Institutet rapporterar till FN om brister i ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter i Sverige
11.1.2024 08:30:00 CET | Institutet för mänskliga rättigheter | Pressmeddelande
Sverige måste öka sina ansträngningar för att uppfylla sina åtaganden enligt Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR). Detta konstaterar Institutet för mänskliga rättigheter in sin alternativrapport till FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, inför kommitténs granskning av hur den svenska staten efterlever konventionen.
Kommittén granskar kontinuerligt hur de länder som ratificerat den Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR) lever upp till dess bestämmelser. I konventionen återfinns flera av de rättigheter som slogs fast i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948, däribland rätten till arbete, utbildning och en adekvat levnadsstandard, samt rätten till hälsa och bostad. Sverige har inte granskats av kommittén sedan 2016 men i februari 2024 sker en dialog mellan kommittén och regeringen som en del av den aktuella granskningen.
Tecken på tillbakagång
Rapporten fokuserar på övergripande frågor som exempelvis behovet av en genomgång av rättigheternas ställning i svensk lag, förutsättningar för att kunna utkräva sina rättigheter, brister i användandet av jämlikhetsdata, men också frågor om hur staten använder resurser för att tillgodose rättigheterna utan åtskillnad av något slag. Rapporten lyfter även tvärgående frågor som påverkar flera av de rättigheter som ryms i konventionen, däribland klimatförändringar och diskriminering.
Institutets rapport visar att den ekonomiska utsattheten i Sverige har ökat, samtidigt som flera av de förmåner som ingår i det sociala skyddsnätet har förlorat i värde. Dessutom har de totala utgifterna för det sociala skyddet under en längre tid minskat i proportion till landets BNP. Rapporten påpekar att detta kan tyda på en tillbakagång när det gäller att upprätthålla ICESCR-rättigheterna i Sverige.
Låg kännedom om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
I en enkätundersökning som institutet genomförde 2022 svarade 60 procent att de har mycket begränsad kännedom om de rättigheter som ICESCR omfattar. Institutet anser därför att staten bör stärka insatserna för att öka medvetenheten om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, samt hur dessa kan utkrävas.
Institutet uttalar bland annat följande:
- Institutet uppmuntrar kommittén att belysa i vilken mån det faktum att den ekonomiska utsattheten har ökat, att ersättningsnivåerna har tappat i värde och att de samlade utgifterna för det sociala skyddsnätet har minskat utgör en tillbakagång i förhållande till ICESCR.
- De ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna behöver få en mer central plats i det offentligas arbete för mänskliga rättigheter.
Institutet för mänskliga rättigheter har ansökt om ackreditering för att delta vid dialogen mellan FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och den svenska regeringen, den 21–22 februari i Genève. Under dialogen finns även möjlighet för civilsamhällesorganisationer att delta. Efter dialogen kommer kommittén att presentera sina rekommendationer till Sverige. Det blir då en viktig uppgift för institutet, i samarbete med civilsamhället, att ge stöd till regeringen i uppföljningen av rekommendationerna.
Rapporten finns både på engelska och svenska och går att ladda ner på institutets webbplats här.
För mer information, kontakta:
Maria Ploberg, pressansvarig kommunikatör, 046-287 39 25, maria.ploberg@mrinstitutet.se
Nyckelord
Kontakter
Presstjänsten
Tel:046 287 39 99press@mrinstitutet.seLänkar
Om Institutet:
Institutet för mänskliga rättigheter ska främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Institutet ska även fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Följ Institutet för mänskliga rättigheter
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för mänskliga rättigheter
Ny årsrapport: svårt få upprättelse när mänskliga rättigheter kränks24.3.2026 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Grundläggande mänskliga rättigheter riskerar att urholkas i Sverige. Samtidigt saknas inte sällan fungerande vägar att få upprättelse när rättigheter kränks. Det visar Institutet för mänskliga rättigheters årsrapport som i dag lämnas till regering och riksdag. – Vår årsrapport visar att grundläggande rättigheter inte respekteras för alla i Sverige och att det finns situationer då det är svårt att utkräva ansvar och få upprättelse om man utsätts för allvarliga människorättskränkningar. Det är allvarligt eftersom rättigheter utan fungerande och tillgängliga vägar till prövning och upprättelse förlorar sin betydelse. Det gör också att rättighetskränkningar som till exempel hatbrott mot minoriteter eller våld mot barn på statliga ungdomshem kan fortgå utan åtgärder, säger Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter. Vi varnar för tilltagande brister i lagstiftningsprocessen I årsrapporten beskriver vi hur lagar byggs på allt svagare grund och att kvaliteten i lagsti
Ny granskning avslöjar: Barn och unga hålls kvar godtyckligt på SiS ungdomshem4.2.2026 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Barn och unga hålls frihetsberövade på SiS ungdomshem trots att de är utskrivningsklara. En ny granskning från Institutet för mänskliga rättigheter visar att upp till vart sjätte barn kan bli kvar i låsta miljöer långt efter att deras behov av låst vård har upphört, i strid med mänskliga rättigheter. – Det är en allvarlig rättighetsinskränkning att barn och unga som tvångsvårdas på SiS ungdomshem med stöd av LVU, blir kvar frihetsberövade långt efter att behovet av denna form av institutionsvård har upphört. Vi vet att långa placeringar i låsta miljöer är mycket skadliga för barns hälsa och utveckling samt försvårar den sociala återanpassningen. Barnen och ungdomarna vi har träffat har fått mycket begränsad och ibland felaktig information om situationen de befinner sig i, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Vart sjätte barn väntar på att få lämna ungdomshemmen Vid flera tillfällen de senaste åren har runt 70 utskrivningsklara barn och unga, det vill s
FN-granskningar och människorättsförsvarare i fokus på MR-dagarna1.12.2025 07:30:00 CET | Pressmeddelande
Sverige har i år granskats två gånger inom FN-systemet – något som präglar Institutet för mänskliga rättigheters program på Mänskliga Rättighetsdagarna i Stockholm den 9–10 december. Institutet har även bjudit in FN:s specialrapportör för människorättsförsvarare, Mary Lawlor, som reflekterar över situationen i Sverige och presenterar den senaste globala utvecklingen för människorättsförsvarare. Välkommen att besöka oss i monter B:22 i Kistamässan där du hittar information om mänskliga rättigheter och ett urval av våra senaste rapporter. Institutet för mänskliga rättigheter anordnar också fyra olika seminarier: Miniseminarium: Vad innebär FN-granskningen för Sveriges arbete med mänskliga rättigheter? Tisdag 9 december klockan 11.00 –11.25 Scen: Rosa scenen Medverkande: Linde Lindkvist och Cecilia Sandqvist Institutet för mänskliga rättigheter, och Charlotta Göller, MR-fonden Rasism, diskriminering, urfolksrättigheter, våld mot kvinnor, migranters och barns rättigheter samt människohande
FN granskar Sverige för rasdiskriminering – många vittnar om ett försämrat läge18.11.2025 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Många som utsätts för rasism i Sverige i dag upplever en allt sämre situation. Det visar en ny rapport från Institutet för mänskliga rättigheter, som presenteras i samband med att FN:s rasdiskrimineringskommitté granskar Sverige den 20-21 november. – Rasismen är en del av väldigt många människors vardag i Sverige. Det handlar om hatbrott som inte utreds, offentliga samtal och debatter där rasistiska uttryck är alltmer normaliserade och en skolvardag där barn och unga får utstå rasistiska trakasserier och glåpord. Vi har träffat olika grupper som alla säger samma sak: rasismen har blivit normaliserad i Sverige och situationen är sämre än när Sverige senast granskades av FN år 2018, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. Svårt att få upprättelse vid hatbrott Ett återkommande tema i våra dialoger är svårigheten att få upprättelse efter att ha anmält hatbrott. Detta gäller även i fall där tydliga bevis har lagts fram för polisen. Många väljer därför att
Sverige accepterar 203 av 315 FN-rekommendationer om mänskliga rättigheter25.9.2025 07:00:00 CEST | Pressmeddelande
I maj 2025 granskades Sverige inom Universal Periodic Review (UPR), en FN-process där alla medlemsländer regelbundet utvärderas för hur de uppfyller de mänskliga rättigheterna. Idag antog Sverige officiellt 203 av de 315 rekommendationer som landet fick av andra stater i granskningen – ett viktigt steg i arbetet för att stärka respekten för mänskliga rättigheter. Samtidigt återstår frågor där Sverige endast delvis accepterat eller noterat rekommendationer, bland annat om en ny nationell strategi och flera åtaganden kring barns och urfolks rättigheter. – Vi välkomnar rekommendationerna till Sverige och att regeringen har accepterat rekommendationer om frågor som rör hatpropaganda, hatbrott och diskriminering. Samtidigt är det beklagligt att andra centrala rekommendationer endast delvis accepterats eller noterats, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. En central fråga är rekommendationen att ta fram en ny strategi för mänskliga rättigheter. Den nuvara
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum