Universitetssjukhuset Örebro

Läkemedel som ska ge en skräddarsydd behandling vid IBD

Dela

Mer än 80 000 personer i Sverige beräknas ha inflammatorisk tarmsjukdom, IBD. Det kan vara en svår sjukdom att behandla. ”De senaste två decennierna har det utvecklats många nya läkemedel mot IBD men vi behöver få mer kunskap om vilken behandling som passar vilken patient. De fynd vi fann förvånade oss och visade på resultat tvärtemot vad vi trodde”, berättar forskare Sara Karlqvist.  

Forskaren Sara Karlqvist. Foto: Håkan Risberg / Region Örebro län.
Forskaren Sara Karlqvist. Foto: Håkan Risberg / Region Örebro län.

IBD är en kronisk sjukdom som delas in i huvudformerna ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Sjukdomen orsakar inflammation i magtarmkanalen som kan ge upphov till besvär som magsmärtor, blodiga diarréer och viktminskning. Livskvalitén påverkas hos många patienter.

– Tack vare att det under de senaste två decennierna har utvecklats många nya läkemedel mot IBD kan vi idag behandla våra patienter med bland annat biologiska läkemedel. Det är en grupp av läkemedel som framställs av levande celler och de består av antikroppar riktade mot olika delar av immunförsvaret. Genom att dämpa immunförsvaret minskar man inflammationen i tarmen och därmed symptomen, men det kan samtidigt innebära en ökad risk för infektioner. Det är därför viktigt att välja rätt behandling till rätt patient och för att göra detta val behöver man väga risk mot nytta, förklarar Sara Karlqvist, ST-läkare inom verksamhetsområde medicin och tidigare doktorand på Örebro universitet.  

”Att hitta en fungerande behandling ger mina patienter livet tillbaka”

Sara Karlqvist har i sin avhandling kartlagt hur effektiva vissa läkemedel är med hjälp av det svenska kvalitetsregistret för IBD som heter SWIBREG. Hon har även jämfört olika behandlingsalternativ med varandra.

– Vi kunde se att patienter med Crohns sjukdom har fått behandling med medicinen golimumab, trots att den inte är godkänd för detta ändamål. Vi såg att cirka 35 procent av patienterna stod kvar på behandling efter en uppföljningstid på cirka 1,5 år. Det är glädjande då det behövs fler behandlingsalternativ i denna patientgrupp, säger hon.

– När vi studerade dropp-behandlingen vedolizumab i svensk rutinsjukvård kunde vi visa att läkemedlet är säkert och effektivt för både Crohns sjukdom och ulcerös kolit.

De flesta patienter med IBD får en medicin som heter anti-TNF som sitt första biologiska läkemedel. Sara Karlqvist berättar att det är en bra medicin, men tyvärr är det cirka en tredjedel av patienterna som inte svarar alls på den behandlingen och upp till 50 procent tappar effekt över tid.

– Vilket alternativ man ska välja som nästa steg i behandlingen när den första medicinen inte fungerar är till stor del okänt. Genom att kombinera data från flera olika register i Sverige jämförde vi två olika behandlingar, anti-TNF mot vedolizumab, när de gavs som steg två.

Forskningen visade ingen skillnad i säkerhet eller effekt efter 12 månader, det innebär att man kan ta hänsyn till andra faktorer så som kostnad och patientens önskan när man väljer behandling.

I en annan studie jämförde forskarna behandlingarna anti-TNF och vedolizumab avseende risk för allvarliga infektioner.

– Något som förvånande oss var en högre förekomst av sjukhusinläggningar till följd av infektion i gruppen med Crohns sjukdom som fick vedolizumab jämfört med gruppen som fick anti-TNF. Man skulle förvänta sig det omvända resultatet då vedolizumab teoretiskt är en säkrare behandling då dess immundämpande effekt ska verka lokalt i tarmen.

Det går inte att säkert förklara den skillnad som observerades men det verkade vara drivet av en högre förekomst av infektioner i tarmen. Om det är en följd av läkemedlets verkningsmekanism eller andra faktorer går inte att svara på i den här studien. 

– Det finns mycket som påverkar risken för infektion utöver medicinen, exempelvis patientens ålder, övriga sjukdomar, graden av inflammation i tarmen och andra behandlingar så som kortison. Jämfört med personer utan IBD hade patienter med vedolizumab en klart ökad risk för infektion vid både Crohns sjukdom och ulcerös kolit, avslutar hon.

Faktaruta

  • Det är vanligast att man insjuknar vid 15–40 års ålder, men IBD kan drabba alla åldrar. Det finns inget botemedel men man kan behandla med mediciner och operation för att minska inflammationen och därmed besvären.
  • Inom Region Örebro län har cirka 2500 personer IBD.
  • I Sverige får läkare skriva ut medicin off label. Det innebär att man kan förskriva läkemedel som avviker från den godkända produktresumén, som tillexempel att medicinen är utanför anvisning för vad den är godkänd för. En medicin som är godkänd för att behandla ulcerös kolit kan även användas till Crohns sjukdom. Då är det inte alltid att man vet exakta effekten och det var det som Sara Karlqvist ville studera i en av sina studier.
  • SWIBREG är ett nationellt kvalitetsregister med syftet att öka kunskapen om och förbättra vården av inflammatorisk tarmsjukdom. Över 60 000 patienter är registrerade i registret (www.swibreg.se).

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Forskaren Sara Karlqvist. Foto: Håkan Risberg / Region Örebro län.
Forskaren Sara Karlqvist. Foto: Håkan Risberg / Region Örebro län.
Ladda ned bild
Sara Karlqvist, ST-läkare inom verksamhetsområde medicin. Foto: Håkan Risberg / Region Örebro län.
Sara Karlqvist, ST-läkare inom verksamhetsområde medicin. Foto: Håkan Risberg / Region Örebro län.
Ladda ned bild
Forskaren Sara Karlqvist. Foto: Elin Abelson / Region Örebro län.
Forskaren Sara Karlqvist. Foto: Elin Abelson / Region Örebro län.
Ladda ned bild

Länkar

Det personliga universitetssjukhuset

Som universitetssjukhus vill vi erbjuda våra patienter en modern och tillgänglig sjukvård på bästa möjliga vetenskapliga grund. Du som bor i Örebro län kan vara trygg i att ha tillgång till specialistsjukvård i din närhet. Flera specialiteter är uppmärksammade utanför landets gränser och forskning bedrivs inom många områden. USÖ har ca 550 vårdplatser och är ett av landets sju universitetssjukhus. Det är också en av länets största arbetsplatser med mer än 3 500 anställda.

Tillsammans med Örebro universitet utvecklar vi medicinsk forskning och utbildning. Samarbetet har bland annat lett till att en komplett läkarutbildning erbjuds i Örebro från och med 2011. Den nya läkarutbildningen medverkar till att lösa den nationella bristen på läkare och bidrar till att förbättra tillgängligheten i vården. För USÖ innebär läkarutbildningen stora möjligheter för fortsatt utveckling som universitetssjukhus, inte bara beträffande undervisning, utan också vad gäller forskning och högspecialiserad vård.

Följ Universitetssjukhuset Örebro

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Universitetssjukhuset Örebro

Nyckelfonden gör extrautdelning för framtidens sjukvård28.5.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Utvecklingen inom den medicinska forskningen går nästan obegripligt snabbt just nu. För 20 år sedan kostade det 10 miljarder kronor att läsa av en människas hela DNA-kod. I dag är kostnaden nere på 10 000 kronor. Första gången tog den processen 13 år. I dag tar den 1-2 dygn. Den högteknologiska utrustningen som krävs för detta finns numera på Universitetssjukhuset i Örebro och delar av den har finansierats av Nyckelfonden.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye