Akademiska först med transkraniellt ultraljud mot ett flertal hjärnsjukdomar

– Transkraniellt ultraljud påverkar nervcellerna mekaniskt, ungefär som att de skakas fram och tillbaka. Härmed förändras den elektriska signaleringen i nervcellerna. Ultraljudsvågorna går delvis igenom skallben och hjärnvävnad och når med relativt hög energi en fokuserad punkt djupt nere i hjärnan, säger Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet.

Den nya utrustningen kommer att finnas på mottagningen för hjärnstimulering på psykiatrin. Enligt Robert Boden är det möjligt och intressant att undersöka behandlingen på många olika sjukdomar. 

– Första patientgruppen är personer med svårbehandlad depression där vi vill se om upprepade stimuleringar kan ge effekt på depressionssymtom och på hjärnsignalering. Inom psykiatrin kan även substansberoende (alkohol/narkotika), tvångssyndrom (OCD), anorexi och schizofreni komma i fråga, berättar han.

Andra områden där behandlingen ska utvärderas är neurokirurgi (koma och rehabilitering efter hjärnskada), neurologi, exempelvis mot epilepsi, essentiell tremor (kraftiga, handikappande skakningar i händerna)), och Parkinsons sjukdom. Inom smärtområdet är metoden tänkbar som behandling mot kronisk smärta och central smärta efter stroke.

– Det nya med transkraniellt ultraljud är att den kan hjälpa mot hjärnsjukdomar där annan behandling inte fungerar tillräckligt bra, till exempel läkemedelsbehandling eller magnetstimulering (rTMS). Ibland kan så kallad djup hjärnstimulering hjälpa. Det är en neurokirurgisk operation där man sticker ner elektrodnålar i specifika hjärnområden. I dessa fall kan hjärnstimulering med transkraniellt ultraljud vara ett alternativ som innebär att man slipper operera i skallen, förklarar Robert Bodén och fortsätter:

– Om behandlingen visar sig lika effektiv som vi hoppas öppnar sig en helt ny väg att behandla och hjälpa patienter som har långdragna och svårbehandlade hjärnsjukdomar.