens institutionsstyrelse (SiS) och Kriminalvården som är mest lämpad att vara huvudman för frihetsberövande påföljder i framtiden. Utredningen föreslår att den påföljd som idag huvudsakligen används för unga som dömts för brott som begåtts före 18 års ålder, sluten ungdomsvård, skrotas. Kriminalvården föreslås i stället ansvara för verkställigheten av fängelsestraffen och inte Statens institutionsstyrelse (SiS) som i dag är den myndighet som ansvarar för den slutna ungdomsvården.
Institutet anser att utredningen har varit alltför snävt begränsad och att en mer omfattande översyn av det straffrättsliga systemet för barn och unga måste göras. En sådan bör bland annat utgå från en omfattande analys av barns och ungdomars behov och rättigheter från ett multidisciplinärt perspektiv, för att identifiera både utmaningar och potentiella lösningar.
Institutet uttalar bland annat följande:
- Institutet anser att genomförande av förslaget inte är i linje med internationella normer om att ha det dömda barnets återanpassning i fokus i val och genomförande av påföljd. Institutet anser vidare att placering av barn i fängelse kan innebära oacceptabla risker för skador på deras hälsa och utveckling.
- Institutet anser att det inte är påvisat att förslaget om upphörande av påföljden sluten ungdomsvård och inrättande av ungdomsfängelser är till barnets bästa.
- Institutet anser att utredningen inte tagit tillräcklig hänsyn till att Kriminalvården på grund av beläggningssituationen har mycket stora svårigheter att i dag, och inom överskådlig tid, genomföra sitt grunduppdrag, till exempel en återfallsförebyggande verksamhet. Institutet kan också konstatera att Kriminalvården i dag inte klarar att leva upp till lagkravet på att barn i häkte ska ha tillgång till fyra timmars isoleringsbrytande åtgärder i form av mellanmänsklig kontakt per dag.
Institutet är också kritisk mot att regeringen föregripit remissbehandlingen genom att i slutet av september 2023, endast några veckor efter det att förslaget gått ut på remiss, ge Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för unga i åldern 15 till 17 år.
Läs hela remissyttrandet på vår webbplats
För mer information, kontakta:
Caroline Diab, kommunikatör, 046-287 39 09, caroline.diab@mrinstitutet.se
Nyckelord
Kontakter
Presstjänsten
Tel:046 287 39 99press@mrinstitutet.seLänkar
Om Institutet:
Institutet för mänskliga rättigheter ska främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Institutet ska även fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Följ Institutet för mänskliga rättigheter
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för mänskliga rättigheter
Ny årsrapport: svårt få upprättelse när mänskliga rättigheter kränks24.3.2026 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Grundläggande mänskliga rättigheter riskerar att urholkas i Sverige. Samtidigt saknas inte sällan fungerande vägar att få upprättelse när rättigheter kränks. Det visar Institutet för mänskliga rättigheters årsrapport som i dag lämnas till regering och riksdag. – Vår årsrapport visar att grundläggande rättigheter inte respekteras för alla i Sverige och att det finns situationer då det är svårt att utkräva ansvar och få upprättelse om man utsätts för allvarliga människorättskränkningar. Det är allvarligt eftersom rättigheter utan fungerande och tillgängliga vägar till prövning och upprättelse förlorar sin betydelse. Det gör också att rättighetskränkningar som till exempel hatbrott mot minoriteter eller våld mot barn på statliga ungdomshem kan fortgå utan åtgärder, säger Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter. Vi varnar för tilltagande brister i lagstiftningsprocessen I årsrapporten beskriver vi hur lagar byggs på allt svagare grund och att kvaliteten i lagsti
