Studie visar: Svenskars flyttmönster ger fler klassresor

Studiens utgångspunkt är att om det finns betydande inkomstskillnader mellan regioner – och individer i allmänhet stannar där de är födda – kommer dessa skillnader att ärvas mellan generationer. Detta bidrar till ett tillstånd med låg social rörlighet. En farhåga är att denna effekt dessutom stärks när inkomstklyftor mellan regioner, inte minst mellan stad och land, ökat de senaste decennierna, såväl i Sverige som i andra utvecklade länder.

I sin avhandling visar dock Erik Liss, doktor i nationalekonomi och forskare på Ratio, näringslivets forskningsinstitut, att individer som flyttar mellan svenska regioner mildrar denna effekt. Här arbetar två mekanismer i motsatta riktningar.

– Å ena sidan innebär det faktum att flyttar framför allt sker från fattigare landsbygdsorter till rikare större städer en möjlighet till högre inkomster. Därav ökad social rörlighet eller specifikt inkomströrlighet, vilket är det mått som studeras i avhandlingen. Å andra sidan är det framför allt de med stark socioekonomisk bakgrund som faktiskt väljer att flytta och realiserar högre inkomster, vilket bidrar till lägre inkomströrlighet, kommenterar Erik.

Vad innebär detta för Sveriges sociala rörlighet som helhet?

– Av dessa två effekter visar sig den förstnämnda mer betydelsefull. Flyttar mellan regioner har därför en positiv nettoeffekt på den sociala rörligheten. Detta kan vara en orsak till att Sverige uppvisar hög social rörlighet jämfört med andra länder. I Sverige lämnar nämligen nästan 40% sin uppväxtregion, jämfört med runt 10% i till exempel Italien och Spanien, säger Erik.

Avhandlingen “The Taller the Ladder, the Tougher the Climb?: Essays on the Impact of Income Inequality on Intergenerational Mobility” fokuserar på social rörlighet med huvudtemat inkomstojämlikhet och inkomströrlighet mellan generationer.