Ingen ensamrätt när Naturvårdsverket köpte ärendehanteringssystem

När Naturvårdsverkets avtal från 2009 om ärendehanteringssystem löpte ut i februari 2023 tecknade myndigheten ett nytt avtal med leverantören om fortsatt användning av den systemlösning som redan fanns på plats i organisationen. Naturvårdsverket planerade för, men hade inte inlett, arbetet med en ny upphandling av ärendehanteringssystem när avtalet löpte ut.

Det avtal som gav Naturvårdsverket fortsatt tillgång till ärendehanteringssystemet konkurrensutsattes inte genom annonsering. Att upphandlingen inte annonserades motiverar myndigheten med undantaget för ensamrätt i lagen om offentlig upphandling, LOU. Enligt Naturvårdsverket var det bara den befintliga leverantören som kunde erbjuda den aktuella systemlösningen eftersom den var anpassad efter myndighetens behov. Avtalets värde uppskattas till 90 miljoner kronor.

Enligt Konkurrensverket finns inget stöd för att endast en leverantör kunde tillhandahålla de tjänster som Naturvårdsverket hade behov av. Myndigheten undersökte inte om det fanns jämförbara eller liknande tjänster på marknaden. Att tjänsterna hade kunnat anskaffas från ett av Kammarkollegiets ramavtal visar också att det finns andra tänkbara leverantörer tillgängliga.

– Det ställs höga krav på att en upphandlande myndighet planerar och organiserar sin verksamhet på ett sådant sätt att upphandlingslagstiftningen kan följas. I detta ingår bland annat att avsätta tid för annonsering och ge leverantören rimliga möjligheter att tillhandahålla en upphandlad tjänst, säger Konkurrensverkets generaldirektör Rikard Jermsten.

Konkurrensverket vänder sig nu till Förvaltningsrätten i Stockholm och yrkar att Naturvårdsverket ska betala 6,7 miljoner kronor i upphandlingsskadeavgift för att ha genomfört en otillåten direktupphandling.

För ytterligare information, kontakta:

Maria Andersson Müller, processråd, 08-700 15 65, maria.anderssonmuller@kkv.se

Läs mer om konkurrens- och upphandlingsfrågor på www.konkurrensverket.se