Ny granskning avslöjar: Barn och unga hålls kvar godtyckligt på SiS ungdomshem4.2.2026 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Barn och unga hålls frihetsberövade på SiS ungdomshem trots att de är utskrivningsklara. En ny granskning från Institutet för mänskliga rättigheter visar att upp till vart sjätte barn kan bli kvar i låsta miljöer långt efter att deras behov av låst vård har upphört, i strid med mänskliga rättigheter. – Det är en allvarlig rättighetsinskränkning att barn och unga som tvångsvårdas på SiS ungdomshem med stöd av LVU, blir kvar frihetsberövade långt efter att behovet av denna form av institutionsvård har upphört. Vi vet att långa placeringar i låsta miljöer är mycket skadliga för barns hälsa och utveckling samt försvårar den sociala återanpassningen. Barnen och ungdomarna vi har träffat har fått mycket begränsad och ibland felaktig information om situationen de befinner sig i, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Vart sjätte barn väntar på att få lämna ungdomshemmen Vid flera tillfällen de senaste åren har runt 70 utskrivningsklara barn och unga, det vill s
FN-granskningar och människorättsförsvarare i fokus på MR-dagarna1.12.2025 07:30:00 CET | Pressmeddelande
Sverige har i år granskats två gånger inom FN-systemet – något som präglar Institutet för mänskliga rättigheters program på Mänskliga Rättighetsdagarna i Stockholm den 9–10 december. Institutet har även bjudit in FN:s specialrapportör för människorättsförsvarare, Mary Lawlor, som reflekterar över situationen i Sverige och presenterar den senaste globala utvecklingen för människorättsförsvarare. Välkommen att besöka oss i monter B:22 i Kistamässan där du hittar information om mänskliga rättigheter och ett urval av våra senaste rapporter. Institutet för mänskliga rättigheter anordnar också fyra olika seminarier: Miniseminarium: Vad innebär FN-granskningen för Sveriges arbete med mänskliga rättigheter? Tisdag 9 december klockan 11.00 –11.25 Scen: Rosa scenen Medverkande: Linde Lindkvist och Cecilia Sandqvist Institutet för mänskliga rättigheter, och Charlotta Göller, MR-fonden Rasism, diskriminering, urfolksrättigheter, våld mot kvinnor, migranters och barns rättigheter samt människohande
FN granskar Sverige för rasdiskriminering – många vittnar om ett försämrat läge18.11.2025 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Många som utsätts för rasism i Sverige i dag upplever en allt sämre situation. Det visar en ny rapport från Institutet för mänskliga rättigheter, som presenteras i samband med att FN:s rasdiskrimineringskommitté granskar Sverige den 20-21 november. – Rasismen är en del av väldigt många människors vardag i Sverige. Det handlar om hatbrott som inte utreds, offentliga samtal och debatter där rasistiska uttryck är alltmer normaliserade och en skolvardag där barn och unga får utstå rasistiska trakasserier och glåpord. Vi har träffat olika grupper som alla säger samma sak: rasismen har blivit normaliserad i Sverige och situationen är sämre än när Sverige senast granskades av FN år 2018, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. Svårt att få upprättelse vid hatbrott Ett återkommande tema i våra dialoger är svårigheten att få upprättelse efter att ha anmält hatbrott. Detta gäller även i fall där tydliga bevis har lagts fram för polisen. Många väljer därför att
Sverige accepterar 203 av 315 FN-rekommendationer om mänskliga rättigheter25.9.2025 07:00:00 CEST | Pressmeddelande
I maj 2025 granskades Sverige inom Universal Periodic Review (UPR), en FN-process där alla medlemsländer regelbundet utvärderas för hur de uppfyller de mänskliga rättigheterna. Idag antog Sverige officiellt 203 av de 315 rekommendationer som landet fick av andra stater i granskningen – ett viktigt steg i arbetet för att stärka respekten för mänskliga rättigheter. Samtidigt återstår frågor där Sverige endast delvis accepterat eller noterat rekommendationer, bland annat om en ny nationell strategi och flera åtaganden kring barns och urfolks rättigheter. – Vi välkomnar rekommendationerna till Sverige och att regeringen har accepterat rekommendationer om frågor som rör hatpropaganda, hatbrott och diskriminering. Samtidigt är det beklagligt att andra centrala rekommendationer endast delvis accepterats eller noterats, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. En central fråga är rekommendationen att ta fram en ny strategi för mänskliga rättigheter. Den nuvara
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum