Institutet för mänskliga rättigheter har skickat ett amicus-yttrande till Högsta domstolen i Auroramålet
Institutet har inkommit med ett amicus-yttrande till Högsta domstolen i det så kallade Auroramålet. Syftet med yttrandet är att utan partsintresse klargöra målets betydelse för de mänskliga rättigheterna och belysa rätten till domstolsprövning utifrån ett människorättsperspektiv.

Auroramålet är en domstolsprocess där ungdomar har ansökt om stämning i tingsrätten mot den svenska staten eftersom de anser att staten inte gör tillräckligt för att motverka klimatförändringarna.
Tingsrätten har ställt frågan till Högsta domstolen om talan kan och ska tillåtas. Målet i tingsrätten är vilandeförklarat till dess att Högsta domstolen svarat. Högsta domstolen meddelade prövningstillstånd den 25 april 2024 och parterna har beretts tillfälle att slutföra sin talan skriftligen.
Institutet är oberoende och har ett brett mandat att främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Syftet med amicus-yttrandet är att bidra till att tydliggöra rätten till domstolsprövning i ett så principiellt viktigt mål som Auroramålet.
— Institutet har en viktig uppgift att främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige, säger Fredrik Malmberg, direktör. Vi bedömer att rätten till domstolsprövning i klimatmål är en viktig människorättsfråga. Därför har vi lämnat in yttrandet till Högsta domstolen.
Institutet framför till Högsta domstolen att svaret på frågan om talan kan och ska tillåtas i Auroramålet ska vara ja på grund av att:
- Rätt till domstolsprövning i klimatmål tillkommer sammanslutningar och enskilda enligt Europadomstolens praxis om staternas ansvar att motverka klimatförändringar för att säkerställa rätten till privatliv och rätten till en rättvis rättegång, enligt artiklarna 8 och 6 i Europakonventionen.
- Barnkonventionen, Århuskonventionen och uttalanden från barnrättskommittén ger tydligt besked om vikten av att barn och unga får tillgång till nationella rättsprocesser när de framställer påståenden om att deras rättigheter överträtts.
- Välunderbyggda, svåra och banbrytande klimatprocesser har tillåtits i flera andra länder utifrån rättsstatliga och människorättsliga grunder där de nationella domstolarnas befogenheter har en central roll för att upprätthålla rättsstatens krav i en demokrati.
— Internationell rätt är tydlig med att välgrundade klimatmål kan och ska prövas nationellt, säger Anna Rosenmüller Nordlander, jurist. Det är viktigt att talan som väckts i Auroramålet inte avvisas utan prövas i sak för att Europakonventionen och annan internationell rätt ska få genomslag i Sverige.
Fakta
Amicus curiae betyder "vän till domstolen". Aktörer utan partsställning kan lämna amicusyttranden i ett mål för att belysa olika rättsfrågor som stöd till domstolen. De som lämnar amicusyttranden är varken parter i målet eller på en parts sida. I svenska domstolar är det ännu mycket ovanligt med amicusyttranden, men det är relativt vanligt i många andra länder och i Europadomstolen.
Europakonventionen skyddar centrala mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i Europa. De 47 länder som är medlemmar av Europarådet, av vilka 27 är EU-medlemmar, är bundna av konventionen. Europadomstolen prövar ansökningar om att en medlemsstat har brutit mot en eller flera av de mänskliga rättigheterna som räknas upp i konventionen eller dess frivilliga protokoll som en medlemsstat är part i. En processförutsättning för att Europadomstolen ska ta upp ett mål är att den enskilde uttömt nationella rättsmedel först. Europakonventionen är svensk lag. Övrig internationell rätt har annan ställning i svensk rätt.
Nyckelord
Dokument
Om oss
Institutet för mänskliga rättigheter ska främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Institutet ska även fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Följ Institutet för mänskliga rättigheter
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för mänskliga rättigheter
Ny årsrapport: Sverige behöver stärka skyddet av mänskliga rättigheter i en orolig tid31.3.2025 07:00:00 CEST | Pressmeddelande
Det finns ett mycket starkt stöd för mänskliga rättigheter i Sverige, men många anser att regeringen behöver göra mer för att skydda de mänskliga rättigheterna. Rätten till social trygghet, bostad och hälsa anses vara särskilt hotade i Sverige, visar en ny årsrapport från Institutet för mänskliga rättigheter. Rapporten lämnas över till regeringen och ansvarig minister Paulina Brandberg idag. – Vi ser en mycket allvarlig utveckling i flera delar av världen där mänskliga rättigheter, rättsstat och folkrätt är satta under hård press. Det understryker vikten av att Sverige står upp för mänskliga rättigheter i en orolig tid, både här hemma och internationellt. Mot den mörka bakgrunden är det positivt att mänskliga rättigheter har ett brett folkligt stöd i Sverige, men samtidigt behöver den oro många uppger sig känna för ekonomiska och sociala rättigheter tas på allvar, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. I årsrapporten beskriver vi ett Sverige som risk
Viktig dom i Högsta förvaltningsdomstolen: Ung man med funktionsnedsättning får rätt till bostadsanpassningsbidrag21.3.2025 12:15:06 CET | Pressmeddelande
Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat dom i ett mål om rätten till bostadsanpassningsbidrag för en ung man med funktionsnedsättning. Målet gäller rätten att få bidraget för att kunna välja sin bostad och vem man vill bo med på jämlika villkor som andra. Institutet för mänskliga rättigheter lämnade in ett amicus-yttrande för att belysa de mänskliga rättigheternas betydelse i målet. – Ytterst handlar det här målet om att personer med funktionsnedsättning har rätt till självbestämmande över sin boendesituation på jämlika villkor som andra. Det är därför glädjande att Högsta förvaltningsdomstolen har beslutat att bostadsanpassningsbidrag ska beviljas för att den unge mannen ska kunna leva det självbestämda liv han har rätt till, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Vi välkomnar också att Högsta förvaltningsdomstolen har tillämpat lagens ordalydelse. Det gäller särskilt tillämpningen av reglerna om undantag ifrån rätten till bostadsanpassningsbidraget v
Institutet uppmanar regeringen att inte sänka straffbarhetsåldern från dagens 15 år28.1.2025 15:16:20 CET | Pressmeddelande
– Det finns inget sätt för regeringen att sänka straffmyndighetsåldern utan att gå emot FN:s barnrättskommittés tydliga rekommendationer till Sverige, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Idag tog regeringen emot slutbetänkandet från utredningen om skärpta regler för unga lagöverträdare. Utredaren föreslår bland annat att sänka straffbarhetsåldern till 14 år för den som begått ett allvarligt brott. Det handlar om brott med ett minimistraff på fängelse fyra år eller mer. Institutet för mänskliga rättigheter är kritiska till detta förslag som inte är förenligt med rekommendationerna till Sverige från FN:s experter i barnrättskommittén och riskerar att stå i strid med Sveriges folkrättsliga förpliktelser. – Att riva upp straffbarhetsåldern som varit 15 år sedan 1864 innebär ett brott mot en lång svensk tradition att med utgångspunkt i kunskap om barns utveckling arbeta långsiktigt med förslag som är förankrade i barns rättigheter och kunskap om vad som är
Ny skandinavisk rapport: Starkt stöd för mänskliga rättigheter men visst stöd för begränsad yttrandefrihet9.12.2024 06:00:00 CET | Pressmeddelande
Det finns ett starkt engagemang för mänskliga rättigheter i Skandinavien. Samtidigt är skandinaver i viss mån villiga att acceptera inskränkningar i de egna rättigheterna. Svenskar är mest benägna att identifiera olika mänskliga rättigheter som hotade och en majoritet anser att den svenska regeringen bör göra mer för att skydda de mänskliga rättigheterna. Det visar en ny rapport om allmänhetens medvetenhet om och stöd för mänskliga rättigheter i Danmark, Norge och Sverige. Det danska institutet för mänskliga rättigheter, den norska institutionen för mänskliga rättigheter och det svenska institutet för mänskliga rättigheter släpper idag en gemensam rapport om skandinavernas kunskaper om och attityder till mänskliga rättigheter samt synen på situationen för mänskliga rättigheter i respektive land. Starkt stöd i alla tre länderna men kunskapen varierar Rapporten visar på ett starkt stöd i Skandinavien där 82 procent av de tillfrågade uppger att mänskliga rättigheter är viktiga för dem och
Institutet för mänskliga rättigheter medverkar på Mänskliga Rättighetsdagarna i Skellefteå11.11.2024 10:06:05 CET | Pressmeddelande
Den 14–15 november deltar Institutet för mänskliga rättigheter på Mänskliga Rättighetsdagarna i Sara kulturhus, Skellefteå. Institutet arrangerar tre seminarier och bjuder in till samtal om aktuella rättighetsfrågor i monter 14 på utställartorget. Det är tredje gången som institutet medverkar på MR-dagarna som är Nordens största forum för debatt och samtal om mänskliga rättigheter. I år arrangerar vi följande program: En människorättslig omställning – med FN:s rekommendationer som verktyg Under 2024 har Sverige granskats i två FN-kommittéer, om konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och funktionsrättskonventionen. Representanter från Institutet för mänskliga rättigheter, samordnande organisationer från civilsamhällets MR-nätverk och Regeringskansliet diskuterar hur FN-granskningen kan stärka mänskliga rättigheter i Sverige. När: Torsdag 14 november, 12:30 – 13:30 Var: Scen 2, Sara Kulturhus, Skellefteå – Vi lever i en tid där mänskliga rättigheter är mer hotade
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum