Stockholm påbörjar arbetet med Bromma parkstad och säger upp avtalet för Bromma flygplats

I Stockholm råder en allvarlig bostadsbrist och en utbredd trångboddhet. Området som Bromma flygplats upptar är ett av få större sammanhängande områden med möjlighet till bostadsbyggande och stadsutveckling. Allt färre flyger från Bromma samtidigt som Stockholms skattebetalare kraftigt subventionerar den olönsamma flygplatsen.

Programarbetet för Bromma parkstad innebär ett startskott för en stadsutveckling med blandad bebyggelse på det markområde som i dag utgörs av Bromma flygplats. En tidig bedömning är att omkring 16 000 nya bostäder och ett stort antal arbetsplatser kan rymmas inom det nuvarande flygfältet. I dag förhindrar även flygplatsverksamheten att bostäder byggs i närliggande stadsdelar på grund av bullerstörningarna. När flygplatsen är avvecklad uppskattas därför totalt ca 22 500 bostäder möjliggöras.

– Brommaflyget står i vägen för Stockholms utveckling och konkurrenskraft. Bostadsbristen i stockholmsregionen hämmar kompetensförsörjning och tillväxt. Genom att säga upp avtalet ger vi staten goda planeringsförutsättningar för en ordnad avveckling av flygplatsen. Senast år 2038 kommer Stockholm stå redo att sätta spaden i backen för en ny klimatsmart stadsdel, säger Karin Wanngård (S), finansborgarråd.

– I Bromma parkstad kan vi bygga 16 000 nya bostäder med målet att minst hälften av dem ska vara hyresrätter. Det ska bli en blandad, levande och grön stadsdel. De här bostäderna kommer behövas för att vi ska kunna möta behoven hos en växande befolkning och klara kompetensförsörjningen i hela regionen, säger Clara Lindblom (V), bostads- och fastighetsborgarråd.

– I tider av en akut miljö- och klimatkris är det viktigare än någonsin att skydda städernas grönska. Bromma parkstad är en chans att bygga tusentals nya bostäder utan att röra någon värdefull natur. Det är dags att sluta ge hjärt- och lungräddning till Bromma flygplats, säger Åsa Lindhagen (MP), miljö- och klimatborgarråd.

Bromma parkstad planeras som en levande, trygg samt miljö- och klimatvänlig stadsdel med bostäder, arbetsplatser, skolor, förskolor, idrottsplatser, kulturlokaler, butiker och service. Minst hälften av bostäderna ska vara hyresrätter. Ny infrastruktur och utbyggd tunnelbana till området ska planeras i ett tidigt skede.

Bromma flygplats innebär i dag en stor barriär i staden. Utvecklingen av Bromma parkstad kommer att stärka kopplingarna mellan omgivande stadsdelar och ger möjlighet att binda ihop delar av centrala Bromma med Sundbyberg. Det är särskild angeläget att utveckla kopplingar som möjliggör hållbar mobilitet.

Programarbetet innebär en möjlighet att binda ihop den natur som omger flygfältet. Bromma parkstad ska byggas klimatsmart och präglas av vatten, grönska och biologisk mångfald. Genom att bygga på redan hårdgjord yta kan mer grönyta bevaras i andra områden samtidigt som behoven av bostäder kan mötas.

Beslut om programarbetet fattas i stadsbyggnadsnämnden den 22 februari.
Beslut om utredningsuppdrag fattas i exploateringsnämnden den 22 februari.

Fakta

_{Avtalet om Bromma flygplats
Nuvarande avtal mellan Stockholms stad och staten gäller under perioden 1 januari 2008 till och med 31 december 2038. Uppsägningen måste ske senast tre år före avtalstidens utgång. Nu lämnas beskedet att Stockholms stad kommer att säga upp avtalet. Frågan kommer behandlas av kommunfullmäktige under år 2024. Senast år 2038 ska området vara sanerat vilket innebär att flygplatsen behöver avvecklas ett par år innan dess.}

_{Stockholm subventionerar flygplatsen
Förra året fick Stockholms stad 3,9 miljoner kronor i avgäld från staten för markområdet. När förlängningen av avtalet tecknades av den dåvarande moderatledda majoriteten fastställdes ersättningen till fem kronor per avresande passagerare. Från och med år 2009 räknas denna ersättning upp med förändringarna av konsumentprisindex med januari 2008 som bas. Som jämförelse betalar till exempel Stockholms hamnar närmare 50 miljoner kronor årligen i arrende för samtliga elva hamnområden – vilket motsvarar en yta som är knappt hälften så stort som Bromma flygplats.}

_{Flygtrafiken
Efter pandemin har de flesta flygplatser sett en starkare återhämtning än Bromma. Medan Arlanda fått tillbaka 85 procent av resenärerna har Bromma bara fått tillbaka hälften. Flera flygbolag har aktivt flyttat från flygplatsen och fler har anmält intresse att flytta till Arlanda. Arlanda hade innan pandemin (2019) 25 642 623 passagerare och förra året 21 818 580 passagerare, en minskning med 3 824 043 passagerare. Bromma hade under fjolåret 1 184 293 passagerare.}

_{Bromma parkstad
Antalet bostäder som ryms inom Bromma parkstad uppskattas till omkring 16 000. Ytterligare cirka 6 500 bostäder uppskattas kunna rymmas inom det så kallade influensområde som i dag påverkas av bullerstörningar från flygplatsen. Totalt handlar det om minst 22 500 bostäder. Det här är en tidig bedömning som kan komma att förändras under arbetets gång.}

_{Hållbart byggande
Stockholms stad ska vara klimatpositiv 2030 och hela staden ska vara fossilfri 2040. För att nå dessa mål behöver utsläppen från byggmaterial samt utsläppen som sker under byggprocesser minska. Detta ska bland annat ske genom krav på en klimatneutral bygg- och anläggningssektor. En viktig del av programarbetet är att studera hur klimatpåverkan kan minimeras i enlighet med stadens mål.}

_{Programarbete – första steget i stadsutvecklingsprocessen 
I ett programarbete formar staden en långsiktig vision för en utveckling av ett område och tar fram strategier för hantering av centrala frågor och inriktningar. Arbete med ett program är det första steget i stadsbyggnadsprocessen. Programmet ligger till grund för kommande beslut om områdets framtida markanvändning och kommande arbete med detaljplaner.}