Klimatpolitiska rådet

Handlingsplanen otillräcklig – ytterligare styrmedel behövs för att nå klimatmålen

Dela

Kommande årtionde är kritiskt för att undvika de mest katastrofala konsekvenserna av klimatförändringarna. Regeringens klimatpolitiska handlingsplan är otillräcklig för att nå Sveriges klimatmål. Det är tydligt att befintlig politik leder till kraftigt ökade utsläpp i närtid. Det är otydligt hur planen ska leda till att utsläppen minskar så att klimatmålen kan nås. Regeringen behöver snabbt återkomma till riksdagen med konkreta förslag på förstärkta styrmedel.

Klimatlagen ställer krav på varje svensk regering att året efter valår ta fram en klimatpolitisk handlingsplan för mandatperioden. Syftet med planen är att visa hur regeringens samlade politik bidrar till att nå etappmålen till 2030 och 2040, samt det långsiktiga utsläppsmålet. Om regeringen bedömer att nuvarande styrmedel är otillräckliga ska handlingsplanen innehålla en redogörelse för skälen till detta och vilka ytterligare åtgärder som regeringen avser att vidta.  

Det ingår i Klimatpolitiska rådets uppdrag att göra en bedömning av regeringens klimatpolitiska handlingsplan. Detta pressmeddelande utgör en första kommentar från rådets ordförande, Åsa Persson. Den närmare granskningen kommer att presenteras i rådets rapport till regeringen i mars.  

Den plan regeringen nu presenterat är den andra i ordningen sedan det klimatpolitiska ramverket antogs. Det finns positiva inslag i planen som kan bli viktiga, framför allt om regeringen lyckas fullfölja ambitionen att engagera alla departement i att arbeta fram konkreta åtgärder, förstärka kopplingarna till budgetprocessen och följa upp handlingsplanens genomförande i klimatredovisningen till riksdagen. Det är också väsentligt att samtliga partier i riksdagen nu står bakom det långsiktiga målet om noll nettoutsläpp till år 2045. 

Redan beslutad politik ökar utsläppen kraftigt 

Den politik som regeringen redan beslutat kommer att leda till kraftigt ökade utsläpp av växthusgaser från och med nästa år, tvärt emot vad som krävs. Det innebär att utsläppen under de närmsta åren inte kommer att ligga i linje med Sveriges klimatmål för 2030. Enligt regeringens egna bedömningar bidrar hittills beslutad politik till att utsläppen 2030 ökar med 5-9 miljoner ton jämfört med tidigare bedömningar1. Det motsvarar 10-20% av Sveriges nuvarande totala årliga utsläpp av växthusgaser.  

Denna utveckling betecknade Klimatpolitiska rådet i sin senaste rapport som anmärkningsvärd och allvarlig och konstaterade att svensk klimatpolitik tappat styrfarten. Rådet framhöll att detta ställde höga krav på regeringens kommande handlingsplan.  

En osäker och riskfylld handlingsplan  

När nu handlingsplanen presenterats kan rådet konstatera att den aviserar en rad nya utredningar och analyser men inte påvisar hur konkreta insatser kan ge de utsläppsminskningar som krävs för att nå de mest närliggande klimatmålen 2030. 

De scenarier som presenteras bygger på förhoppningar om effekten av utredningar av eventuella framtida nya styrmedel för transportsektorn som, om de kan förverkligas, inte kommer att börja ge effekt förrän mycket nära år 2030. Vidare hoppas regeringen kunna köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder, vilket likaså bygger på flera osäkra antaganden. 

- Att kraftigt försvaga befintliga styrmedel utan att ha konkreta planer på plats för hur de ska ersättas betyder att problemen skjuts på framtiden. Regeringen slår in på en väg med stora risker: för klimatet, ekonomin och samhället. Det är bara sex år kvar till 2030, framhåller Åsa Persson. 

Utsläppen av växthusgaser behöver minska i närtid. 2023 beräknas bli det varmaste året som någonsin uppmätts på jorden. Det är de ackumulerade utsläppen fram till 2045 som räknas. Varje kilo koldioxid som släpps ut i atmosfären stannar där för mycket lång tid.  

