Säkra framtidens jobb – förändra det finanspolitiska ramverket

– Det nuvarande finanspolitiska ramverket riskerar att stå i vägen för Sverige som ett föregångsland i den gröna omställningen. För att värna svensk konkurrenskraft måste det ske förändringar. Och det är bråttom, säger Peter Hellberg, ordförande Unionen.

Överskottsmålet var aldrig tänkt som ett mål i sig utan infördes ursprungligen som ett verktyg för att minska statsskulden från 1990-talets höga nivåer. Det målet är uppnått sedan länge. 

– För att möjliggöra lånefinansiering till nödvändiga offentliga investeringar behöver skuldankaret höjas till 50 procent av BNP och den offentliga sektorn tillåtas gå med underskott under en tid. Finanspolitiska rådets uppdrag måste även utökas så att de kan säkerställa att pengarna inte används till kortsiktiga politiska syften. Pengarna måste gå till långsiktiga och hållbara investeringar, säger Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.

Utan rätt kompetens – inga investeringar

Men kapaciteten att genomföra stora investeringar begränsas inte bara av pengar.

– Utan personer med rätt kompetens blir inga investeringar gjorda. Ska Sverige kunna göra nödvändiga investeringar krävs att vi kommer till rätta med den stora brist på arbetskraft med rätt kompetens som råder i både näringslivet och i offentlig sektor, säger Tobias Brännemo.

Det nya omställningsstudiestödet, som ger yrkesverksamma möjlighet att stärka sin framtida ställning på arbetsmarknaden, är en viktig pusselbit. Men utbildningssystemet måste också anpassas till yrkesverksammas behov och förutsättningar.

–  Det finanspolitiska ramverket behöver uppdateras. Men glöm inte bort den lika viktiga sidan av myntet, utan personer som kan utföra det arbete som krävs blir inga investeringar gjorda, säger Tobias Brännemo.

Unionens förslag till förändringar av det finanspolitiska ramverket

• Tillåt underskott för att möjliggöra investeringar: Överskottsmålet är inte ett mål i sig utan var ett medel för att få ned statsskulden vilket är avklarat sedan länge Den offentliga sektorn behöver nu kunna gå med underskott under en tid för att finansiera viktiga offentliga investeringar inom infrastruktur, utbildning, forskning, energiförsörjning och klimatomställning.

• Höj skuldankaret till 50 procent av BNP: För att ge utrymme för dessa investeringar föreslås att skuldankaret höjs till 50 procent av BNP. Detta skulle fortfarande innebära en relativt låg statsskuld i internationell jämförelse samtidigt som det möjliggör finansiering av de nödvändiga investeringarna.

• Utöka Finanspolitiska rådets uppdrag: Finanspolitiska rådets mandat bör utökas för att bedöma om förändringarna i det finanspolitiska ramverket främjar nödvändiga offentliga investeringar. Det är viktigt att säkerställa att det ökade utrymmet inte används till kortsiktiga politiska syften utan till långsiktiga och hållbara investeringar.

• Utred behoven av offentlig finansiering för klimatomställningen: En särskild utredning bör tillsättas för att analysera behoven av offentlig finansiering för att möta utmaningarna med klimatomställningen. Detta bör inkludera en bedömning av de offentliga åtagandena som krävs för att bekämpa klimatförändringarna och anpassa samhället till deras effekter.

Här kan du läsa förslaget i sin helhet.