Ny rapport: Integrationen av språksvaga invandare kräver kunskapsbaserade reformer

Rapporten, "Alla ska snabbt lära sig svenska", identifierar flera nyckelfaktorer bakom svårigheterna för vissa migrantgrupper att lära sig svenska tillräckligt bra. Bland dessa återfinns graden av läs- och skrivkunnighet, språklig distans, samt psykologiska och sociala omständigheter som segregation och brist på exponering för det svenska språket. Med språklig distans menas, enkelt uttryckt, hur olika två språk är utifrån en rad olika lingvistiska parametrar.

De utomeuropeiska flykting- och anhöriginvandrare, som kommit att utgöra en allt större del av svensk immigration, har ofta betydligt svagare utbildningsbakgrund och sämre läs- och skrivförmåga. I rapporten pekas på att så många som 35 procent av de utrikesfödda i Sverige har otillräckliga läs- och skrivfärdigheter enligt PIAAC, ett internationellt test av vuxnas räkne, läs- och skrivförmågafärdigheter.

- Vi ser att många av dagens migranter har modersmålmed stor språklig distans till svenska och inte sällan låg läs- och skrivkunnighet. Dessa faktorer gör språkinlärningen långsam och svår, säger Fanny Forsberg Lundell, professor i franska vid Ratio och Stockholms universitet.

Rapporten visar att genomströmningen inom Svenska för invandrare, (SFI), är bekymmersamt låg, trots att nivån som krävs för avslutade SFI-studier är relativt grundläggande. Enligt rapporten har en betydande del av dagens migranter, framförallt på grund av bristande läs- och skrivkunnighet och hög språklig distans till modersmålet - inte förmågan att lära sig svenska på den nivå och i den hastighet som krävs för att möta den politiskt uttalade målsättningen om att alla ska lära sig svenska på tre år.

Språkinlärning omgärdas alltså av en hel del ogynnsamma faktorer i dagens Sverige, men det finns, enligt rapportens författare, förbättringsområden. För att höja kvaliteten på undervisningen och underlätta integrationen på arbetsmarknaden föreslår de, bland andra, följande åtgärder:  

• Modersmålsbasera läs- och skrivinlärningen
• Kräv lärarlegitimation och vidareutbildning för modersmålslärare
• Stärk samordningen mellan grund- och gymnasieskola och SFI
• Kartlägg läs- och skrivförmåga inom SFI och utbilda SFI-lärare i läs- och skrivinlärning
• Intensifiera SFI-utbildning med ökat antalet undervisningstimmar, gärna i kombination med yrkespraktik
• Skapa fler enkla jobb med låga språkkrav och utvärdera var språkkunskaper verkligen behövs
• Uppmuntra lagarbete: Främja arbetsformer som stödjer språksvaga
• Använd teknik för integration: Utforska AI och andra verktyg som kan hjälpa migranter på arbetsmarknad

- Det är viktigt att på djupet förstå de utmaningar många migranter står inför när de försöker lära sig svenska. Och vad det i sin tur innebär för den svenska arbetsmarknaden – och samhället i förlängningen. Med vår rapport hoppas vi kunna bidra till en mer realistisk och faktabaserad diskussion kring språkinlärning för utrikes födda vuxna, avslutar professor Fanny Forsberg Lundell.