Viktigare med styrmedel för att sänka utsläppen än att utreda klimatmålen på nytt 

Klimatomställningen är i ett kritiskt skede varför det är viktigt med tydlighet kring klimatpolitikens inriktning. Klimatpolitiska rådet menar att Sveriges nationellt beslutade mål för 2030 i praktiken ligger mycket nära det beting Sverige har fått utifrån de gemensamt beslutade målen i EU. Att på nytt utreda de klimatpolitiska målen riskerar att ta fokus från nödvändiga åtgärder för att sänka utsläppen.  

Sverige kan nå klimatmålen  

Sverige har nått alla de tidigare klimatmål som riksdagen beslutat och det har skett snabbare än vad som förväntats, samtidigt som välståndet har vuxit. Stödet för klimatomställningen är starkt i näringslivet som gör miljardinvesteringar och kostnaderna för de fossilfria lösningarna sjunker snabbt. Under FN:s nyligen avslutade klimatmöte, COP28, enades världens alla länder för första gången om att inleda omställningen bort från fossil energi och framhöll att vi befinner oss i ett kritiskt årtionde.  

- Det är paradoxalt och problematiskt att Sveriges användning av fossil energi samtidigt tillåts öka. Klimatmålen går att nå, men det krävs konkreta reformer som återger klimatpolitiken styrfart, inte minst i transportsektorn, men även för att minska jordbrukets utsläpp och öka upptaget av kol i skog och mark, säger Åsa Persson. 

Klimatpolitiska rådet återkommer i sin årliga rapport i mars med en närmare bedömning av regeringens handlingsplan utifrån ett brett perspektiv, inklusive aspekter som social acceptans, kostnadseffektivitet, långsiktighet och robusthet.  
 

1. I klimatredovisningen till riksdagen i budgetpropositionen för 2024 bedömer regeringen att beslut fattade mellan 1 juli 2022 och 1 juli 2023 ökar utsläppen år 2030 med 4,8-8,7 miljoner ton jämfört med tidigare klimatredovisning. Den stora utsläppsökningen sker redan nästa år när reduktionsplikten kraftigt sänks och därefter ligger kvar på låga nivåer. Till detta kommer ytterligare förslag i budgetpropositionen som enligt regeringens bedömning kommer att påverka utsläppsutvecklingen. Nya sänkningar av drivmedelsskatterna beräknas öka utsläppen med ytterligare 0,5 miljoner ton medan bland annat förstärkningar av Klimatklivet och klimatpremier för lastbilar och arbetsmaskiner bedöms bidra till minskade utsläpp, men den effekten har regeringen inte kunnat kvantifiera. 

Nyckelord

Kontakter

Länkar

Om oss

Klimatpolitiska rådet är ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan med uppdrag att utvärdera om regeringens samlade politik leder till att klimatmålen uppnås. Det långsiktiga målet är att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. I vårt uppdrag ingår också att bidra till en ökad diskussion om klimatpolitiken i samhället.

Följ Klimatpolitiska rådet

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Klimatpolitiska rådet

Regeringens klimatpolitiska handlingsplan för Sverige in på en onödigt riskfylld väg21.3.2024 12:55:00 CET | Pressmeddelande

Den klimatpolitiska handlingsplanen ger inte svar på hur Sveriges klimatmål ska nås, varken på kort eller lång sikt. Med beslutad politik väntas utsläppen öka under mandatperioden och ansvaret för att nå mål och EU-åtaganden skjuts framåt. Sammantaget leder handlingsplanen in på en onödigt riskfylld väg för Sveriges klimatomställning. Det är huvudbudskapen i årets rapport från Klimatpolitiska rådet som även innehåller rekommendationer till regeringen.

Klimatpolitiska rådet presenterar årets granskning av regeringens klimatpolitik5.3.2024 14:43:59 CET | Pressinbjudan

Årets fokus: Utvärdering av regeringens klimatpolitiska handlingsplan. Klimatpolitiska rådet bjuder in till lanseringen av den årliga granskningen av regeringens samlade politik med avseende på klimatmålen. Medverkar gör rådets ordförande Åsa Persson, vice ordförande Björn Sandén, rådets övriga ledamöter samt inbjudna experter. Rapporten tas emot av klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye