Över 116 miljoner djur dödades på svenska slakterier förra året

Miljontals djur dödas på svenska slakterier varje år för att vi människor ser dem som mat, och under de senaste tio åren har antalet dödade djur ökat stort. 2023 dödades över 25 miljoner fler djur än 2013. Däremot har ökningen avtagit då det totala antalet dödade djur för andra året i rad minskar efter en peak 2021. Under förra året dödades 3,6 miljoner färre djur än under 2022. Den huvudsakliga minskningen beror på att 3,4 miljoner färre kycklingar dödades 2023 jämfört med 2022. Det visar Djurrättsalliansens granskning av Jordbruksverkets slaktstatistik.

Antalet dödade landlevande djur på svenska slakterier 2023:
Nötkreatur: 421 420 individer
Grisar: 2 571 350 individer
Får: 228 720 individer
Hästar: 1 110 individer
Kycklingar: 109 379 890 individer (varav 3 069 340 ”kasserade” individer)
Hönor: 2 987 000 individer (varav 218 860 ”kasserade” individer)
Kalkoner: 525 830 individer (varav 6 250 ”kasserade” individer)
Totalt: 116 115 340 individer (varav 3 294 450 ”kasserade” individer)

I statistiken är ”kasserade” fåglar/fjäderfän inkluderade. ”Kasserade” innebär att fåglarna (kycklingar, hönor och kalkoner) av olika anledningar inte anses duga som människoföda, bland annat på grund av att de skadats eller dött under transporten till slakteriet.

Antalet dödade landlevande djur på svenska slakterier under de senaste tio åren:
2023:116 115 340 individer
2022: 119 731 670 individer
2021: 122 324 520 individer
2020: 117 872 670 individer
2019: 113 523 540 individer
2018: 108 483 610 individer
2017: 109 277 520 individer
2016: 108 333 120 individer
2015: 103 345 330 individer
2014: 96 914 830 individer
2013: 90 797 280 individer

– På ett sätt kan det ses som positivt att antalet dödade djur minskar i Sverige. Samtidigt behöver inte det innebära att köttkonsumtionen minskar då djurindustrierna är globala och Sverige även importerar dödade djur från andra länder. Det grundläggande felet är att vi människor över huvud taget utnyttjar och dödar andra djur, ett val som inte på något vis går att rättfärdiga. Var och ett av de här djuren var en gång en tänkande och kännande individ. Majoriteten av dem levde miserabla liv i djurfabriker innan de gick en brutal död till mötes på ett slakteri, säger Malin Gustafsson, talesperson för Djurrättsalliansen.

Stora avslöjanden av svensk kycklingindustri
Kycklingar är det landlevande djurslag som dödas i störst antal på slakterierna i Sverige. De är bara omkring fem veckor när de skickas till slakterier för att dödas. Sina korta liv lever kycklingar inomhus, där 25 kycklingar trängs per kvadratmeter. För att kunna föda fram de enorma mängder kycklingar som dödas årligen i Sverige består industrin av flera generationer med så kallade avelsdjur.

Det multinationella företaget Aviagen är störst på avelsarbete både i Sverige och globalt. Företagets svenska del, Aviagen Swechick, har i princip monopol på hela den svenska marknaden; hönorna och tupparna på företagets gårdar i Skåne är mor- och farföräldrar till nästan alla de kycklingar som blir mat, bland annat under märken som Kronfågel och Guldfågeln. Genom export förser Aviagen Swechick även flera andra länders kycklingindustrier med avelsdjur. I höstas kunde Djurrättsalliansen ge allmänheten en inblick i denna aldrig tidigare visade del av industrin. Genom att ha arbetat undercover och filmat med dolda kameror inne på Aviagen Swechick kunde vi avslöja under vilka fruktansvärda förhållanden avelsdjuren i kycklingindustrin lever och dödas. Uppdrag gransknings program ”Kycklingens pris” baseras på detta material.

En dryg månad senare kunde vi exponera hur svenska kycklingars första dag i livet ser ut då vi offentliggjorde filmmaterial inifrån Kronfågels kläckeri. Materialet, som visades av TV4, gav en inblick i hur små gula kycklingar slungades runt i en maskin, sprutades ut på rullband, åt på varandra, klämdes mellan backar och lämnades att plågas i timmar. Även detta material filmat genom att Djurrättsalliansen tog anställning och filmade med dolda kameror.

– De här avslöjandena har väckt starka reaktioner hos allmänheten och det med all rätt – det djuren tvingas genomlida är fruktansvärt. Avslöjandena har däremot inte satt stopp för det här djurplågeriet utan det pågår här och nu, varje dag. Vad som krävs för att få till en förändring för djuren är att vi människor slutar se dem som mat. Därför är det viktigt att vi fortsätter visa och uppmärksamma djurens livsöden i djurindustrierna så att fler och fler tar ställning för djuren och slutar äta djur, säger Malin Gustafsson.

83 av 88 kontrollerade slakterier bröt mot djurskyddslagstiftningen
Under förra året kunde Djurrättsalliansen i en stor undersökning avslöja att 83 av de 88 slakterier som under 2022 hade minst en djurskyddskontroll bröt mot djurskyddslagstiftningen. Totalt rörde det sig om över 900 uppmärksammade brister, till exempel att djur inte bedövades ordentligt innan deras halsar skars upp, slakteripersonal saknade kompetensbevis, djur utsattes för elchocker och fåglar slogs med gummiklubba i huvudet upprepade gånger innan de förlorade medvetandet.

Bara fem av de 88 kontrollerade slakterierna saknade helt brister och 38 slakterier kontrollerades inte alls. Under 2022 utfördes ovanligt många djurskyddskontroller på slakterier i Sverige. Detta på grund av ett ”nationellt kontrollprojekt” för slakterier som svenska myndigheter (Jordbruksverket, Livsmedelsverket och länsstyrelserna) gjorde med syftet att bland annat ge ”förutsättningar för likvärdig kontroll”.

– Vår granskning ger en inblick i hur djurens fasansfulla sista timmar i livet ser ut på svenska slakterier. Vill man inte vara en del av att djur utsätts för lidande och död borde man helt enkelt välja växtbaserat. Empati, respekt och solidaritet med alla som lever på den här planeten borde vara en självklarhet, och då kan det inte finnas djurfabriker och slakterier, säger Malin Gustafsson.

Snart rättegång i ”slakteriskandalen”
2021 offentliggjorde Djurrättsalliansen filmer från ett KRAV-slakteri i Skåne. Bara två dagar efter att avslöjandet publicerades kom beskedet att slakteriet stängde ner. Materialet, filmat med dolda kameror, visade hur djur blev sparkade och misshandlade med kedjor – vilket väckte starka reaktioner hos allmänheten. Personal på slakteriet åtalsanmäldes och i höstas åtalades två personer för djurplågeri. Rättegången är planerad i slutet av mars i år. Se filmmaterialet här under.

– Våra filmer visar grova lagbrott, men också hur slakt i grund och botten går till. Vi tror att människor som ser det här filmmaterialet inte bara reagerar på själva djurskyddsbrotten, utan på hur fruktansvärt det faktiskt är när vi tar livet av andra djur – vilket är lagligt och sker hela tiden. När filmerna visades i medierna varnades tittarna för ”starka bilder”. Att vi inte ens kan se hur vår så kallade mat blir till, för att det är för våldsamt, borde säga tillräckligt för att man ska förstå hur fel det vi gör mot djuren är, säger Malin Gustafsson.

Alla djur räknas inte med i statistiken
Jordbruksverkets slaktstatistik, presenterad ovan, omfattar inte alla djur som dödas i livsmedelsindustrin – exempelvis getter, kaniner och renar. Antalet gäss, ankor, tuppar och broilermödrar som dödats kan man i statistiken få fram en totalsumma på, men inte uppdelat per djurslag. Det rör sig om hundratusentals individer per år. Inte heller de miljarder fiskar som årligen dödas ingår i statistiken. För fiskar finns det ingen tillförlitlig statistik eftersom de inte räknas i antal individer utan enbart i vikt.

Här går det att ta del av filmmaterial från Aviagen Swechick, Kronfågels kläckeri samt KRAV-slakteriet i Skåne:
https://vimeo.com/879950593
https://vimeo.com/890842725
https://vimeo.com/499656292

• För mer information och intervjuer, kontakta Djurrättsalliansen:
  Telefon: 072-300 39 00
  Mejl: info@djurrattsalliansen.se