Nu har vi resultat från Sveriges största plastexperiment
Plastexperimentet är ett rikstäckande forskningsprojekt där Håll Sverige Rent, Vetenskap & Allmänhet och Göteborgs universitet samarbetar för att kartlägga hur mycket plastskräp det finns i olika miljötyper. Med hjälp av privatpersoner, föreningar och skolelever har vi under två år undersökt en area på nästan 830 000 kvadratmeter och samlat in 60 000 plastobjekt. Resultatet från medborgarforskningen visar att fimpar, förpackningar och plastpåsar är de identifierade plastskräp som är vanligast.

I Plastexperimentet har deltagare från hela landet plockat, sorterat och rapporterat in plastskräp från olika typer av naturområden. Forskningsresultatet har gett oss en bild av hur plastnedskräpningen ser ut i de olika miljötyperna. Totalt har 339 platser undersökts och 60 000 plastobjekt identifierats på en area av 830 000 kvadratmeter, en yta lika stor som cirka 115 fotbollsplaner.
–Fördelen med medborgarforskning är mängden data som samlas in över en i forskningssammanhang kort tid och engagemanget som väcks hos deltagarna. Forskningsmetoden behöver utvecklas för att inte bli för koncentrerad till stadsmiljöer där det är lätt för deltagarna att ta sig. Denna typ av medborgarforskning kan ge stora möjligheter till miljöövervakning och informationen som kan ge stöd till evidensbaserad politik och beteendeförändringar, säger Bethanie Carney Almroth, professor på Göteborgs universitet och ansvarig forskare.
Insamlingen av skräp gjordes under 2022 och 2023 i fyra omgångar. Under vårarna i samband med Håll Sverige Rents Skräpplockardagar och under höstarna som en del av vetenskapsfestivalen ForskarFredag. Flest antal deltagare var det i Stockholmstrakten och längs västkusten mellan Göteborg och Malmö, med övriga deltagare var spridda över hela landet.
Fimpar, förpackningar och plastpåsar är vanligast
Resultatet från Plastexperimentet visar att cigarettfimpar är det vanligaste skräpet och utgör 21 procent av allt skräp. Mjuka plastförpackningar kommer på andra plats med 16 procent och därefter hårda förpackningar med 10 procent. I toppen hittar vi också stora och små plastpåsar som sammanräknat utgör 8 procent av allt skräp. Plastpåsar fanns i alla naturtyper och hittades på 40 procent av de platser som undersöktes.
–Att fimpar och förpackningar ligger i topp är tyvärr inte ovanligt. Men att vi ser så många plastpåsar i naturen, trots de senaste årens insatser för att minska både förbrukning och nedskräpning av dem, är oroande, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.

De vanligaste kategorierna av plastskräp var: 21 % Cigarettfimpar, 16 % Mjuka plastförpackningar, 10 % Hårda plastförpackningar, 8 % Plastpåsar, 45 % övriga plastkategorier, såsom rep & snören, gummi, frigolit, dryckesflaskor, korkar & lock mm.
Attityder och motiv till nedskräpning
En följeforskning om ungas attityder och motiv till nedskräpning gjordes också. Totalt 174 barn och ungdomar deltog och resultaten visar att viljan att minska uppkomst och nedskräpning av plast är kopplat till två saker: Känslan att man inte bör skräpa ned och åsikten att det är viktigt att inte skräpa ned.
–Resultaten ger en indikation som uppmanar till vidare undersökningar kring intresseskapande undervisning och hur förpliktelser kan stärkas för att minska nedskräpning. Det ser ut som att viljan att minska nedskräpning är starkare kopplat till attityder än till kunskap. Både oro och hopp verkar vara starkt kopplad till viljan att minska nedskräpning av plast, säger Magnus Bergquist, docent i psykologi vid Göteborgs universitet.
Fler resultat, tabeller och analyser finns i Plastexperimentets slutrapport som nu släpps i samband med att experimentet avslutas.
Rapporten finns att läsa här »
Fakta om Plastexperimentet
Plast i naturen är ett av dagens stora globala miljöproblem. Plastskräp som hamnar i naturen leder till miljöeffekter som påverkar både människor, växter och djur negativt. I Plastexperimentet har privatpersoner, föreningar och skolelever varit delaktiga i ett rikstäckande forskningsprojekt, och bidragit till att kartlägga hur mycket plastskräp det finns i olika naturtyper.
Plastexperimentet är ett samarbete mellan Håll Sverige Rent, föreningen Vetenskap & Allmänhet och Göteborgs universitet. Projektet genomförs med stöd från forskningsrådet Formas och EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont Europa.
Vetenskapligt ansvariga för Plastexperimentet är professor Bethanie Carney Almroth, forskare i ekotoxikologi och zoofysiologi, forskningsassistent Emil Larsson och forskaren Magnus Bergquist vid Psykologiska institutionen, samtliga vid Göteborgs universitet.
Kontaktpersoner
Emil Larsson, Biträdande forskare, Göteborgs universitet, emil.larsson@bioenv.gu.se, tel 0725-15 05 85
Bethanie Carney Almroth, professor i ekotoxikologi och zoofysiologi, Göteborgs universitet, bethanie.carney@bioenv.gu.se, tel 031-786 36 73
Magnus Bergquist, docent, Göteborgs universitet, magnus.bergquist@psy.gu.se, tel 031-786 16 53
Julia Brink, projektledare, Vetenskap & Allmänhet, julia@v-a.se, tel 070-255 38 91
Helen Barda, projektledare på Håll Sverige Rent, helen.barda@hsr.se, tel 076-006 04 42

