Kraftstationen Turbinhuset från 1891 är invigt som byggnadsminne – producerar fortfarande el

I slutet av 1880-talet var Elektriska Aktiebolaget i Stockholm, med verkstad och tillverkning i Arboga, i behov av expansion. Bolaget sökte nya lokaler i eller utanför Arboga. I Västerås löste staden in en kvarn vid Svartån, lät bygga Turbinhuset och kunde därmed erbjuda bolaget den el som behövdes för etableringen. På så sätt hamnade Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget, sedermera Asea och ABB, i Västerås – och därför är Turbinhuset en viktig del av Västmanlands industrihistoria.

– Västerås och Västmanland är än i dag Sveriges energicentrum med tusentals anställda och allt startade här vid Turbinbron som vi nu har invigt som nytt byggnadsminne, sa landshövding Johan Sterte i samband med att han avtäckte plaketten på Turbinhusets vägg vid invigningen tisdagen den 9 april.

”ABB:s vagga”
Cirka 150 personer var på plats under invigningen. På talarlistan stod, förutom landshövdingen, även Mälarenergis styrelseordförande Carin Lidman, ABB Sveriges landschef Dennis Helfridsson och kommunstyrelsens ordförande Staffan Jansson.

– Som industriromantiker och landschef för ABB Sverige är jag stolt över denna historiska plats där vår industriresa började för över 140 år sedan, det är nämligen här som Asea/ABB har sin vagga, säger Dennis Helfridsson. Turbinhuset är inte bara ett byggnadsminne utan också en symbol för innovation och framsteg. Det är fantastiskt att få vara en del av detta arv och tillsammans med olika aktörer få fortsätta forma framtiden.

Förnybar och fossilfri el
Turbinhuset är en av Mälarenergis 41 vattenkraftstationer och producerar fortfarande el, om än i begränsad omfattning.

– Vi ser ett klart värde i att den här vackra byggnaden inte bara är ett museum utan faktiskt fortfarande är i bruk, säger Carin Lidman, ordförande för Mälarenergi.

Därför satte Mälarenergi in två moderna turbiner 1995, bredvid den äldre utrustningen. I nuläget går dock inte turbinerna för fullt. 2019 byggde Mälarenergi en 180 meter lång faunapassage som gör att fiskarna kan vandra uppåt i Svartån. Detta medförde även behov av en ny grindrensare. 

– Vi har till slut beviljats bygglov så att vi kan lösa det, säger Carin Lidman. Grindrensaren är förhoppningsvis i drift i höst och då kommer maxkapaciteten att ligga på 140 kW, vilket motsvarar årsförbrukningen av el för cirka 100 hushåll. I Turbinhuset produceras förnybar och fossilfri el, genom att vi utnyttjar vattnets fallhöjd. Det var genialiskt 1891. Det är lika genialiskt år 2024. I dag ser utrustningen bara lite annorlunda ut.

Fakta: Västmanlands 51:a byggnadsminne

• När Turbinhuset uppfördes ägnades stor omsorg om dess arkitektoniska utformning. Byggnaden tillhör ett fåtal arkitektritade maskinhus från 1800-talet. Formspråket är enkelt men elegant och den röda tegelfasaden med rundbågiga motiv smälter väl in i miljön vid slottet. Byggmästare var Johan Mattson.
• Asea fick arrendera Turbinhuset för 6000 kronor om året, men lämnade tillbaka det efter drygt tio år. Turbinhusets tre turbiner räckte inte längre till – och det fanns vid det laget välutvecklad teknik för att hämta mer elektricitet från annat håll. 1904 tog staden över driften och Turbinhuset blev en kommunal kraftstation. Den användes in på 1950-talet då växelström ersatte likström för eldistribution.
• Turbinhuset fick sedan fungera som lagerlokal under ett tjugotal år. 1974 restaurerades byggnaden och byggdes om till ett körbart museiverk.
• 1995 installerades två moderna turbiner bredvid den äldre utrustningen – kraftstationen började åter producera el för kommersiellt bruk. Turbinhuset är Västmanlands 51:a byggnadsminne.