EU-domstolen skakar om den europeiska idrottsmodellen

– Besluten från EU-domstolen i dessa tre viktiga mål skakar om den europeiska idrottsmodellen. Den ifrågasätter på ett principiellt plan vad idrottens särart i Lissabonfördraget innebär. Det vill säga vilka undantag som idrottsrörelsen får göra när vår modell krockar med andra grundläggande delar av EU-lagstiftningen om fri rörlighet och fri konkurrens inom EU, säger Anna Iwarsson, tillförordnad ordförande i Riksidrottsförbundet. 

Det mest uppmärksammade målet är det så kallade superligamålet där ett tiotal fotbollsklubbar ville starta en liga och samtidigt fortsatt vara medlemmar i den europeiska fotbollsrörelsen och delta i UEFA:s turneringar.  

Det andra målet som principiellt berör samma område är ett mål där två skridskoåkare deltagit i en tävling som inte varit sanktionerade av Internationella Skridskounionen och huruvida och på vilket sätt Internationella Skridskounionen har rätt att utfärda sanktioner mot dessa två skridskoåkare.  

Det tredje målet handlar om huruvida UEFA eller ett nationellt förbund har rätt att ställa krav på att ett visst antal spelare i en fotbollstrupp som måste vara fostrade i klubben för att få delta i vissa turneringar.  

–Varje  steg i att luckra upp den europeiska idrottsmodellen är djupt allvarlig. Därför behöver vi noga analysera dessa tre mycket viktiga domar för att bedöma vilka konsekvenserna kan bli. Jag hade hoppats på att domstolen skulle ha landat i ett mycket tydligare ställningstagande för den europeiska idrottsmodellen, säger Anna Iwarsson. 

Fakta: Den europeiska idrottsmodellen  
Den europeiska idrottsmodellen innebär att idrottsföreningar sluts samman i nationella förbund som sluter sig samman i europeiska idrottsförbund, som exempelvis UEFA. Samt att det inte finns flera nationella eller europeiska förbund som organiserar samma idrott. 

För mer information kontakta  

Anna Iwarsson 
Tillförordnad ordförande Riksidrottsförbundet  
076-344 50 60