Så mycket kostar det att äga fritidshus i fjällen
En ny sammanställning från SBAB visar att det kostar mellan 127 000 och 144 000 kronor om året att äga ett genomsnittligt fritidshus som köptes under 2023, i någon av landets tre mest populära fjällkommuner. Om stugan används fyra veckor om året motsvarar det en kostnad på mellan 32 000 och 36 000 kronor i veckan. Hyrs huset ut under delar av året kan kostnaden minska till mellan 20 000 och 24 000 kronor per vecka. En positiv värdeutveckling kan göra investeringen mer lönsam men det är långt från självklart. Det senaste två åren har till exempel priserna på fritidshus i Malung-Sälen minskat med drygt 20 procent.

Det är sportlovstider och för en del innebär det en resa till fjällstugan och för andra att idén om att kanske köpa en väcks. SBAB har sammanställt vad det faktiskt kostar att äga ett fritidshus i tre populära fjällkommuner, både totalt per år och per vecka den används – med eller utan intäkter från uthyrning när den annars skulle stå tom. Av sammanställningen framgår att ett genomsnittligt fritidshus i Åre kostar cirka 144 000 kronor om året att äga. Motsvarande siffra i Malung-Sälen är 127 000 kronor och för Härjedalen 135 000 kronor (tabell 1). Om stugan används fyra veckor om året motsvarar det en kostnad på cirka 32 000–36 000 kronor per vecka.
– Enligt vår sammanställning kostar en genomsnittlig fjällstuga ungefär 32 000 till 36 000 kronor i veckan som den används. Det är dyrt i relation till att det går att hyra en stuga under en sportlovsvecka från 7 000 kronor. Att ha sitt eget ställe kan såklart ha ett värde i sig men vill man investera i ett fritidshus i fjällen bör man göra en kalkyl för kostnaderna. Även utgifter för till exempel kommande underhåll bör beaktas. Ställ det i relation till hur mycket ni kan använda stugan och vad det är värt för er, säger Linda Hasselvik, SBAB:s privat- och boendeekonom.
Det finns dock ofta möjlighet att hyra ut stugan. Om stugan hyrs ut tre av fyra sportlovsveckor och därutöver ytterligare sex veckor under året uppskattas det generera intäkter som gör att kostnaden minskar. Om stugan används fyra veckor av ägaren eller ägarna så landar kostnaden efter intäkter från uthyrningen på 20 000–24 000 kronor per vecka.
– De första 40 000 kronorna man tjänar på uthyrningen är skattefria och det är därför väldigt gynnsamt att hyra ut. Samtidigt innebär det en del extra jobb. Städning ska genomföras eller kontrolleras. Avtal ska skrivas och nycklar lämnas ut. Dessutom behöver du med god framförhållning planera för när du själv vill använda stugan och du kan inte lämna dina personliga saker framme. Det kan förta känslan av att stugan är ens egen och frihetskänslan av att kunna åka dit när lusten faller på, säger Linda Hasselvik.
I sammanställningen har inte hänsyn tagits till eventuella värdeförändringar. Värdet på fastigheten kan både gå upp och ner. Enligt data från Booli Pro låg det genomsnittliga kvadratmeterpriset i Åre på 18 100 kronor 2013, motsvarande siffra för 2023 är 34 400 kronor. Det är en uppgång med 90 procent. Samtidigt har kvadratmeterpriset sedan 2021, då det var som högst, minskat med 14 procent. I Malung-Sälen har kvadratmeterpriset under en tioårsperiod ökat med 67 procent, men jämför man 2023 med 2021 så har priserna minskat med 21 procent. Motsvarande siffror för Härjedalen är en uppgång med drygt 70 procent på 10 år, men en minskning med 20 procent de senaste två åren.
– Historiskt sett har investeringar i fastigheter varit lönsamma över tid. Det går dock inte att räkna med att priserna alltid kommer att stiga, vilket de senaste åren visat. Att investera i en fastighet innebär alltid en risk. Fritidshus är också något som man kanske satsar på när ekonomin är stark men samtidigt är mer benägen att dra in på när ekonomin blir tuffare. Därmed kan priserna på fritidshus variera mer än för permanentbostäder, säger Linda Hasselvik.
Räntekostnaden är den största utgiftsposten för fritidshusen. I sammanställningen har en ränta på 4 procent antagits. För huset i Åre motsvarar det en räntekostnad på cirka 70 000 kronor om året efter ränteavdrag på 30 procent. Om räntan i stället var 3 procent så skulle motsvarande räntekostnad vara 53 000 kronor om året.
– Räntan påverkar totalkostnaden i stor utsträckning. I vår sammanställning har vi räknat med ränteavdrag på 30 procent. Har man ytterligare bostadslån för en permanentbostad är det sannolikt så att man når över 100 000 kronor i räntekostnad per år och att man därmed bara får göra avdrag på 20 procent. Mycket tyder på att räntorna kommer att sjunka den närmsta tiden men inte till de nivåer som rådde före höjningarna inleddes. I stället kan vi förvänta oss en rörlig ränta på cirka 3,5 procent på sikt, säger Linda Hasselvik.
Tabell 1. Sammanställning av kostnader för ett fritidshus i fjällen

Om sammanställningen
Det genomsnittliga priset är hämtat från Booli pro. Övriga siffror bygger på antaganden från SBAB.
Vi antar att fastigheten är uppvärmd till minst 10 grader när den inte används och att det finns luftvärmepump eller motsvarande som håller nere energiförbrukningen. Vi har antagit en förbrukning på 8 000 kwh/år samt en kostnad på 2 kr/kwh inklusive skatter och avgifter.
Då det saknas statistik för hyror för fritidshus har antaganden gjorts. Fritidshuset hyrs ut 3 av 4 sportlovsveckor och därutöver 6 veckor om året. Hyran antas vara högre under sportlovsveckorna än under övriga året. Eventuella kostnader för städning, administration och annonsering är avdraget. De första 40 000 kronorna är skattefria och därefter betalas 30 procent skatt på intäkterna. Följande intäkter före skatt har antagits:
Åre: 10 000 kr/vecka under sportloven, annars 7000 kr/vecka
Malung-Sälen: 9000 kr/vecka under sportloven, annars 6000 kr/vecka
Härjedalen: 8000 kr/vecka under sportloven, annars 5000 kr/vecka
Nyckelord
Kontakter
Catharina HenrikssonPresschefSBAB
Tel:076-118 79 14catharina.henriksson@sbab.seLinda HasselvikPrivat- och boendeekonomSBAB
Tel:070-561 21 47linda.hasselvik@sbab.seDokument
Om SBAB
SBAB:s affärsidé är att med nytänkande och omtanke erbjuda lån och sparande samt andra tjänster till privatpersoner, bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag i Sverige. SBAB bildades 1985 och ägs av svenska staten. Bostadssajten Booli och mäklarguiden Hittamäklare är en del av SBAB:s trygga och enkla tjänster för bolån och boendeekonomi utan krångel. Antal bolånekunder uppgår till 287 000 och 602 000 privatpersoner har sparkonto (per den 31 december 2023). Antal medarbetare (FTE) är 948. SBAB prioriterar fyra av FN:s globala hållbarhetsmål (8, 11, 12 och 13) inom ramen för Agenda 2030. Målen utgör en integrerad del av SBAB:s hållbara styrmodell och dagliga arbete. Läs mer på: sbab.se, booli.se, hittamaklare.se, facebook.com/sbabbank, twitter.com/sbabbank, linkedin.com/company/sbab-bank
Följ SBAB Bank
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från SBAB Bank
Styrelsen för SBAB fattar beslut om uppdaterade ekonomiska mål18.12.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Regeringen beslutade i februari 2025 om en ny policy för bolag med statligt ägande (”ägarpolicy”). Ägarpolicyn ålägger styrelsen att fastställa bolagets övergripande strategiska mål för hållbart värdeskapande, vilket inkluderar att formellt besluta om ekonomiska mål. SBAB:s styrelse har per den 17 december 2025, i enlighet med ägarpolicyn, fattat beslut om uppdaterade ekonomiska mål för SBAB-koncernen, vilka presenteras nedan. De nya målen börjar gälla från den 1 januari 2026.
Stärkt privatekonomi kan ge bostadsmarknaden en efterlängtad skjuts 202618.12.2025 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Efter en höst präglad av pessimism vänder mäklarna och ser ljusare på bostadmarknadens utveckling. Under flera år har utbudet av bostäder varit rekordhögt men nu visar data från Booli att utbudet minskar. SBAB:s senaste Mäklarbarometer visar att bara 39 procent av mäklarna tror på ett större utbud under första kvartalet 2026. Det är den minsta andelen sedan 2021. En stark efterfrågan gör att 43 procent av mäklarna tror på stigande priser, vilket kan jämföras med att sex procent tror på sjunkande priser.
Stigande bolåneräntor även vid oförändrad styrränta17.12.2025 07:00:00 CET | Pressmeddelande
De flesta faktorer pekar åt rätt håll när det gäller inflationen. Ihop med den utdragna konjunkturuppgången talar det för att Riksbanken gjorde rätt när den sänkte styrräntan till 1,75 procent. Den nivån väntas styrräntan ligga kvar på även efter Riksbankens nya räntebesked i morgon och dessutom hela nästa år. Bolåneräntorna kan därmed förväntas vara hyfsat stabila nästa år. Stigande långräntor och små marginaler på bankernas bolån i förhållande till upplåningskostnaderna kan dock få bolåneräntorna att stiga något även vid en oförändrad styrränta, beroende på konkurrensen om sparkunderna. De längre bundna räntorna väntas stiga något mer än den rörliga. Fönstret att försäkra sig billigt mot oväntade ränteuppgångar genom att binda räntan ser ut att vara på väg att stängas.
7 av 10 oroar sig för elkostnaderna – trots regeringens högkostnadsskydd12.12.2025 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Trots prognoser om mer normala elpriser och regeringens utlovade högkostnadsskydd är en majoritet av landets bostadsägare oroliga för höga elkostnader i vinter, enligt SBAB:s undersökning Boägartempen. Efter de senaste årens stora höjningar av avgifterna för till exempel fjärrvärme, elnät och VA utgör även de en ekonomisk oro för majoriteten av landets bostadsägare.
Bostadsägarna mot strömmen – förväntningarna på bostadspriserna faller tillbaka något11.12.2025 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Det är fler bostadsägare som tror på stigande än sjunkande bostadspriser på ett års sikt. 42 procent spår att bostadspriserna ska stiga på ett års sikt. 4 procent tror att de ska sjunka. 41 procent tror på stillastående priser. Främsta skälen till en prisuppgång, bland de som tror på en sådan, anges vara hög efterfrågan närmast följt av minskade krav på bankernas kreditgivning som höjt bolånetak och sänkt amorteringskrav. Nästan lika många anger sjunkande räntor som skäl. Bland det fåtal som i stället tror på fallande bostadspriser anges ett svagt efterfrågetryck och högre bolåneräntor som huvudskäl för detta. Den genomsnittliga förväntningen är att priserna är 1,6 procent högre om ett år och 4,4 procent högre om 3 år, båda marginellt lägre jämfört med mätningen föregående kvartal.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum