Konkurrenslagen gäller även arbetsmarknaden

Rapporten förklarar hur överenskommelser mellan företag om att samordna löner eller avstå från att anställa varandras medarbetare kan leda till mindre effektiv resursanvändning och få negativa effekter på anställdas arbetsvillkor. Av rapporten framgår också att det inte är ovanligt att norska företag inom olika branscher ingår överenskommelser om att avstå från att anställa varandras medarbetare.

Överenskommelser om att samordna löner eller att inte anställa varandras medarbetare kan utgöra överträdelser av konkurrenslagen. Det är i linje med hur andra europeiska konkurrensmyndigheter ser på frågan, där de har bötfällt företag för samordning av löner och överenskommelser om att avstå från att anställa varandras medarbetare, antingen som fristående överträdelser eller när de förekommer tillsammans med andra överträdelser av konkurrenslagstiftningen, till exempel samordning av priser.

I rapporten framhålls också att en relativt hög andel anställda och arbetsgivare i de nordiska länderna är medlemmar i fackföreningar och arbetsgivarorganisationer. Det kan mildra några av de potentiella negativa effekterna.

Även om det kan finnas olika motiv bakom sådana överenskommelser, som att minska arbetskraftskostnader, skydda företagens investeringar i kompetensutveckling eller att bevara företagshemligheter, kan konsekvenserna av överenskommelserna fortfarande vara lika skadliga.

Dessutom innehåller konkurrenslagarna i de nordiska länderna undantag för kollektivavtal om löner i de allmänna förbuden mot konkurrensbegränsande avtal mellan företag. Undantagen innebär att överenskommelser inom ramen för kollektivavtal mellan fackföreningar och arbetsgivarorganisationer inte bryter mot konkurrenslagen.