Mer än var tionde tallplanta på Gotland skadad av rådjursbete

– Vi är förvånade över de höga skadenivåerna och det här påverkar förstås skogsbrukets lönsamhet när försöken att få upp ny skog slutar med att plantorna äts sönder. Nu behöver vi tillsammans med alla berörda aktörer sätta in kraftfulla lösningar som fungerar på Gotland, säger Ingvar Hansson, skogskonsulent vid Skogsstyrelsen på Gotland. –

Inventeringen är ett pilotprojekt och har gjorts i planthöjd, tre år i rad med stickprover enligt en statistisk beprövad metod. Därmed finns nu för första gången ett treårsmedelvärde på skadorna av rådjursbete på ön som visar att 11 procent av plantorna hade årsskador av bete från rådjur.

När rådjuren betar på plantorna tappar de i tillväxt och riskerar konkurreras ut av annan vegetation. Det blir förluster för skogsägaren och näringen men också för miljön med lägre kolinlagring och färre träprodukter som kan ersätta fossila varor. Ett högt betestryck kan även begränsa möjligheten för trädslag som är viktiga för den biologiska mångfalden att växa sig stora.

Flera insatser igång

– Vi ser att plantor kan ha betats tre år i rad. Då är det kört och plantan dör. I några bestånd har vi sett att hundra procent av tallplantorna är skadade och det här påverkar hela plantskogens utveckling negativt, säger Ingvar Hansson.

Det görs flera insatser redan i dag för att minska skadorna, till exempel med viltavskräckande medel på plantorna i kombination med jakt där skadorna är som störst. Det handlar även om en mer anpassad skötsel av skogen som gör att rådjuren får mer att beta. Skogsstyrelsen har löpande konstruktiva diskussioner med LRF, länsstyrelsen, Svenska jägareförbundet och Mellanskog för att ta fram och intensifiera åtgärder mot betesskadorna.

Det pågår just nu samtal med flera skogliga aktörer om en finansiering för att kunna göra om inventeringen inom några år.

Rådjursskador mäts inte på fastlandet

På fastlandet görs en årlig inventering av betesskador från älg. Resultaten från Gotland, där det inte finns älg, visar att betestrycket från rådjur på plantorna är stort men det är något som älgbetesinventeringen på fastlandet inte mäter i dag. På fastlandet mäts skadorna i älgbeteshöjd (1-4 meter), en höjd där rådjuren inte når att beta.

– Vi kan inte utesluta att betestrycket från rådjur är stort också på fastlandet men vi vet inte eftersom de skadorna går under radarn i dag. Vi behöver titta närmare på det och samlat väga in betet från alla övriga hjortdjur, och i det syftet planerar vi ett första pilotprojekt under året, säger Matts Rolander, regional viltsamordnare på Skogsstyrelsen.

Mer fakta om inventeringen på Gotland

Inventeringen är en stickprovsundersökning som utförs av utbildade inventerare med en statistiskt beprövad metod på tallplantor som är mellan 0,1 och 1,5 meter, alltså den höjd som rådjuren betar på. Inventeringen har gjorts i 308 provytor över hela ön fördelat på 74plantskogar. Det finns nu resultat från tre år i följd som ger ett treårsmedelvärde på 11 procents årsskador.

Mer information:

Ingvar Hansson, skogskonsulent, Stockholm-Gotlands distrikt, Skogsstyrelsen, 0498-25 85 18, ingvar.hansson@skogsstyrelsen.se

Presstjänst: 036-35 94 91, pressjour@skogsstyrelsen.se
Vår presstjänst är tillgänglig vardagar kl. 8.00–16.30