WWFs Klimatbarometer 2024: Bara krig slår svenskars oro för klimatförändringar

– De senaste sju åren har vi haft flera oroväckande värmerekord och annat extremväder. Det är svårt att blunda för effekterna av klimatförändringarna som drabbar vår planet just nu. Samtidigt ser vi en politisk ovilja att lösa klimatkrisen. Klimatbarometern visar att en klar majoritet av svenskarna vill att politikerna ska göra mycket mer för att begränsa klimatförändringarna, det är verkligen dags för verkstad nu! säger Gustaf Lind, generalsekreterare, WWF.  

Klimatbarometern 2024 visar tydligt att klimatförändringarna är en av de samhällsföreteelser som svenskarna oroar sig för mest, trots en omvärld med krig och militära konflikter, ekonomisk nedgång och en våldsvåg med ökad organiserad kriminalitet. Hela 50 procent av allmänheten ser klimatet som det som man oroar sig mest för, efter krig, men före organiserad brottslighet.  

Svenskarna ägnar mycket tid till att tänka på och oroa sig för den globala uppvärmningen. Mer än hälften tänker på klimatförändringarna varje vecka eller oftare. Kvinnor sticker ut i undersökningen generellt, de är också mer ambitiösa än män när det gäller att själva leva klimatsmart och i att ställa högre krav på politikerna. Unga kvinnor är den grupp i undersökningen som i högre grad än andra har valt att äta eller konsumera mer hållbart det senaste året. 

Fler upplever effekterna klimatförändringarna i sin vardag 

En klar majoritet märker av den globala uppvärmningen i sin vardag och sex av tio (65%) anser att de klimatförändringar som redan ägt rum påverkar deras liv idag. En klar majoritet av alla kvinnor (94%), uppger att de upplever något i sin vardag som de tror är en effekt av de globala klimatuppvärmningarna.  

–  Vi ser tydligt att allt fler upplever effekter av klimatförändringarna, som extremväder eller förändringar i naturen. Det har vi inte sett tidigare på samma sätt. Tyvärr är det en helt förväntad utveckling eftersom effektern kommer fortsätta att öka och bli allt tydligare så länge utsläppen inte minskas dramatiskt, säger David Mjureke, klimatexpert WWF. 

Om man jämför med 2017 har det skett en väsentlig uppgång av de som påverkas av klimatförändringarnas effekter. Sex av tio upplever mer extremt väder idag (54% år 2017 mot 63% år 2024). Mer än hälften upplever mer regn och översvämningar (39% år 2017 mot 55% år 2024), och fler uppger att de sett förändringar i flora och fauna (27% år 2017 mot 44% år 2024), som en effekt av klimatförändringarna. 

–  Vi genomförde undersökningen runt sportlovet och det är uppenbart att många uppmärksammat att snösäsongen blivit kortare till följd av den globala uppvärmningen. Många glaciärer krymper snabbt, inte minst i Alperna och 2023 var med bred marginal det varmaste året som någonsin uppmätts globalt. Mot den bakgrunden är det inte förvånande att sju av tio tillfrågade anser att politikerna borde göra mycket mer för att begränsa klimatförändringarna, fortsätter David Mjureke, klimatexpert på WWF. 

Många är olyckliga och majoriteten tänker på klimatförändringarna veckovis eller oftare 

Klimatbarometern visar att en stor del av svenskarna tänker på klimatet. Mer än hälften (57%) tänker på klimatförändringarna varje vecka eller oftare, och en av fem tänker på klimatet dagligen. En grupp som uppger att de dagligen tänker på klimatförändringarna i högst grad är de allra äldsta, 65-79 åringarna, en fjärdedel av dem gör det.  

22 procent uppger att de känner sig olyckliga på grund av framtida klimatförändringar och antalet som känner sig olyckliga har ökat (2018 var det motsvarande 18 %). 39 procent menar att de oroar sig för hur deras framtid kommer att påverkas, även denna oro har stigit (2018 var det motsvarande 34%).  

Män tror att tekniken kommer att lösa klimatförändringarna - kvinnor mer förändringsbenägna 

Det finns många skillnader mellan kvinnor och män, men en av de tydligare är tilltron till tekniken. Dubbelt så många män anser att tekniken kommer att lösa klimatförändringarna i jämförelse med kvinnor. Tron på tekniken är också högre bland de unga än de äldre. 

