Expert på Akademiska: Alltför många med allergisk matstrupe går obehandlade
Alltför många med allergisk matstrupe går odiagnostiserade och får inte rätt hjälp vilket leder till onödigt lidande, bland annat sväljningssvårigheter. Specialistläkare inom gastroenterologi på Akademiska sjukhuset anser att sjukdomen behöver uppmärksammas mer.
– Det är lite av en paradox att så pass många personer med allergisk matstrupe går odiagnostiserade och utan adekvat behandling trots att kunskapen och intresset ökar både bland forskare och inom sjukvården, säger Marie Carlson, överläkare och professor inom gastroenterologi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Inom gastroenterologi hanterar man sjukdomar i mag-tarmkanalen och i lever, gallvägar och bukspottkörtel. Allergisk matstrupe (Eosinofil esofagit) är en inflammatorisk sjukdom i matstrupen som bland annat orsakar svårigheter att svälja och att maten kan fastna i matstrupen.
– I likhet med andra allergiska sjukdomar ökar förekomsten av allergisk matstrupe. Exakt vad som orsakar sjukdomen är inte helt klarlagt, men i cirka åtta av tio fall triggas inflammationen i gång av allergener, det vill säga ämnen i födan och luften som framkallar allergi. Symtomen skiljer sig och beror mycket på patientens ålder, förklarar Marie Carlson.
För vuxna över 18 år är svårigheter att svälja det vanligaste symtomet. Man har en känsla av att maten har svårt att passera matstrupen. För vissa kan maten till och med fastna där. Andra symptom hos vuxna patienter är bröstsmärtor, uppstötningar (reflux) men även problem med kräkningar.
– Om matbitar fastnar i strupen är det vanligt att man försöker pressa ned den med vatten. Om inte det fungerar försöker man kräkas upp den. Fungerar inte det behöver personen uppsöka sjukvård akut. Då sövs patienten och matbiten tas ut via gastroskop, säger Marie Carlson.
Hon konstaterar att vardagen påverkas avsevärt för flertalet drabbade.
– Det är vanligt att man vänjer sig vid symtomen och utvecklar strategier för att undvika besvär. Vissa väljer att endast äta hemma. Man undviker att äta tillsammans med kollegor eller på restaurang av rädsla för att mat ska fastna och måltiden behöva avbrytas. Somliga undviker också att äta den sortens mat som ofta fastnar såsom kyckling, kött och ris. Man planerar måltiden noga och börjar med att dricka vatten för att underlätta passagen.
Att så många går utan diagnos och behandling ser hon som mycket bekymmersamt. Om man väntar för länge med behandling finns risken att drabbas av bestående komplikationer, till exempel ärrvävnad och förträngningar.
– Behandlingen syftar till att dämpa inflammationen, förebygga risken för ärrutveckling och att minska symtom. Den består vanligtvis av lokalt verkande kortison, ibland i kombination med protonpumpshämmare, men även av kostbehandling, biologiska läkemedel och utvidgning/dilatation av matstrupen, säger Marie Carlson.
– Kunskap om sjukdomen behöver spridas och bli ännu mer känd så att fler får diagnos och rätt behandling. Vid misstanke om allergisk matstrupe ska patienter remitteras till specialistläkare för utredning och diagnostik, avrundar hon.
FAKTA: Allergisk matstrupe (Eosinofil esofagit)
- En kronisk inflammatorisk sjukdom som påverkar matstrupen och kan orsaka sväljningsbesvär, uppstötningar (reflux) och magbesvär.
- De vanligaste symtomen hos vuxna patienter är att det gör ont när man sväljer, att det är svårt att svälja och att maten går långsamt ner i matstrupen.
- Sjukdomen har varit känd sedan cirka 10–20 år. För upp till 80 procent av de drabbade finns även annan allergi/atopi.
- I Sverige drabbas 0,5–1 procent av befolkningen. Sjukdomen är vanligast i 20-40 års åldern och är tre gånger vanligare hos män. Efter refluxsjukdom (Gastro-esofagal reflux) är det den vanligaste inflammatoriska sjukdomen i matstrupen.
Nyckelord
Kontakter
Marie Carlson, överläkare och adjungerad professor inom gastroenterologi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet;
018-611 42 49
marie.carlson@akademiska.se
Bilder
Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Fler patienter ska erbjudas epilepsikirurgi på Akademiska17.6.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
För drygt ett år sedan tilldelades Akademiska sjukhuset/Region Uppsala tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård för epilepsikirurgisk utredning och behandling både för barn och vuxna. I och med beslutet koncentreras vården till tre i stället för sex sjukhus. Detta förväntas ge ökad efterfrågan när tillståndet börjar gälla 1 juli. På Akademiska räknar man med en fördubbling av barn som erbjuds operation det närmaste året. Enligt Socialstyrelsen kan volymerna öka till 100 operationer per år, varav 30 på Akademiska sjukhuset, inkluderande både barn och vuxna.
Akademiska får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid sällsynta njursjukdomar12.6.2024 17:25:26 CEST | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid sällsynta njursjukdomar hos barn och vuxna, exempelvis medfött nefrotiskt syndrom, ovanliga polycystiska njursjukdomar och cystinos, ärftliga sjukdomar som ofta debuterar under första levnadsåren och bland annat kan leda till kronisk njursvikt, dialys och transplantation. Beslutet att koncentrera vården till fyra sjukhus fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 12 juni.
Adhd på nätet ska göra specialistvården mer tillgänglig12.6.2024 14:00:00 CEST | Pressmeddelande
Adhd-diagnoser har ökat kraftigt i hela Sverige de senaste åren, så även i Uppsala län. Behandling på nätet ska öka tillgängligheten till vård inom specialistpsykiatrin på Akademiska sjukhuset. “Adhd på nätet vid Akademiska sjukhuset” är en nystartad, helt digital mottagning, för diagnostiserade vuxna patienter som behöver uppföljning av sin läkemedelsbehandling.
Inflammationsdämpande läkemedel utvärderas mot hjärt-kärlssjukdom kopplad till kronisk njursjukdom27.5.2024 08:25:00 CEST | Pressmeddelande
Kronisk njursjukdom medför ofta en kraftigt ökad risk för hjärt-kärlkomplikationer. Kan en målinriktad behandling med inflammationsdämpande läkemedel minska hjärtsjukligheten och den förhöjda dödligheten? Det ska utvärderas två internationella multicenterstudier där Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet medverkar.
Tio år med banbrytande immunterapi firas på slottet13.5.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
För tio år sedan fick den första patienten i Europa banbrytande immunterapi, så kallade CAR T-celler, på Akademiska sjukhuset. Idag används CAR T-celler som behandling av flera cancersjukdomar såsom lymfom och akut lymfatisk leukemi samt vid återfall av maligna lymfom. Behandlingen har även visat effekt hos patienter med myelom och inflammatoriska sjukdomar såsom SLE och MS där kliniska studier pågår i USA och planeras att starta i Sverige. Idag uppmärksammas framstegen på ett symposium förlagt till Uppsala slott.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum