Institutet rapporterar till FN om brister i ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter i Sverige

Sverige måste öka sina ansträngningar för att uppfylla sina åtaganden enligt Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR). Detta konstaterar Institutet för mänskliga rättigheter in sin alternativrapport till FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, inför kommitténs granskning av hur den svenska staten efterlever konventionen.

Kommittén granskar kontinuerligt hur de länder som ratificerat den Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR) lever upp till dess bestämmelser. I konventionen återfinns flera av de rättigheter som slogs fast i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948, däribland rätten till arbete, utbildning och en adekvat levnadsstandard, samt rätten till hälsa och bostad. Sverige har inte granskats av kommittén sedan 2016 men i februari 2024 sker en dialog mellan kommittén och regeringen som en del av den aktuella granskningen.

Tecken på tillbakagång
Rapporten fokuserar på övergripande frågor som exempelvis behovet av en genomgång av rättigheternas ställning i svensk lag, förutsättningar för att kunna utkräva sina rättigheter, brister i användandet av jämlikhetsdata, men också frågor om hur staten använder resurser för att tillgodose rättigheterna utan åtskillnad av något slag. Rapporten lyfter även tvärgående frågor som påverkar flera av de rättigheter som ryms i konventionen, däribland klimatförändringar och diskriminering.

Institutets rapport visar att den ekonomiska utsattheten i Sverige har ökat, samtidigt som flera av de förmåner som ingår i det sociala skyddsnätet har förlorat i värde. Dessutom har de totala utgifterna för det sociala skyddet under en längre tid minskat i proportion till landets BNP. Rapporten påpekar att detta kan tyda på en tillbakagång när det gäller att upprätthålla ICESCR-rättigheterna i Sverige.

Låg kännedom om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
I en enkätundersökning som institutet genomförde 2022 svarade 60 procent att de har mycket begränsad kännedom om de rättigheter som ICESCR omfattar.  Institutet anser därför att staten bör stärka insatserna för att öka medvetenheten om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, samt hur dessa kan utkrävas.

Institutet uttalar bland annat följande:

• Institutet uppmuntrar kommittén att belysa i vilken mån det faktum att den ekonomiska utsattheten har ökat, att ersättningsnivåerna har tappat i värde och att de samlade utgifterna för det sociala skyddsnätet har minskat utgör en tillbakagång i förhållande till ICESCR.
• De ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna behöver få en mer central plats i det offentligas arbete för mänskliga rättigheter.

Institutet för mänskliga rättigheter har ansökt om ackreditering för att delta vid dialogen mellan FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och den svenska regeringen, den 21–22 februari i Genève. Under dialogen finns även möjlighet för civilsamhällesorganisationer att delta. Efter dialogen kommer kommittén att presentera sina rekommendationer till Sverige. Det blir då en viktig uppgift för institutet, i samarbete med civilsamhället, att ge stöd till regeringen i uppföljningen av rekommendationerna.

Rapporten finns både på engelska och svenska och går att ladda ner på institutets webbplats här.

För mer information, kontakta:
Maria Ploberg, pressansvarig kommunikatör, 046-287 39 25, maria.ploberg@mrinstitutet.se