Nytt lönegolv slår mot basindustrins branscher

Svensk basindustri står för en stor kompetensutmaning. Basindustrin behöver rekrytera allt från processoperatörer, svetsare, elektriker, till metallurger, systemtekniker och all kompetens finns inte inom Sverige eller EU. Det utbildas för få personer för att täcka industrins behov. Detta faktum noteras också i Industrirådets nya kompetensbehovsanalys som publicerades nyligen.

– Basindustrin rekryterar både arbetskraft med högskolekompetens och arbetskraft med gymnasiekompetens och vi ser att dagens förslag gör det svårare att rekrytera vissa yrkesgrupper från länder utanför EU. Arbetskraftsinvandring från tredje land är viktig för industrin både nu och i framtiden, säger Per Hidesten.

– Dessutom saknas det personer till andra verksamheter där industrierna finns, vilket behövs för att samhällena ska fungera, säger han.

Han är kritisk till att staten fortsätter lägga sig i lönebildningen med ett nytt högre lönegolv för arbetstagare från länder utanför EU/EES.

– Det är uppseendeväckande att regeringen lägger sig i lönebildningen. Det är upp till arbetsmarknadens parter att bestämma. Ska arbetsgivare betala olika löner åt svenska medarbetare och nyanställda tredjelandsmedborgare. Det blir konsekvensen av förslaget.

– Förslaget är lönedrivande och riskerar ge kraftigt höjda arbetskraftskostnader. Det skadar vår konkurrenskraft, säger Per Hidesten och noterar samtidigt att flera av våra konkurrentländer går i motsatt riktning.

­­– I Tyskland och Finland, till exempel, vidtar regeringen åtgärder för att underlätta för rekrytering från tredje land, säger Per Hidesten

Industriarbetsgivarna noterar att utredaren föreslår att regeringen ska få meddela om vilka yrken som ska undantas från förslaget.

– Undantagen kan i bästa fall göra förslaget mindre skadligt, avslutar Per Hidesten.