Historisk rapport visar på ohållbara villkor för svenska elitidrottare

 – Vi har inte möjlighet att stötta idrottarna på det sätt vi vill och som de förtjänar. Många landslagsprogram och utvecklingsmiljöer är kraftigt underfinansierade. Andra länder investerar mer och mer i sina elitidrottare medans Sverige har hamnat efter. Stödsystemet runt idrottarna är inte rättvist, hållbart eller rimligt. CIF:s slutsatser är helt i linje med vad vi själva uttryckt och anledningen till att vi behöver både ökat ekonomiskt stöd men också förändring så att elitidrottare omfattas av samhällets trygghetssystem, säger Anna Iwarsson, ordförande Riksidrottsidrottsförbundet (RF). 

På uppdrag av regeringen har CIF under 2023 analyserat idrottsrörelsens förutsättningar för att bedriva en konkurrenskraftig och hållbar elitidrottsverksamhet. Rapporten är den största studie som gjorts av det svenska elitidrottssystemet och beskriver en global idrottslig kapprustning och ett underfinansierat elitidrottssystem där svenska elitidrottare drabbas hårt.  

– CIF:s rapport visar att elitidrottens möjligheter och utmaningar måste lyftas fram. Vi riskerar att mista de medaljörer vars framgångar präglar bilden av Sverige som land internationellt och samtidigt inspirerar barn och unga på hemmaplan att syssla med idrott. Många olympier vittnar om hur tufft det är att få ekonomin att gå ihop, och att man lever på nära och kära. Toppidrottarnas situation är okänd för de flesta och rapporten är viktig för att skapa förståelse – och i förlängningen förändring, säger Hans von Uthmann, ordförande Sveriges Olympiska Kommitté (SOK). 

CIF förutspår att vägen till världstoppen kommer att bli allt längre för svenska elitidrottare, särskilt i jämförelse med andra jämförbara länder som Norge, Finland, Schweiz och Nederländerna. CIF:s analys visar också att idrotten riskerar att missa många duktiga idrottare som vill satsa på sin idrott men inte har en familj eller närstående med de resurser som krävs och att resurssvaga idrotter och paraidrott är särskilt drabbade. 

 – För de svenska paralympierna är utmaningarna särskilt stora och det är svårt att få tillräckligt stöd att finansiera sin satsning. De ekonomiska förutsättningarna gör att många av de främsta får bekosta stora delar av sina satsningar själva, och arbetar därför ofta del- eller heltid vid sidan av satsningen. Med tanke på de tuffa förutsättningar som många har i grunden påverkar det både förmågan att prestera på topp och möjligheten att ha en lång karriär. Sverige behöver därför agera för att ha konkurrenskraftig idrott på internationell nivå och därför behöver villkoren förbättras, säger Åsa Llinares Norlin, ordförande i Svenska Parasportförbundet och Sveriges Paralympiska Kommitté (SPK). 

I rapporten betonas vikten av samlade prestationsmiljöer. Det ligger helt i linje med vad Elitidrott 2030 gemensamt arbetar med i en pågående förstudie. Där undersöks bland annat hur de tre organisationernas unika kompetenser och resurser bäst tas tillvara för att tillsammans skapa förutsättningar för elitidrottare i samlade fysiska prestationsmiljöer.  Dessutom är tanken precis som rapporten visar att förbättra samordning inom forskningsområdet. 

Rapporten innehåller även analyser av idrottsrörelsens eget arbete med elitidrott och föreslår exempelvis ökad tydlighet i ledning och förbättrad samordning. RF, SOK och SPK arbetar tillsammans i projektet Elitidrott 2030 för att stärka resurser och samordna satsningar på elitidrott.  

Här finns Centrum för idrottsforsknings (CIF) uppföljning av statens stöd till idrottsrörelsen 2023 (länk) 

Här finns mer information om Elitidrott 2030  

För mer information kontakta 

Anna Iwarsson 
Ordförande Riksidrottsförbundet 
076-344 50 60 

Hans von Uthmann 
Ordförande Sveriges Olympiska Kommitté 
070-359 50 74 

Åsa Llinares Norlin 
Ordförande Svenska Parasportförbundet och Sveriges Paralympiska Kommitté 
070-497 84 23