Svenskar äter allt mer sällan frukost

Livsstilsföretaget Herbalife har undersökt frukostvanor i Norden varje år sedan 2018, och enligt en ny undersökning genomförd av YouGov anser 76 procent att det är hälsosamt att äta frukost. Ändå har antalet som aldrig äter frukost ökat från 9 till 13 procent under de senaste sex åren. Av de som hoppar över frukost en eller flera gånger i veckan har det också skett en ökning - från 35 till 40 procent sedan 2018.

22 procent uppger dock att de gärna skulle äta frukost oftare på vardagar. På frågan om vad det är som hindrar dem nämns både brist på matlust (23 procent), brist på tid (20 procent) och att man helt enkelt är för trött (15 procent).

 – Några har förmodligen hittat hälsosamma lösningar som passar för dem, men det är lite oroande att så många faktiskt vill äta frukost, men saknar tid eller ork. Det kan ofta straffa sig senare under dagen, säger Michael Thorp, läkare och specialist i fysikalisk medicin och rehabilitering.

Han tror att för många kan lösningen vara så enkel som att lägga sig lite tidigare så att man faktiskt orkar gå upp tillräckligt tidigt för att kunna äta frukost i lugn och ro.

– Det är klokt att få i sig frukost ganska direkt efter att man stigit upp, och det är dessutom bra för de flesta av oss att ha lite lugn på morgonen i en annars stressad vardag.

Den gemensamma måltiden som försvann

Tanken om att hela familjen ska samlas runt frukostbordet verkar främst tillhöra högtider och vissa helger, enligt de flesta svenskar. Av de som äter frukost en eller flera vardagar uppger 39 procent att de alltid äter ensamma. På frågan om hur ofta man äter frukost tillsammans med andra på vardagar (t.ex. partner, familj) svarar 12 procent 1-2 gånger i veckan. Bland familjer med yngre barn är det 25 procent som äter frukost tillsammans alla vardagar.

– I reklam ser vi ofta familjer som äter frukost tillsammans även på vardagar. Men många vuxna får i sig frukosten på jobbet och barnen i skolan och på förskolan. Det är förmodligen inte realistiskt att tro att det kommer förändras helt, men vi ska inte heller underskatta betydelsen av att hålla fast vid några gemensamma måltider. Med träning och aktiviteter blir även gemensamma middagar svåra att få till. Kanske borde man ta sig lite tid, om så bara en gång i veckan, för en gemensam frukost, säger Thorp och tillägger:

– Att avsätta tid för en gemensam frukost kan göra att man får mer energi, bättre humör, ökad och koncentration. Framförallt tar bättre hand om det sociala i en hektisk vardag.  

Omtvistat ämne

Forskare och experter har i åratal diskuterat huruvida frukost verkligen är dagens viktigaste måltid och det är lätt att tappa bort sig bland alla råd och rekommendationer om huruvida man borde äta frukost eller inte. Thorp anser att diskussionen kan bli lite fånig och menar att var och en av oss måste ta reda på vad som passar oss bäst.

– Det finns inget råd som passar alla. För en person som kämpar med övervikt kan det hjälpa att skjuta upp frukosten något för att minska kaloriintaget, och därmed bidra positivt till hälsan. Om du verkligen inte har någon matlust på morgonen ska du inte heller tvinga i dig frukost. Men oavsett vilken tid det blir så är första måltiden efter nattens fasta en frukost och då är det viktigt att den innehåller långsamma kolhydrater och tillräckligt med protein, säger Thorp.

Även om Thorp menar att det passar vissa att hoppa över frukosten, är det viktigt för honom att betona att det är bra för de allra flesta att få i sig frukost.

– För de flesta av oss skulle det påverka vår hälsa positivt att äta frukost. Speciellt barn och ungdomar under 18 år, personer som är väldigt aktiva eller såna som är underviktiga bör vara försiktiga med att hoppa över frukost, avslutar Thorp.

Om undersökningen

Den senaste undersökningen är genomförd i januari 2024 av YouGov för Herbalife. Den är genomförd i de nordiska länderna Sverige, Norge, Danmark och Finland, med ett representativt urval mellan 18 och 74 år. Undersökningen syftar till att avslöja attityder och vanor i samband med motion och kost. Den hade 4062 respondenter i Norden, och 1014 respondenter i Sverige och är därför representativ i de flesta länen.