Lägre risk för hjärtmuskelinflammation efter boosterdos av covid-vaccin
Risken för hjärtmuskelinflammation är lägre efter en boosterdos än efter primärvaccination. Yngre män har den högsta risken, och den är högre efter Spikevax (Moderna) än efter Comirnaty (Pfizer-BioNTech). Det visar en ny studie från Läkemedelsverket i samarbete med andra nordiska myndigheter.

Studiens resultat: Färre drabbas efter den första boosterdosen
- Studierna följde de vaccinerade i 28 dagar efter boosterdosen i syfte att studera risken att drabbas av hjärtmuskelinflammation.
- Färre vaccinerade drabbades av hjärtmuskelinflammation inom 28 dagar efter den första boosterdosen jämfört med inom 28 dagar efter primärvaccinationen.
- Men fler drabbades efter boostern jämfört med perioden 29 dagar och senare efter andra dos.
Primärvaccination innebär de två doser som utgör grunden till vaccination med Comirnaty och Spikevax. En boosterdos, även kallad påfyllnadsdos, är en extra dos av ett vaccin som ges efter att den initiala grundvaccinationen har tappat i effekt.
– Det vi har studerat är risken för hjärtmuskelinflammation efter en första boosterdos jämfört med om du har varit vaccinerad med två doser men valt att inte ta en tredje dos. För unga män i åldrarna 16–24 är det knappt tre gånger högre risk efter en boosterdos med Comirnaty jämfört med om du bara är vaccinerad med första och andra dos Comirnaty. Men den absoluta risken, alltså antalet extra fall som drabbas, är låg – knappt två per 100 000 vaccinerade under en 28-dagarsperiod, säger Rickard Ljung, professor och läkare på Läkemedelsverket och ansvarig för den svenska delen av studien.
Spikevax ges inte till personer under 30 år
Risken för hjärtmuskelinflammation har tidigare visats vara
- högre för män än för kvinnor
- högre för yngre än för äldre
- samt högre efter Spikevax (Moderna) än efter Comirnaty (Pfizer-BioNTech).
Samma mönster ses även nu efter den första boosterdosen. Sedan den 6 oktober 2021 rekommenderas dock inte Spikevax (Moderna) i Sverige för personer under 30 år.
– Precis som efter primärvaccinationen ser vi att den största risken finns bland yngre män, efter den första boosterdosen, och att de har fått Spikevax (Moderna). Men efter Folkhälsomyndighetens beslut i oktober 2021 att inte rekommendera vaccination med Spikevax för dem under 30 år är det väldigt få unga i Sverige som har fått Spikevax, fortsätter Rickard Ljung.
Samlat nordiskt resultat
De myndigheter som deltagit i den nordiska studien är:
- Statens Serum Institut i Danmark
- Institutet för hälsa och välfärd i Finland
- Folkehelseinstituttet i Norge
- Läkemedelsverket i Sverige.
Myndigheterna har analyserat data i sina respektive nationella befolkningsregister kopplade till nationella vaccinations- och hälsodataregister. Därefter har resultaten vägts samman och publicerats i en vetenskaplig tidskrift.
Ett kontinuerligt analysarbete pågår för att närmare studera dessa risker och samband samt prognos på längre sikt för dem som har drabbats. Kunskapsläget kan därmed komma att förändras.
Till redaktioner
Bifogat finns en ljudfil med tre citat av Rickard Ljung, för fri användning.
Nyckelord
Kontakter
Pressjour
Tel:018-18 36 25press@lakemedelsverket.seDokument
Länkar
Läkemedelsverket arbetar för att patienten, hälso- och sjukvården samt djursjukvården får tillgång till säkra och effektiva produkter och att de används ändamålsenligt och effektivt. Läkemedelsverkets vision är att vara en ledande kraft i samverkan för bättre hälsa.
Följ Läkemedelsverket
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Läkemedelsverket
Gemensamma nordiska förpackningar på engelska27.3.2025 08:46:02 CET | Pressmeddelande
De två första gemensamma nordiska läkemedlen med engelsk text har nu godkänts för användning i alla nordiska länder. Detta gör de små nordiska marknaderna mer attraktiva och förbättrar tillgången på viktiga läkemedel.
Ny handlingsplan för bättre läkemedelsanvändning26.3.2025 15:00:00 CET | Pressmeddelande
En ny handlingsplan för den nationella läkemedelsstrategin har tagits fram av Centrum för bättre läkemedelsanvändning, (CBL) på Läkemedelsverket. Handlingsplanen är framtagen tillsammans med 20 myndigheter och organisationer inom den nationella läkemedelsstrategin.
Läkemedelsverket ska stärka tillsynen av medicinteknik26.3.2025 09:44:29 CET | Pressmeddelande
Regeringen ger Läkemedelsverket två nya uppdrag för att förbättra förutsättningarna för tillsynen av medicintekniska produkter. Läkemedelsverket och IVO ska utreda en flytt av delar av tillsynsansvaret och Läkemedelsverket ska se över avgiftsmodellen för sin verksamhet med medicintekniska produkter.
Goda sömnvanor bättre än läkemedel vid sömnbesvär24.3.2025 12:57:47 CET | Pressmeddelande
Försäljningen av receptfri melatonin har ökat stort sedan 2020 och det finns tecken på att det används för annat än den avsedda användningen. Samtidigt ökar även signaler om otillåten försäljning av melatonin som kosttillskott.
Risk att melatonin används alltför lättvindigt24.3.2025 12:57:32 CET | Pressmeddelande
Såväl receptbelagda som receptfria melatoninläkemedel används i allt större utsträckning och sker delvis utanför godkänd indikation. Fortfarande saknas kunskaper om effekter vid melatoninanvändning under lång tid. Utöver detta finns flera tecken på otillåten försäljning av melatonin som kosttillskott.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum