Humanitärt stöd fördelas till 30 humanitära kriser

– En större del det svenska humanitära biståndet som Sida ansvarar för betalas ut tidigt på året, för att de humanitära organisationerna ska ha pengar för att bistå de människor som behöver mat, vatten, skydd mot våld och övergrepp, ett säkert och tryggt boende, läkarvård och annat viktigt för att lindra nöd. Det är livsnödvändigt att stöden kommer ut snabbt för att inte situationen ska bli ännu mer allvarlig i de värsta kriserna runt om i världen, säger Sidas generaldirektör Jakob Granit.

Sverige är en av världens största humanitära givare. Utrikesdepartementets kärnstöd till det multilaterala systemet och Sidas landspecifika stöd bidrar sammantaget till flexibel finansiering och ett effektivt humanitärt system.

Sidas humanitära stöd grundar sig i gedigna analyser, både på global och på krisnivå, där Sidas medel sedan används av världsledande humanitära organisationer för snabbfotade och precisa insatser för människor i störst behov av humanitär assistans och skydd mot exempelvis sexuellt våld.

Sida betalar ut drygt 88 procent, av det totala humanitära stödet tidigt på året. Det skiljer sig åt från andra givare, som ofta betalar ut sina stöd senare på året. Sida betalar ut totalt 4,9 miljarder i humanitära stöd 2024.

Förvärrade kriser och fler människor på flykt

Under 2023 ökade antalet pågående väpnade konflikter och antalet människor som tvingas fly ökar för varje år. Enligt FN:s beräkningar behöver 300 miljoner människor humanitärt stöd och runt 110 miljoner människor är på flykt. Under 2023 har till exempel situationer och väpnade konflikter uppstått och förvärrats i DR Kongo, Sudan, Myanmar och Gaza. På många håll har också torka eller översvämningar lett till förstörda skördar och spridning av smittsamma sjukdomar som kolera, till exempel i Jemen och Somalia.

Prioriterar de människor som behöver det mest

Människors behov av humanitärt stöd är mycket större än de ekonomiska resurser som finns till humanitärt bistånd.

Sidas beslut om vilka kriser som ska få humanitärt stöd vägleds av de humanitära principerna om humanitet, neutralitet, opartiskhet och oberoende. Hänsyn tas också till de kriser som ofta glöms bort då de inte syns i media, men där människors behov är stora.

– Det är de allvarligaste och mest akuta humanitära behoven som prioriteras, och våra beslut om hur pengarna fördelas är oberoende av politisk dagordning. Hjälpen fördelas strikt utifrån behoven hos den drabbade civilbefolkningen, utan hänsyn till etnisk tillhörighet, kön, nationalitet, religion eller politisk tillhörighet. Att jobba efter de humanitära principerna när vi beslutar hur vi fördelar det humanitära biståndet är helt avgörande, säger Jakob Wernerman, chef för Sidas humanitära bistånd.

Stora finansiella behov

Ett ökande problem under senare år, är att kostnaderna för humanitärt stöd ökat rejält. Priserna på mat och bränsle ökar precis som kostnader för säkerhet och skydd för personalen. Konflikter, klimatförändringar och en fortsatt svår global ekonomisk situation bidrar till ökad risk för att människor utsätts för våld och övergrepp, risken ökar också för hunger och sjukdomar. Att givarnas vilja eller möjlighet att bidra minskar får kännbara konsekvenser.

– Det betyder att humanitära organisationer i vissa länder, som i Jemen och Afghanistan, tvingas skära ner på matransoner och att det inte är möjligt att skydda civila från våld och övergrepp i länder som Burkina Faso och Haiti. Det finns helt enkelt inte pengar till fulla matransoner eller trygga platser för människor på flykt, säger Jakob Wernerman.

I flera stora kriser, som i Myanmar och Sudan, är det dessutom mycket svårt för internationella humanitära organisationer att nå fram och att få tillträde till de människor som drabbats hårdast. Därför är det också viktig att det finns ett samarbete med lokala organisationer, då de ofta har tillträde till svårtillgängliga områden.