– Teknikskiften är nödvändiga för att vi ska klara klimatutmaningen och vi har sett en mycket positiv utveckling för exempelvis sol- och vindkraft, batterier och fossilfri stålproduktion. Men vi måste också ställa om hur vi konsumerar varor och tjänster, som vad vi äter och hur vi reser, om vi ska ha en chans att klara klimatmålen, säger David Mjureke. 

WWFs Klimatbarometer 2024 visar att 88 procent av den svenska allmänheten tycker det är viktigt att leva klimatsmart – och även här går kvinnorna före, en klar majoritet (95 %) tycker detta. När det handlar om klimat och miljöfrågor är det både nu och historiskt sett tydligt att kvinnor är mer förändringsbenägna. De uppger också att de känner ansvar och agerar i högre grad för att leva klimatsmart än vad män gör.  

Se hela undersökningen i PPT och Excel, samt infografik här: https://www.wwf.se/klimatbarometern. 

Om undersökningen: Undersökningen har genomförts av Verian på uppdrag av Världsnaturfonden, WWF. Den bygger på 2000 intervjuer med svenska allmänheten 18-79 år. Datainsamlingen har genomförts i den slumpmässigt rekryterade Sifopanelen i en webbenkät. Fältperiod: 16 – 28 februari 2024.  

Om Klimatbarometern: WWFs Klimatbarometer har undersökt svenska folkets opinion runt klimat och miljö årligen sedan 2017, runt Earth Hour. Vi har borrat djupare i hur svenska folket ser på klimatfrågan och förlusten av biologisk mångfald, och ställt frågor kring vilka samhällsföreteelser man oroar sig för. Läs mer här: https://www.wwf.se/klimatbarometern. 

För intervjuer och mer information:  

Gustaf Lind, generalsekreterare, WWF, gustaf.lind@wwf.se  

David Mjureke, klimatexpert, WWF, david.mjureke@wwf.se  

Anna Almberg, press, WWF, 0709816782, anna.almberg@wwf.se 

FAKTARUTA: 

Hälften av svenskarna oroliga för klimatförändringar 

De topp fem samhällsföreteelser som svensken oroar sig för främst är krig (68%), klimatförändringar (50%), organiserad brottslighet (47%), politisk extremism (42%) och miljöförstöring (39%). I likhet med föregående års mätningar är oron för klimatförändringar kvar på en fortsatt hög nivå. Oron för klimatförändringarna är högre i storstäderna och minskande på landsbygden. Kvinnor är i större utsträckning oroliga för klimatförändringar än vad män är, medan unga och äldre ligger på samma orosnivåer. 

Sju av tio vill att politikerna ska göra mer 

Klimatbarometern visar att det finns massivt stöd för att politikerna ska agera. Hela 68 procent anser att politikerna borde göra mycket mer för att begränsa klimatförändringarna. En tredjedel anser dessutom att Sveriges klimatmål bör skärpas. Politikerna är också de som flest svarande anser är mest ansvariga för att stoppa klimatförändringarna (48%). Runt en femtedel anser att det är företagen eller privatpersonerna som har störst ansvar. 

Unga män uppger i högst grad att de börjat resa mer hållbart senaste året– unga kvinnor uppger att de äter och shoppar mer hållbart    

Sex av tio uppger att de har förändrat sitt beteende till att leva mer klimatsmart. Den grupp som sticker ut mest när det gäller att leva klimatsmart är unga kvinnor, 18-29 år. De äldre männen ligger sämre till. De unga kvinnorna har under det senaste året främst valt mer hållbar mat (54% unga kvinnor mot rikssnittet 37%). Den grupp som uppger att de ställer om i minst utsträckning vad gäller att äta mer hållbart är de äldre männen 65-79 år (21%).   

Det är även de unga kvinnorna som i högst grad uppger att de under senaste 12 månaderna har konsumerat mer hållbart (46% unga kvinnor mot rikssnittet 35%). De som ställt om minst i sin konsumtion är medelålders män 30-49 år (21%). De unga är också den åldersgrupp som har högst förväntningar på att företagen ska ta ansvar för att stoppa klimatförändringarna.   

De som däremot uppger att de börjat resa mer hållbart i högst grad under senaste året är de unga männen, (43% unga män mot rikssnittet 33%). De som ställt om minst i sitt resande är dock äldre män (24%).   

– Det är inspirerande att se unga kvinnor sticka ut när det kommer till hållbar konsumtion. Min medvetenhet har ökat de senaste åren, då jag blivit inspirerad av trender och diskussioner på sociala medier. Det känns bra att vi unga är en stark drivkraft i den hållbara utvecklingen, säger Kimia Kazempour, WWF Sweden Youth.