Nyckelord
Kontakter
Helen BardaProjektledareHåll Sverige Rent
Tel:076-006 04 42helen.barda@hsr.seCecilia LiedbergPR-ansvarigHåll Sverige Rent
Tel:076-807 03 25cecilia.liedberg@hsr.seBilder



Länkar
Om oss
Skräpet finns överallt – i staden, i naturen och i havet. Håll Sverige Rent arbetar för att förebygga och motverka nedskräpningen. Vi samlar kunskap, driver opinion och tar fram konkreta verktyg och lösningar för att stoppa skräpet.
Håll Sverige Rent är en ideell obunden stiftelse. Vi har 90-konto och är därmed en del av Svensk insamlingskontroll.
Följ Håll Sverige Rent
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Håll Sverige Rent
Här är de bäst i Sverige på att engagera barn i skräpplockning14.4.2025 08:35:00 CEST | Pressmeddelande
Håll Sverige Rents stora Skräpplockardagar har varit i gång sex veckor och redan nu är nästan 600 000 personer anmälda, varav 500 419 barn. I Stockholm plockar nu drygt var tredje barn skräp, i Göteborg var fjärde och i Malmö var femte. Bäst av alla är de just nu i Arjeplog i Norrbottens län där 9 av 10 barn i åldern 1–16 år i kommunen plockar skräp.
Nya siffror: så mycket skräpar vi ner i Sverige8.4.2025 08:30:00 CEST | Pressmeddelande
I dag släpper Håll Sverige Rent sin årliga Skräprapport med ny statistik, fakta och analyser om nedskräpningen i Sverige. Rapporten följer trender kring nikotinskräp – fimpar, snus och vejps – samt lustgastuber, och granskar det förbjudna och reglerade skräpet, såsom plastkorkar, engångsmuggar och plastpåsar. Nya mätningar visar hur många skräp du passerar under en kilometers promenad till jobbet, och en djupdykning i skräpet på svenska stränder avslöjar alarmerande nivåer längs Västerhavets kust. LADDA NER SKRÄPRAPPORTEN 2025 - KLICKA HÄR
Håll Sverige Rent lanserar "Fräschify 3000" – ett aprilskämt om ett verkligt skräpproblem31.3.2025 10:00:00 CEST | Pressmeddelande
Fimpar, snus och godisförpackningar är inte bara en vanlig syn i svenska städer – det är ett miljöproblem som kostar samhället över en halv miljard kronor om året. Skräpet skadar djur, natur och får människor att känna sig mindre trygga och trivsamma i sin omgivning. Ändå är det många som låter bli att slänga sitt skräp i papperskorgen – ofta för att det känns för kladdigt och ofräscht att hantera. Därför lanserar Håll Sverige Rent den 1 april kampanjen Fräschify 3000 – en humoristisk kommunikationskampanj med ett allvarligt budskap.
Så hög är kommunernas nota för skräpstädning24.3.2025 09:00:00 CET | Pressmeddelande
Senast den 31 mars ska alla Sveriges kommuner rapportera in sina kostnader för att hantera nedskräpningen. Detta enligt en förordning som bygger på principen att förorenaren betalar. Nu ska de som producerar vissa engångsplastprodukter stå för sin del av skräpnotan. Den senaste rapporteringen visar att kostnaderna för nedskräpning översteg en halv miljard kronor. Här kan du se vad skräpet kostar i varje kommun.
Hundbajs och nedskräpning – vad säger lagen?18.3.2025 08:35:00 CET | Pressmeddelande
Våren är här, och med den smältande snön dyker mindre trevliga överraskningar upp längs våra gator och promenadstråk – hundbajs och slängda bajspåsar. Ett återkommande problem varje år som påverkar både trivsel och miljö. Det många inte vet är att det räknas som nedskräpning och kan ge böter.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum