Svenska kraftnät skruvar upp elförbrukningen i nya analyser

Hur det faktiskt blir beror på en rad omständigheter som teknikutveckling, energipriser, energieffektivisering, politiska beslut, digitalisering, etcetera, och som Daniel Gustafsson påpekar, det är storheter som inte troligen följer en linjär utveckling.

Svenska kraftnät har i rapporten Långsiktig marknadsanalys 2024 undersökt fyra olika scenarier för kraftsystemet fram till år 2050 (se nedan beskrivning av de fyra scenarierna).

− Med de fyra scenarierna vill vi belysa utmaningar för kraftsystemet vid olika utvecklingsvägar och indikerar behov som vi behöver hantera. Några av scenarierna pekar till exempel på ett kraftigt högre elpris i norra Sverige jämfört med dagens. Men det betyder inte att det blir så. Istället belyser det bland annat behovet av att öka överföringskapaciteten dit jämfört med nuvarande utbyggnadsplaner, säger Daniel Gustafsson.

Två elektrifieringsscenarier

På frågan om han håller något av scenarierna som mer trolig än andra svarar han:

− Nu jobbar vi mer mot våra två elektrifieringsscenarier som vi bedömer idag vara mer sannolika och som går väl i linje med regerings planeringsmål om en förbrukning på 300 TWh år 2045. Det är elektrifiering förnyelsebart, respektive elektrifiering planerbart.

Båda dessa indikerar en elförbrukning på drygt 340 TWh år 2045. Den stora skillnaden mellan dem är att i elektrifiering förnyelsebart kommer elen endast från förnybar produktion, medan i elektrifiering planerbart har kärnkraften mer än fördubblats jämfört med i dag.

Olika konsekvenser

Scenarierna medför skilda konsekvenser för kraftsystemet. På ett övergripande plan pekar Daniel Gustafsson på följande:

• Det finns ett stort behov av flexibilitet (även i scenarier med kärnkraftsutbyggnad).
• Samplanering mellan elnät och vätgasnät blir centralt för ett effektivt framtida energisystem.
• En större mängd väderberonde produktion resulterar i ett mindre förutsägbart kraftsystem, vilket medför att behovet av reserver ökar kraftigt.
• Behovet av ökad överföringskapacitet både inom Sverige och med grannländerna är stort, särskilt i scenariot med endast förnyelsebar produktion.

Fyra scenarier

De olika scenarierna visar på olika utvecklingsvägar för kraftsystemet och vilka behov dessa kan medföra fram till 2050. De faktorer som har haft störst betydelse för de olika scenarierna är antaganden om nivå på elförbrukning, produktionsmixen (andel av olika kraftslag), omfattningen av förbrukningsflexibilitet samt antaganden om vätgasinfrastruktur.

Kort om scenarierna år 2050:

• Småskaligt förnybart (SF), 210 TWh. Decentraliserad småskalig produktion, lokal självförsörjning och kärnkraften är avvecklad.
• Färdplaner mixat (FM), 265 TWh. En mixad elproduktion där kärnkraftens produktion ligger på ungefär dagens nivå. Medelstort behov av att bygga ut nätkapacitet och flexibilitet.
• Elektrifiering planerbart (EP), 365 TWh. Både väderberoende produktion och kärnkraft byggs ut. Mindre behov av att bygga ut nätkapacitet och flexibilitet.
• Elektrifiering förnybart (EF), 365 TWh. Kraftig utbyggnad av väderberoende produktion och kärnkraften är avvecklad. Stort behov av att bygga ut nätkapacitet och flexibilitet.

2022 var elförbrukning i Sverige 138 TWh.

Gemensamt för de fyra scenarierna är att senaste år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser, alltså uppfylla Sveriges klimatmål.

Rapporten finns att läsa eller hämta här!