"Slakteriskandalen" – idag inleds rättegången

När Djurrättsalliansen i januari 2021 offentliggjorde filmer inifrån ett KRAV-slakteri i Skåne blev avslöjandet en riksnyhet och väckte starka reaktioner hos allmänheten. Materialet, som först publicerades av TV4, visade framför allt hur laglig slakt går till, men även lagbrott som att djur slogs med kedjor, fick halsarna uppskurna utan tillräcklig bedövning och gavs elektriska stötar. Bara två dagar efter att materialet publicerades kom beskedet att slakteriet lades ner och personal på slakteriet anmäldes. Efter en lång utredning med flera åklagarbyten åtalades i höstas två män för djurplågeri och brott mot djurskyddslagen. Idag inleds rättegången i Ystads tingsrätt som kommer att pågå under fyra dagar: 19, 20, 25 och 26 mars.

– Vårt syfte är att få ett slut på det systematiska djurplågeri som sker på alla slakterier, inte att hänga ut eller att sätta dit enskilda företag eller personer. Vi kämpar för att alla former av våld mot djur ska vara olagliga vilket tyvärr inte är fallet idag. Att slå en gris med en kedja är – med rätta – olagligt, men det är lagligt att skära upp halsen på grisar som egentligen har hela livet framför sig. Fallet synliggör att linjen mellan vilka våldshandlingar som är tillåtna eller inte är tunn, vilket är en väldig dubbelmoral., säger Malin Gustafsson, talesperson för Djurrättsalliansen.

Filmerna inifrån KRAV-slakteriet har bidragit till förändring menar Djurrättsalliansen.

– Avslöjandet har verkligen engagerat allmänheten och många har hört av sig till oss och berättat att de slutat äta djur efter att ha sett filmerna. De allra flesta har aldrig varit inne på ett slakteri så det djuren utsätts för i sin sista stund i livet sker i det dolda. Därför är våra metoder nödvändiga för att få till en förändring. Djur går en brutal död till mötes på alla slakterier, det handlar inte bara om det här enskilda slakteriet. Det viktigaste var och en av oss kan göra är att sluta stödja djurindustrierna och äta växtbaserat, säger Malin Gustafsson.

Kommer inte dömas efter nya lagstiftningen
Efter det att slakteriet i Skåne avslöjades har lagstiftningen skärpts för brott mot djur. Förändringarna innebär bland annat att det numera går att dömas för grovt djurplågeri och inte enbart djurplågeri. För grovt djurplågeri är straffskalan fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Straffskalan för djurplågeri är antingen böter eller fängelse i högst två år. Dock kommer detta fallet att dömas efter den gamla lagstiftningen där grovt djurplågeri inte finns med. Åklagaren i ärendet har sagt att hon kommer att yrka på ett straff "väl överstigande ett års fängelse" för en av de åtalade personerna. Hon har även yrkat på att företaget ska betala en företagsbot på 1,5 miljoner kronor. Det är däremot inte troligt att staten kommer att få dessa pengar om det blir en fällande dom. Detta då en företagsbot är kopplat till ett företag och inte en person, och ägaren till slakteriet har begärt företaget i konkurs, vilket Ystads Allehanda var först att rapportera om. De åtalade personerna, ägaren till slakteriet och hans son, nekar enligt förundersökningen till brott.

I förundersökningen går det även att ta del av ett vittnesförhör med en djurskyddsinspektör på länsstyrelsen där det framgår att han blev chockad när han såg filmmaterialet. ”Men samtidigt vet jag av min erfarenhet vad som händer när vi gör oanmälda besök på slakterierna. Då kan det uppdagas stora brister”. Detta menar han beror på att länsstyrelsen enbart är närvarande under ”små fragment av verksamhetstiden”. ”Sammanfattningsvis kan man säga att det som sker på ett slakteri, är ungefär som så: det som finns i korven är det bara gud och slaktaren som vet”, säger inspektören i förhöret.

Kameraövervakning på slakterier inte lösningen
Avslöjandet av KRAV-slakteriet, ”slakteriskandalen” som det kallats i medier, öppnade bland annat upp för en debatt om att inför kameraövervakning på slakterier. Djurrättsalliansen menar att kameraövervakning inte innebär någon lösning ur djurens perspektiv.

– Kameraövervakning på slakterier skulle i bästa fall minska rena lagöverträdelser, men djuren kommer även med kameror på väggarna att utsättas för övergrepp och genomlida en våldsam död. Kameraövervakning skulle troligtvis inte heller innebära någon fullständig insyn eller kontroll av vad som sker på slakterier hela tiden. Därför menar vi att det inte på något vis är en ”lösning” utan att det istället kan ge en falsk trygghet som skapar ytterligare en ursäkt för människor att fortsätta äta djur, samtidigt som dödandet fortgår, säger Malin Gustafsson.

Över 116 miljoner dödades på svenska slakterier förra året
Miljontals djur dödas på svenska slakterier varje år för att vi människor ser dem som mat, och under de senaste tio åren har antalet dödade djur ökat avsevärt. 2023 dödades över 25 miljoner fler djur än 2013. Däremot har ökningen avtagit då det totala antalet dödade djur för andra året i rad minskar efter en peak 2021. Under 2023 dödades 116 115 340 landlevande djur på svenska slakteriet. Det här visar Djurrättsalliansens granskning av Jordbruksverkets slaktstatistik.

Antalet dödade landlevande djur på svenska slakterier under de senaste tio åren:
2023: 116 115 340 individer
2022: 119 731 670 individer
2021: 122 324 520 individer
2020: 117 872 670 individer
2019: 113 523 540 individer
2018: 108 483 610 individer
2017: 109 277 520 individer
2016: 108 333 120 individer
2015: 103 345 330 individer
2014: 96 914 830 individer
2013: 90 797 280 individer

– Vill man inte vara en del av att djur utsätts för lidande och död borde man helt sluta äta djur och animaliska produkter. Empati, respekt och solidaritet med alla som lever på den här planeten borde vara en självklarhet, och då kan det inte finnas några djurfabriker och slakterier alls, säger Malin Gustafsson.

• För mer information och intervjuer, kontakta Djurrättsalliansen:
  Telefon: 072-300 39 00
  Mejl: info@djurrattsalliansen.se