Sverige får inte bli en bromskloss när det gäller företagens ansvar för mänskliga rättigheter

På fredag ska EU:s medlemsländer rösta om ett regelverk som ska säkerställa att företag tar ansvar för mänskliga rättigheter i hela värdekedjan. Det europeiska nätverket för nationella institutioner för mänskliga rättigheter uppmanar alla länder att rösta för förslaget, men den svenska regeringens hållning är oklar in i det sista.

–Jag är oroad över att ett banbrytande regelverk som skulle kunna skydda de mest utsatta människorna i produktionskedjan stoppas i sista stund. Sverige får inte bli en bromskloss i sammanhanget, säger Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter.

Institutet för mänskliga rättigheter har i likhet med andra oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter vänt sig till regeringen i frågan.

De senaste åren har EU arbetat med ett direktiv om företagens ansvar för mänskliga rättigheter, EU:s Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD). Det riktar in sig på stora företag som får ett tydligt ansvar att respektera mänskliga rättigheter och miljö i sina verksamheter och leverantörsled. Förebilden är FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, som redan lagt grunden för lagstiftning i en del länder, däribland Norge och Tyskland. Sverige saknar däremot tydlig lagstiftning på området och har i stället avvaktat EU-direktivet.

Huvudpoängen i direktivet är att större europeiska företag gör en grundlig analys av sina produktions- och leverantörskedjor. Om bedömningen pekar på att människor eller miljön kommer till skada, måste företag vidta åtgärder för att neutralisera och minimera dessa. Drygt 800 svenska företag skulle beröras. Flera svenska företag har välkomnat förslaget, bland annat Ericson, ICA, IKEA och Volvo Cars.

Enligt det föreslagna direktivet ska det även inrättas nationella myndigheter som övervakar tillämpningen och dit enskilda som drabbats kan vända sig med skadeståndsanspråk.

– Direktivet innebär ett stort steg i rätt riktning. Det måste vara förbjudet att skaffa sig konkurrensfördelar på varor och tjänster som framställts med stöd av övergrepp mot människor eller miljön, säger Fredrik Malmberg.

För mer information, kontakta:
Maria Ploberg, pressansvarig kommunikatör, 046-287 39 25, maria.ploberg@mrinstitutet.se

Bakgrund: Direktivet om due diligence (CSDDD)
Det föreslagna direktivet innebär bland annat krav på att stora företag ska identifiera, hantera och redovisa sina risker kopplade till mänskliga rättigheter och miljö i värdekedjor. Detta omfattar exempelvis att förhindra exploatering, tvångsarbete och barnarbete. För konsumenterna innebär det att de får ökad insyn i företagens arbete med mänskliga rättigheter och miljö och därmed kan göra mer aktiva val.

EU nådde en politisk enighet före jul men nu kommer det oroande signaler om att en del länder, däribland Sverige, har ändrat ståndpunkt. Det finns en risk att Sverige blir helt utan lagstiftning på området till skillnad från exempelvis Norge och Tyskland som har en nationell lagstiftning.

Bakgrunden till direktivet kommer från FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, UN Guiding Principles on Business and Human Rights, som antogs i juni 2011 och OECD Guidelines for Multinational Enterprises on Responsible Business Conduct.