Regeringar och andra parter i konflikter följer inte alltid internationell humanitär rätt, och skyddar civilbefolkningen och underlättar för humanitärt arbete. Det leder till stora säkerhetsrisker och administrativa svårigheter för humanitära arbetare. I flera konflikter är attacker mot civila och mot platser som sjukhus, skolor och vattenverk till och med en avsiktlig del av krigsföringen, och en källa till enormt lidande.

Samtidigt som de humanitära behoven i världen ökar, är världsekonomin hårt pressad och det gör det svårt att få in tillräckligt med pengar från världens givare. Under 2023 täckte världens givare endast 42 % av globala efterfrågade medel för de globala humanitära behoven för fem år sedan 2019 var motsvarande siffran 63 %.

Ett omfattande svenskt stöd Sida har i år ett humanitära stöd på sammanlagt 4,9 miljarder kronor att fördela. 4,3 miljarder fördelas nu, varav 815 miljoner fördelas som flexibla pengar till strategiska partners för att kunna användas vid kriser som antingen uppkommer hastigt under året, som jordbävningar, eller vid kraftigt förvärrade kriser.

Ytterligare drygt 400 miljoner kronor finns kvar för Sida att kunna betala ut vid nya eller förvärrade kriser under året. I år har Sida även avsatt drygt 180 miljoner kronor för att stärka olika humanitära organisationers arbetsmetoder och kapacitet, för att förbättra det humanitära arbetet ytterligare.

– Samtidigt som Sida arbetar med viktiga humanitära stöd till pågående svåra situationer, jobbar vi också aktivt på andra sätt med det långsiktiga biståndet för att motverka grundorsakerna till konflikter, miljö- och klimatkrisen och för att människor inte ska tvingas på flykt. Vi utvecklar våra arbetssätt för att finna långsiktiga lösningar och bygga mer robusta samhällen där risken för konflikt minskar, säger Jakob Granit.

Faktaruta: Pengar till 30 kriser baserat på behov och allvarlighetsgrad

Sidas humanitära stöd presenteras i årliga krisanalyser på global nivå och inom kriser. Analyserna vägleds av de humanitära principerna med fokus på opartiskhet och att de allvarligaste behoven prioriteras först. Den globala analysen har som mål att möjliggöra en proportionerlig fördelning av pengar i förhållande till hur många människor som har humanitära behov, hur allvarliga behoven är. Man tittar också på hur mycket pengar som det humanitära samfundet går in med och vilken möjlighet landet som är i kris har att hjälpa människor i behov av stöd.

I många av de länder som vi stödjer humanitärt, har vi också långsiktigt utvecklingsbistånd. Det långsiktiga utvecklingsbiståndet bygger kapacitet och skapar förutsättningar för hållbara levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck och minskar de humanitära behoven.

 

Stöden fördelas på 30 humanitära kriser:

DR Kongo (295 milj.), Afghanistan (270 milj), Sudan (251 milj), Jemen (239 milj) Etiopien (238 milj), Syrien (175 milj), Sydsudan (169 milj) och Ukraina (154 milj), Myanmar (148 milj), Somalia (147 milj), Nigeria (130 milj) Colombia (105 milj), Tchad (99 milj), Palestina (94 milj), Venezuela (84 milj) Centralafrikanska Republiken (82 milj), Mali (80 milj), Haiti (80 milj), Bangladesh (77 milj) Burkina Faso (71 milj) Pakistan (65 milj) Libanon (65 milj), Honduras (60 milj) Niger (54 milj) Kamerun (51 milj), Guatemala (49 milj) Uganda (38 milj) Kenya (36 milj) Mocambique (35 milj) El Salvador (33 milj)

Inom ramen för de 4,3 miljarder kronor, ingår stöd på 815 miljoner kronor till oförutsedda händelser.

 Sju av de stora kriserna:

DR Kongo: En kris med grund i konflikt och naturkatastrof har lett till att 7 miljoner människor tvingas fly sina hem. Allvarlig nivå av matosäkerhet har stor påverkan på 25 procent av befolkningen, och situationen försvåras av epidemier och undernäring. Sex av tio kongoleser räknas som extremt fattiga och lever på mindre än motsvarande 2 US dollar om dagen.

Appellen, FN:s begäran om stöd, på 2,6 miljarder US dollar ska täcka de humanitära behoven för 8,7 miljoner människor och är finansierad till 15 procent. Sida bidrar med 295 miljoner kronor.

Afghanistan: Efter 40 år av krig, återkommande naturkatastrofer, torka kronisk fattigdom, effekterna av pandemin, så är i dag 23,7 miljoner afghaner i behov av humanitärt stöd. Konsekvenserna av den politiska omställningen för samhällstjänster, finansiella system och marknader har resulterat i en snabb nedgång i människors levnadsvillkor och i dag räknas 97 procent av afghanerna som fattiga.

Appellen, FN:s begäran om stöd, på 3 miljarder US dollar ska täcka de humanitära behoven för 17,3 miljoner människor och är finansierad till 7,3 procent. Sida bidrar med 270 miljoner kronor.

Sudan: Den väpnade konflikten som bröt ut i april 2023, har förvärrat en redan svår situation med politisk instabilitet, våldsamheter, människor på flykt från tidigare oroligheter, naturkatastrofer och en socioekonomisk kris. Konflikten har lett till att ytterligare 2 miljoner människor tvingats fly och 6,3 miljoner människor lever som internflyktingar. I dag behöver 24,8 miljoner sudaneser humanitärt stöd för att överleva.

Appellen, FN:s begäran om stöd, på 2,7 miljarder US dollar ska täcka de humanitära behoven för 14,7 miljoner människor och är finansierad till 5,8 procent. Sida bidrar med 239 miljoner kronor.

Jemen: Den utdragna väpnade konflikten har förvärrat fattigdomen i landet där två av tre jemeniter lever i fattigdom. 4,5 miljoner har tvingats på flykt och 17 miljoner har drabbats av matosäkerhet, och lokala marknader och andra inkomstmöjligheter har försvårats. Konflikten har haft stor påverkan på människors liv, där en stor del av befolkningen varken har tillgång till vård, vatten och mat och sanitet (vatten, avlopp och avfallshantering). Sammantaget är den utdragna krisen i Jemen en av världens värsta kriser och kommer fortsätta vara det under hela året och många år framåt.

Appellen, FN:s begäran om stöd, på 2,7 miljarder US dollar ska täcka de humanitära behoven för 11,2 miljoner människor och är finansierad till 9,6 procent. Sida bidrar med 239 miljoner kronor.

Etiopien: Krisen i Etiopien är en av världens allra största och mest komplexa humanitära kriser, där uppskattningsvis 21,4 miljoner människor runt om i hela landet behöver humanitärt stöd. Krisen drivs på av både väpnade konflikter och klimatet. Människors behov är mycket stora vad gäller exempelvis skydd, matsäkerhet och nutrition. Under förra året flydde ett stort antal människor från Sudan och Somalia till Etiopien, och 4,6 miljoner etiopier lever som internflyktingar. Här finns utbrott av kolera och mässling då det inte finns tillräckligt med rent vatten, sanitet (toaletter, avlopp och avfallshantering) och vaccinationer av barn.

Appellen, FN:s begäran om stöd, på 3,24 miljarder US dollar ska täcka de humanitära behoven för 15,5 miljoner människor och är finansierad till 5,8 procent. Sida bidrar med 238 miljoner kronor.

Ukraina: Den ryska storskaliga invasionen av Ukraina ledde till den största flyktingvågen i Europa sedan andra världskriget. Mer än en tredjedel av befolkningen tvingades lämna sina hem. Även om situationen har stabiliserats i delar av landet uppskattas 14,6 miljoner människor fortfarande vara i behov av humanitärt bistånd.

Appellen, FN:s begäran om stöd, på 2,6 miljarder US dollar som ska täcka de humanitära behoven för 8,7 miljoner människor och är finansierad till 17,7 procent. Sida bidrar med 154 miljoner kronor.

Palestina:

Eskaleringen av konflikten i Palestina sedan oktober 2023 och de fortsatta stridigheterna under 2024 har lett till enorma humanitära behov. I dag är hela befolkningen i behov av humanitära stöd och en dryg miljon människor är på väg in i en svältsituation. Sjukdomar sprids snabbt och den omfattande förstörelsen av infrastruktur, sociala tjänster och ödeläggelsen av försörjningsmöjligheter fördjupar krisen.

Striderna, Israels kontroll av tillträde till Gaza och Västbanken, förstörda vägar och annan infrastruktur försvårar möjligheterna för de humanitära organisationerna att nå fram till människor med tillräcklig hjälp, i tid. Hundratals hjälparbetare har dödats i striderna. Det svenska humanitära stödet i Palestina fokuserar på att skydda de mest sårbara människorna, de som är i störst behov av stöd. Målet är att rädda liv och skydda människor från våld och övergrepp genom tillgång till mat, rent vatten, tillfälliga boenden, skydd och sanitet (toaletter, avlopp och avfallshantering).

Den nya appellen, FN:s begäran om stöd, på ca 2,8 miljarder US dollar ska täcka de humanitära behoven för 3,3 miljoner människor i Gaza och på Väst Banken. Appellen som sträckte sig från oktober till april är fullfinansierad. Sida bidrar med 94 miljoner kronor för 2024.

Fyra orsaker till kriserna, som ofta sammanfaller och förstärker varandra:

Krig och konflikt. Väpnad konflikt och våld är en av de främsta orsakerna till humanitära kriser. Väpnade konflikter i bland annat Gaza, Syrien, Etiopien, Somalia, Myanmar och östra Demokratiska republiken Kongo, bidrar till en kraftig ökning av redan mycket omfattande humanitära behov. Därtill har kriget i Ukraina drivit miljontals på flykt och skapat omfattande humanitära behov nära frontlinjerna i östra Ukraina.

Natur- och klimatrelaterade katastrofer. Klimatrelaterade katastrofer blir vanligare och mer omfattande. Uteblivna regnsäsonger och översvämningar, ofta på samma platser, gör att den krisdrabbade befolkningen ofta har svårt att skydda och återhämta sig mellan kriserna. Utöver långvarig torka i flera länder i Sahel-regionen och på Afrikas horn har en rad hastigt uppkomna naturkatastrofer inträffat under det senaste året, inklusive cyklonen Freddy i södra Malawi och Moçambique, översvämningarna i Pakistan, samt jordbävningen i Turkiet och Syrien.

Hunger och matbrist. Över 800 miljoner människor i världen saknar tillräckligt med mat, varav 222 miljoner människor lever med akut otrygg livsmedelsförsörjning. De är i behov av humanitärt stöd på grund av en kombination av oregelbundna och uteblivna regn, väpnade konflikter, översvämningar och kraftigt ökande matpriser.

FN uppskattar att 45 miljoner människor riskerar att drabbas av svält eller svältliknande tillstånd om de inte nås av humanitärt stöd. Hunger och matbrist drabbar barnen allra svårast. Särskilt allvarligt är det för miljontals barn under fem år som lider av akut allvarlig undernäring som, om de överlever, riskerar att få bestående hjärnskador och hämmad utveckling.

Människor på flykt. Antalet människor på flykt i världen är den högst noterade siffran någonsin. Under 2022 uppskattade FN att över 103 miljoner människor befann sig på flykt, över hälften inom sitt eget land och bland de som söker skydd i andra länder befinner sig två tredjedelar i ett närliggande land. Människor flyr ofta av flera anledningar, bland annat för att söka skydd från våld, brist på rent vatten och mat, samt naturkatastrofer som jordbävningar, översvämningar, cykloner och torka. Enligt FN var nära 72 procent av alla människor på flykt från fem länder: Afghanistan, Sydsudan, Syrien, Ukraina och Venezuela