Institutet för mänskliga rättigheter har skickat ett amicus-yttrande till Högsta domstolen i Auroramålet
Institutet har inkommit med ett amicus-yttrande till Högsta domstolen i det så kallade Auroramålet. Syftet med yttrandet är att utan partsintresse klargöra målets betydelse för de mänskliga rättigheterna och belysa rätten till domstolsprövning utifrån ett människorättsperspektiv.
Auroramålet är en domstolsprocess där ungdomar har ansökt om stämning i tingsrätten mot den svenska staten eftersom de anser att staten inte gör tillräckligt för att motverka klimatförändringarna.
Tingsrätten har ställt frågan till Högsta domstolen om talan kan och ska tillåtas. Målet i tingsrätten är vilandeförklarat till dess att Högsta domstolen svarat. Högsta domstolen meddelade prövningstillstånd den 25 april 2024 och parterna har beretts tillfälle att slutföra sin talan skriftligen.
Institutet är oberoende och har ett brett mandat att främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Syftet med amicus-yttrandet är att bidra till att tydliggöra rätten till domstolsprövning i ett så principiellt viktigt mål som Auroramålet.
— Institutet har en viktig uppgift att främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige, säger Fredrik Malmberg, direktör. Vi bedömer att rätten till domstolsprövning i klimatmål är en viktig människorättsfråga. Därför har vi lämnat in yttrandet till Högsta domstolen.
Institutet framför till Högsta domstolen att svaret på frågan om talan kan och ska tillåtas i Auroramålet ska vara ja på grund av att:
- Rätt till domstolsprövning i klimatmål tillkommer sammanslutningar och enskilda enligt Europadomstolens praxis om staternas ansvar att motverka klimatförändringar för att säkerställa rätten till privatliv och rätten till en rättvis rättegång, enligt artiklarna 8 och 6 i Europakonventionen.
- Barnkonventionen, Århuskonventionen och uttalanden från barnrättskommittén ger tydligt besked om vikten av att barn och unga får tillgång till nationella rättsprocesser när de framställer påståenden om att deras rättigheter överträtts.
- Välunderbyggda, svåra och banbrytande klimatprocesser har tillåtits i flera andra länder utifrån rättsstatliga och människorättsliga grunder där de nationella domstolarnas befogenheter har en central roll för att upprätthålla rättsstatens krav i en demokrati.
— Internationell rätt är tydlig med att välgrundade klimatmål kan och ska prövas nationellt, säger Anna Rosenmüller Nordlander, jurist. Det är viktigt att talan som väckts i Auroramålet inte avvisas utan prövas i sak för att Europakonventionen och annan internationell rätt ska få genomslag i Sverige.
Fakta
Amicus curiae betyder "vän till domstolen". Aktörer utan partsställning kan lämna amicusyttranden i ett mål för att belysa olika rättsfrågor som stöd till domstolen. De som lämnar amicusyttranden är varken parter i målet eller på en parts sida. I svenska domstolar är det ännu mycket ovanligt med amicusyttranden, men det är relativt vanligt i många andra länder och i Europadomstolen.
Europakonventionen skyddar centrala mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i Europa. De 47 länder som är medlemmar av Europarådet, av vilka 27 är EU-medlemmar, är bundna av konventionen. Europadomstolen prövar ansökningar om att en medlemsstat har brutit mot en eller flera av de mänskliga rättigheterna som räknas upp i konventionen eller dess frivilliga protokoll som en medlemsstat är part i. En processförutsättning för att Europadomstolen ska ta upp ett mål är att den enskilde uttömt nationella rättsmedel först. Europakonventionen är svensk lag. Övrig internationell rätt har annan ställning i svensk rätt.
Nyckelord
Dokument
Om oss
Institutet för mänskliga rättigheter ska främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Institutet ska även fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Följ Institutet för mänskliga rättigheter
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för mänskliga rättigheter
Institutet för mänskliga rättigheter medverkar på Mänskliga Rättighetsdagarna i Skellefteå11.11.2024 10:06:05 CET | Pressmeddelande
Den 14–15 november deltar Institutet för mänskliga rättigheter på Mänskliga Rättighetsdagarna i Sara kulturhus, Skellefteå. Institutet arrangerar tre seminarier och bjuder in till samtal om aktuella rättighetsfrågor i monter 14 på utställartorget. Det är tredje gången som institutet medverkar på MR-dagarna som är Nordens största forum för debatt och samtal om mänskliga rättigheter. I år arrangerar vi följande program: En människorättslig omställning – med FN:s rekommendationer som verktyg Under 2024 har Sverige granskats i två FN-kommittéer, om konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och funktionsrättskonventionen. Representanter från Institutet för mänskliga rättigheter, samordnande organisationer från civilsamhällets MR-nätverk och Regeringskansliet diskuterar hur FN-granskningen kan stärka mänskliga rättigheter i Sverige. När: Torsdag 14 november, 12:30 – 13:30 Var: Scen 2, Sara Kulturhus, Skellefteå – Vi lever i en tid där mänskliga rättigheter är mer hotade
Institutet får A-status i internationell prövning23.10.2024 13:02:51 CEST | Pressmeddelande
Institutet för mänskliga rättigheter får A-status – det högsta betyget för nationella institutioner för mänskliga rättigheter. Det betyder att institutet lever upp till Parisprincipernas krav på att agera effektivt och oberoende från regeringen och andra aktörer i sitt uppdrag att främja och skydda de mänskliga rättigheterna i Sverige. Beskedet kommer idag från GANHRI, den globala alliansen för nationella institutioner för mänskliga rättigheter. – Detta är ett viktigt erkännande för institutet och ett bevis på att våra ansträngningar gett tydliga resultat, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter. På mindre än tre år har vi gått från tomma lokaler och inga anställda till en verksamhet som når hög internationell standard. Ett varmt tack till alla som stöttat vårt arbete, inte minst civilsamhället, fortsätter Fredrik Malmberg. Genom A-status blir institutet fullvärdig medlem i GANHRI, den globala alliansen för nationella institutioner för mänskliga rättighet
Allvarliga brister i äldreomsorgen normaliseras – det handlar om ålderism visar ny rapport från institutet30.9.2024 07:20:00 CEST | Pressmeddelande
Ålderism normaliserar brister i äldreomsorgen och möjligheter till delaktighet, självbestämmande och egenmakt är begränsade för äldre personer som bor på särskilda boenden. Dessa brister innebär att grundläggande mänskliga rättigheter åsidosätts just för att man är äldre. Institutets nya rapport ”Hemma är någon annanstans”, som publiceras inför den internationella äldredagen den 1 oktober, utgår från äldre personers erfarenheter av hur de mänskliga rättigheterna skyddas och respekteras på särskilt boende. Rapporten ger också rekommendationer till regeringen och kommunerna för att bättre skydda äldre personers mänskliga rättigheter i äldreomsorgen. – Med denna rapport vill vi bidra till att stärka äldre personers mänskliga rättigheter och främja ett människorättsbaserat arbetssätt inom äldreomsorgen. Det är dags för ett perspektivskifte som ställer äldre personer och deras mänskliga rättigheter i centrum, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter. Det finns
Institutet avvisar förslag om ny myndighet mot ungdomskriminalitet17.9.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Rättsosäkert, oproportionerligt och oklar gränsdragning mot det straffrättsliga systemet och socialtjänst. Institutet för mänskliga rättigheter ser stora risker med regeringens förslag att inrätta en ny statlig myndighet mot ungdomskriminalitet. – Utredningens förslag är mycket problematiska utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv och det finns en överhängande risk för diskriminering. Det saknas dessutom en effektutvärdering av det danska systemet med ungdomskriminalitetsnämnder som förslaget bygger på, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Inspirationen till den nya myndigheten, Myndigheten mot ungdomskriminalitet (MUK), har hämtats från Danmark där man införde så kallade ungdomskriminalitetsnämnder 2019. Nu har en utredning tittat på hur ett liknande system skulle kunna införas i Sverige. Förslaget går dock längre än den danska modellen och omfattar barn som varken misstänks eller dömts för brott. Det finns heller ingen undre åldersgräns för barn som kan
Allt ifrågasätts — en ny rapport om ojämlika levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning och rättighetskränkningar i vardagen4.9.2024 09:00:00 CEST | Pressmeddelande
Det finns en utbredd upplevelse av stor ojämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning och allvarliga rättighetskränkningar pågår. Det visar institutets nya rapport ”Allt ifrågasätts”, som bygger på enkätsvar från drygt 1 800 personer med funktionsnedsättning om deras kunskap och upplevelser av mänskliga rättigheter i Sverige. – Den här rapporten visar att funktionsrättskonventionen på många sätt inte efterlevs i Sverige idag. Deltagarna i enkäten vittnar om upplevelser av att känna sig misstrodda, misstänkliggjorda och som en belastning när de försöker utkräva sina rättigheter i ett system som i många fall kräver omfattande medicinsk bevisning för att få rätt till stödinsatser. Många uttrycker också en rädsla för repressalier om man överklagar ett myndighetsbeslut, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Många känner inte till funktionsrättskonventionen Rapporten visar att många inte känner till funktionsrättskonventionen; 59 procent s
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum