Institutet rapporterar till FN om brister i ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter i Sverige
Sverige måste öka sina ansträngningar för att uppfylla sina åtaganden enligt Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR). Detta konstaterar Institutet för mänskliga rättigheter in sin alternativrapport till FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, inför kommitténs granskning av hur den svenska staten efterlever konventionen.
Kommittén granskar kontinuerligt hur de länder som ratificerat den Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR) lever upp till dess bestämmelser. I konventionen återfinns flera av de rättigheter som slogs fast i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948, däribland rätten till arbete, utbildning och en adekvat levnadsstandard, samt rätten till hälsa och bostad. Sverige har inte granskats av kommittén sedan 2016 men i februari 2024 sker en dialog mellan kommittén och regeringen som en del av den aktuella granskningen.
Tecken på tillbakagång
Rapporten fokuserar på övergripande frågor som exempelvis behovet av en genomgång av rättigheternas ställning i svensk lag, förutsättningar för att kunna utkräva sina rättigheter, brister i användandet av jämlikhetsdata, men också frågor om hur staten använder resurser för att tillgodose rättigheterna utan åtskillnad av något slag. Rapporten lyfter även tvärgående frågor som påverkar flera av de rättigheter som ryms i konventionen, däribland klimatförändringar och diskriminering.
Institutets rapport visar att den ekonomiska utsattheten i Sverige har ökat, samtidigt som flera av de förmåner som ingår i det sociala skyddsnätet har förlorat i värde. Dessutom har de totala utgifterna för det sociala skyddet under en längre tid minskat i proportion till landets BNP. Rapporten påpekar att detta kan tyda på en tillbakagång när det gäller att upprätthålla ICESCR-rättigheterna i Sverige.
Låg kännedom om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
I en enkätundersökning som institutet genomförde 2022 svarade 60 procent att de har mycket begränsad kännedom om de rättigheter som ICESCR omfattar. Institutet anser därför att staten bör stärka insatserna för att öka medvetenheten om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, samt hur dessa kan utkrävas.
Institutet uttalar bland annat följande:
- Institutet uppmuntrar kommittén att belysa i vilken mån det faktum att den ekonomiska utsattheten har ökat, att ersättningsnivåerna har tappat i värde och att de samlade utgifterna för det sociala skyddsnätet har minskat utgör en tillbakagång i förhållande till ICESCR.
- De ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna behöver få en mer central plats i det offentligas arbete för mänskliga rättigheter.
Institutet för mänskliga rättigheter har ansökt om ackreditering för att delta vid dialogen mellan FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och den svenska regeringen, den 21–22 februari i Genève. Under dialogen finns även möjlighet för civilsamhällesorganisationer att delta. Efter dialogen kommer kommittén att presentera sina rekommendationer till Sverige. Det blir då en viktig uppgift för institutet, i samarbete med civilsamhället, att ge stöd till regeringen i uppföljningen av rekommendationerna.
Rapporten finns både på engelska och svenska och går att ladda ner på institutets webbplats här.
För mer information, kontakta:
Maria Ploberg, pressansvarig kommunikatör, 046-287 39 25, maria.ploberg@mrinstitutet.se
Nyckelord
Kontakter
Presstjänsten
Tel:046 287 39 99press@mrinstitutet.seLänkar
Om Institutet:
Institutet för mänskliga rättigheter ska främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Institutet ska även fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Följ Institutet för mänskliga rättigheter
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för mänskliga rättigheter
FN:s människorättsråd tar viktigt steg mot en konvention om äldre personers mänskliga rättigheter3.4.2025 14:06:26 CEST | Pressmeddelande
Institutet för mänskliga rättigheter välkomnar att FN:s människorättsråd idag har beslutat att ta nästa avgörande steg mot att förverkliga en konvention om äldre personers mänskliga rättigheter. – Sverige bör ta en aktiv i roll i att ta fram en konvention om äldre personers mänskliga rättigheter, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. Beslutet fattades enhälligt, och innebär att en arbetsgrupp kommer att tillsättas för att ta fram ett förslag på konvention. Syftet med en konvention är att främja och skydda äldre personers mänskliga rättigheter. – Det är ett mycket positivt besked. Både en konvention och vägen dit är viktigt för att synliggöra situationen för äldre personer, exempelvis ålderism, diskriminering, brister i rätten till hälsa och delaktighet, säger Fredrik Malmberg. FN:s människorättsråd bjuder i resolutionen in FN:s medlemsstater att bidra till arbetsgruppens arbete. Institutet för mänskliga rättigheter har vid flera tillfällen rekommend
Ny årsrapport: Sverige behöver stärka skyddet av mänskliga rättigheter i en orolig tid31.3.2025 07:00:00 CEST | Pressmeddelande
Det finns ett mycket starkt stöd för mänskliga rättigheter i Sverige, men många anser att regeringen behöver göra mer för att skydda de mänskliga rättigheterna. Rätten till social trygghet, bostad och hälsa anses vara särskilt hotade i Sverige, visar en ny årsrapport från Institutet för mänskliga rättigheter. Rapporten lämnas över till regeringen och ansvarig minister Paulina Brandberg idag. – Vi ser en mycket allvarlig utveckling i flera delar av världen där mänskliga rättigheter, rättsstat och folkrätt är satta under hård press. Det understryker vikten av att Sverige står upp för mänskliga rättigheter i en orolig tid, både här hemma och internationellt. Mot den mörka bakgrunden är det positivt att mänskliga rättigheter har ett brett folkligt stöd i Sverige, men samtidigt behöver den oro många uppger sig känna för ekonomiska och sociala rättigheter tas på allvar, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. I årsrapporten beskriver vi ett Sverige som risk
Viktig dom i Högsta förvaltningsdomstolen: Ung man med funktionsnedsättning får rätt till bostadsanpassningsbidrag21.3.2025 12:15:06 CET | Pressmeddelande
Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat dom i ett mål om rätten till bostadsanpassningsbidrag för en ung man med funktionsnedsättning. Målet gäller rätten att få bidraget för att kunna välja sin bostad och vem man vill bo med på jämlika villkor som andra. Institutet för mänskliga rättigheter lämnade in ett amicus-yttrande för att belysa de mänskliga rättigheternas betydelse i målet. – Ytterst handlar det här målet om att personer med funktionsnedsättning har rätt till självbestämmande över sin boendesituation på jämlika villkor som andra. Det är därför glädjande att Högsta förvaltningsdomstolen har beslutat att bostadsanpassningsbidrag ska beviljas för att den unge mannen ska kunna leva det självbestämda liv han har rätt till, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Vi välkomnar också att Högsta förvaltningsdomstolen har tillämpat lagens ordalydelse. Det gäller särskilt tillämpningen av reglerna om undantag ifrån rätten till bostadsanpassningsbidraget v
Institutet uppmanar regeringen att inte sänka straffbarhetsåldern från dagens 15 år28.1.2025 15:16:20 CET | Pressmeddelande
– Det finns inget sätt för regeringen att sänka straffmyndighetsåldern utan att gå emot FN:s barnrättskommittés tydliga rekommendationer till Sverige, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Idag tog regeringen emot slutbetänkandet från utredningen om skärpta regler för unga lagöverträdare. Utredaren föreslår bland annat att sänka straffbarhetsåldern till 14 år för den som begått ett allvarligt brott. Det handlar om brott med ett minimistraff på fängelse fyra år eller mer. Institutet för mänskliga rättigheter är kritiska till detta förslag som inte är förenligt med rekommendationerna till Sverige från FN:s experter i barnrättskommittén och riskerar att stå i strid med Sveriges folkrättsliga förpliktelser. – Att riva upp straffbarhetsåldern som varit 15 år sedan 1864 innebär ett brott mot en lång svensk tradition att med utgångspunkt i kunskap om barns utveckling arbeta långsiktigt med förslag som är förankrade i barns rättigheter och kunskap om vad som är
Ny skandinavisk rapport: Starkt stöd för mänskliga rättigheter men visst stöd för begränsad yttrandefrihet9.12.2024 06:00:00 CET | Pressmeddelande
Det finns ett starkt engagemang för mänskliga rättigheter i Skandinavien. Samtidigt är skandinaver i viss mån villiga att acceptera inskränkningar i de egna rättigheterna. Svenskar är mest benägna att identifiera olika mänskliga rättigheter som hotade och en majoritet anser att den svenska regeringen bör göra mer för att skydda de mänskliga rättigheterna. Det visar en ny rapport om allmänhetens medvetenhet om och stöd för mänskliga rättigheter i Danmark, Norge och Sverige. Det danska institutet för mänskliga rättigheter, den norska institutionen för mänskliga rättigheter och det svenska institutet för mänskliga rättigheter släpper idag en gemensam rapport om skandinavernas kunskaper om och attityder till mänskliga rättigheter samt synen på situationen för mänskliga rättigheter i respektive land. Starkt stöd i alla tre länderna men kunskapen varierar Rapporten visar på ett starkt stöd i Skandinavien där 82 procent av de tillfrågade uppger att mänskliga rättigheter är viktiga för dem och
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum