Tio år med banbrytande immunterapi firas på slottet
För tio år sedan fick den första patienten i Europa banbrytande immunterapi, så kallade CAR T-celler, på Akademiska sjukhuset. Idag används CAR T-celler som behandling av flera cancersjukdomar såsom lymfom och akut lymfatisk leukemi samt vid återfall av maligna lymfom. Behandlingen har även visat effekt hos patienter med myelom och inflammatoriska sjukdomar såsom SLE och MS där kliniska studier pågår i USA och planeras att starta i Sverige. Idag uppmärksammas framstegen på ett symposium förlagt till Uppsala slott.

– Immunterapi ses alltmer som den fjärde hörnstenen i arsenalen av cancerbehandlingar vid sidan av strålning, kirurgi och cytostatika. CAR T-cellsbehandling är ett exempel och innebär att man förstärker patientens immunförsvar för att döda cancerceller. Specifika immunceller, så kallade T-celler, utrustas med en molekyl som känner igen ett antigen på tumörcellens yta, dvs ett ämne som kroppen uppfattar som främmande, säger Gunilla Enblad, överläkare och professor i onkologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Idag är sex olika CAR T-cellsbehandlingar godkända av de amerikanska och europeiska läkemedelsmyndigheterna FDA och EMA. Tre av dessa är rekommenderade för användning i Sverige av rådet för nya terapier (NT-rådet).
– Mellan 2014 och 2019 fick 39 cancerpatienter CAR T-celler som behandling på Akademiska sjukhuset inom ramen för de första kliniska studierna. Numera är immunterapin godkänd som rutinbehandling vid sidan av andra terapier av flera cancersjukdomar: lymfom, akut lymfatisk leukemi och återfall av maligna lymfom. Terapin har även visat effekt hos patienter med inflammatoriska sjukdomar såsom SLE och MS där kliniska studier pågår i USA och planeras i Sverige. Det är en spännande och dynamisk utveckling vi ser, konstaterar Gunilla Enblad.
Vid CAR T-cellsbehandling renas först T-celler fram från patientens eget blod. I en produktionsanläggning förses de med en ny gen som fungerar som ett slags receptor för tillverkning av ett protein kallat ”chimeric antigen receptor”, CAR. Proteinet innehåller en del av en antikropp och delar av T-cellers naturliga receptor. När behandlingen används vid cancersjukdom gör CAR-proteinet att T-cellerna kan söka upp och döda cancerceller.
För att ge kraft åt utvecklingen av läkemedel för avancerade terapier bildades ATMP-centrum Uppsala hösten 2023. ATMP står för Advanced Therapy Medicinal Products, där ett exempel på den här typen av läkemedel är just CAR T-celler. Läkemedel som ingår är somatiska cellterapier, genterapier, vävnadstekniska produkter och kombinationsläkemedel som innehåller avancerade terapiläkemedel. Bakom satsningen står Akademiska sjukhuset/Region Uppsala och Uppsala universitet. Syftet är framför allt att bidra med stödstrukturer för de forskare som vill utveckla och/eller behandla patienter med läkemedel för avancerad terapi.
För mer information/intervju om CAR T-cellsbehandlingar, kontakta: Gunilla Enblad, överläkare och professor i onkologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet;
070-830 35 24
gunilla.enblad@igp.uu.se eller gunilla.enblad@akademiska.se
För frågor om ATMP-centrum, kontakta:
Hannah Karlsson, projektledare och ATMP-samordnare;
atmp@akademiska.se
072-240 12 86
FAKTA: CAR T-celler
- CAR T-celler (chimeric antigen receptor T celler) är en immunterapi där patientens egna T-celler utrustas med en CAR-molekyl som känner igen ett antigen på tumörcellens yta.
- Inför behandlingen lämnar patienten ett större blodprov, varifrån T-celler isoleras fram och modifieras med en viral vektor som bär med sig CAR-molekylen. Därefter odlas de modifierade CAR T-cellerna i ett renrum så att de ökar i antal och ges sedan åter till patienten.
- Initialt behandlades primärt lymfom och leukemier, där godkända läkemedel finns idag. I kliniska studier finns CAR T-celler för multipelt myelom, och effekt även hos patienter med inflammatoriska sjukdomar såsom SLE och MS har påvisats. CAR T-celler som känner igen andra tumörer finns också under klinisk utveckling.
Milstolpar för CAR T-cellsbehandling
2010 Första vuxna patienten behandlas i världen vid University of Pennsylvania, USA.
2012 Första barnet i världen behandlas, en då femårig flicka, som svarade bra och fortfarande lever. Familjen har startat The Emily Whitehead Foundation för att stötta cancerforskning.
2013 Science erkände betydelsen av immunterapi med omnämnandet årets genombrott.
13 maj 2014 Första vuxna patienten i Europa behandlades på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
2017-2019 CAR T-cellsterapin Kymriah godkänns, som första CAR T-cellsprodukten i världen, i augusti 2017 av FDA, ett år senare aug 2018 av EMA och erhöll rekommendation av NT-rådet (under förfarandet ordnat införande) i maj 2019.
2019 SWECARNET (“Sweden’s CAR T Cell Competence Network”) bildas
2021/2022 Rapporter publiceras om patienter med autoimmuna sjukdomen lupus (SLE) som behandlats med goda resultat med CAR T-celler.
2024 Kliniska studier initierade med CAR T-celler för behandling av SLE respektive MS.
Idag (maj 2024) är sex CAR T cellsbehandlingar godkända av FDA och EMA; Kymriah, Yescarta, Tecartus, Abecma, Breyanzi och Carvykti. Utav dessa är tre rekommenderade av NT-rådet för användning i Sverige; Kymriah, Yescarta och Tecartus.
Nyckelord
Bilder

Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Cancervården i Uppsala får europeisk kvalitetsstämpel22.4.2025 08:15:59 CEST | Pressmeddelande
Nu står det klart att vården och forskningen inom cancerområdet i Uppsala ackrediteras som Comprehensive Cancer Centre. Det innebär att Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet uppfyller europeiska kvalitetsstandarder i fråga om bemötande, prevention, diagnos, behandling, omvårdnad, rehabilitering samt forskning, undervisning och utbildning.
Fem Uppsalaforskare får stora anslag från Njurfonden10.4.2025 08:00:56 CEST | Nyheter
Fem forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har fått stora anslag från Njurfonden. Forskarna är verksamma inom områdena inflammatoriska njursjukdomar och njursjukdomar/diabetes. Totalt uppgår anslagen till 950 000 kronor. Utdelningen av forskningsbidragen skedde på Världsnjurdagen 2025.
Ny teknik möjliggör snabbare diagnostik vid genetiska hälsotillstånd26.3.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Vid misstanke om att sjukdomar kan orsakas av förändringar i arvsmassan görs genetisk diagnostik, då en patients hela genom (DNA) undersöks via så kallad helgenomsekvensering. Akademiska Laboratoriet vid Akademiska sjukhuset använder ett nytt instrument för storskalig sekvensering av både kliniska prover och forskningsprover. Detta möjliggör snabbare diagnoser för fler patienter. 2024 analyserades ca 40 procent fler prover från patienter med en misstänkt genetisk sjukdom jämfört med 2023.
Akademiska får bedriva nationell högspecialiserad vård vid lymfödemkirurgi och tillstånd som påverkar könsutvecklingen19.3.2025 14:55:35 CET | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får två nya tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård, dels vid lymfödemkirurgi, dels vid DSD (Differences in Sex Development), tillstånd som påverkar könsutvecklingen. Båda tillstånden är komplexa och kräver multiprofessionell kompetens. Beslutet att koncentrera vården fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 19 mars och innebär att Akademiska sjukhuset nu har 22 NHV-tillstånd.
Självscreening i hemmet ska minska sjuklighet i hjärtkärlsjukdom3.3.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Kan självscreening av hjärtkärlhälsa i hemmet hitta risktillstånd som högt blodtryck och förebygga allvarliga komplikationer såsom stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och försämrad blodcirkulation? Det ska utvärderas i en klinisk studie vid Akademiska sjukhuset som startar i mars 2025. I studien kommer patienterna själva få mäta blodtryck, samt ta ett blodprov för att mäta kolesterol, blodsocker och njurfunktion. Om screeningprogrammet visar sig kostnadseffektivt kan det införas i vården och leda till att färre drabbas av allvarliga hjärtkärlsjukdomar.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum