Sveriges investeringsbehov kräver mer statlig lånefinansiering

Klimatförändringar, avstannat bostadsbyggande, behov av stärkt civil beredskap, och rekordmånga förseningar i tågtrafiken på grund av bristfälligt underhåll. Sveriges investerings- och upprustningsbehov har inte gått någon obemärkt förbi den senaste tiden. Men hur mycket kostar det att möta behoven, och kan de bli av utan offentlig lånefinansiering? Under året pågår Arena Idés skuggöversyn av det finanspolitiska ramverket, med anledning av den parlamentariska kommitténs översyn. Delrapport 1 fokuserar på Sveriges investeringsbehov kopplat till bland annat bostäder, infrastruktur och försvar.

"Diskussioner om ramverket blir för ofta en teoretisk övning om vad som vore en rimlig skuldnivå, snarare än vad skulden behöver finansiera. Den här rapporten kartlägger hur mycket det skulle kosta att möta Sveriges offentliga investeringsbehov." säger Elinor Odeberg, chefsekonom på tankesmedjan Arena Idé.

Rapporten visar att de mest grundläggande investeringarna som det råder bred politisk konsensus om – elförsörjning, vatten och avlopp, väg- och järnvägsnätet med mera – utifrån ett scenario med låg nivå av offentlig medfinansiering kräver årliga utgiftsökningar på ungefär 49 miljarder, och utifrån ett scenario med hög nivå av offentlig medfinansiering kräver årliga utgiftsökningar på ungefär 171 miljarder kronor. Det motsvarar årliga utgiftsökningar mellan 0,8 procent till 2,7 procent av BNP – som mest 3,5 procent av BNP under en begränsad tidsperiod.

Om investeringar av den här storleksordningen ska rymmas inom ramen för det nuvarande ramverket skulle investeringarna behöva finansieras av skattehöjningar, avgiftshöjningar eller på bekostnad av andra offentliga utgifter, som vården, skolan och omsorgen. Om ramverket blir mer flexibelt kan de lånefinansieras i större utsträckning. 

"Det kan låta som mycket pengar – samtidigt är det investeringar som kommer flera generationer till del och företrädesvis är tillfälliga till sin natur. Alternativkostnaden för att inte genomföra investeringarna är högre. Om den politiska viljan finns kan vi klara av den gröna omställningen, få helt nya stambanor, bygga nya vattenledningar, trygga livsmedelsförsörjningen, stötta Ukraina och bygga bort bostadsbristen", sammanfattar Elinor Odeberg.

Rapporten lanseras på ett seminarium där Elinor Odeberg, chefsekonom Arena Idé, Vilgot Österlund, statistiker Arena Idé, Lars Calmfors, professor i nationalekonomi, Laura Hartman, nationalekonom, tidigare chefsekonom LO och David Ljung, chef för utlåning och rådgivning på Kommuninvest, medverkar.