Ny rapport: miljardbrister i bostads- och infrastrukturinvesteringar

Idag släpper Byggnads och SSU rapporten Sverigelyftet som sammanställer vilka investeringar som krävs för att råda bot på bostadsbristen och underhållsskulden inom avlopp, elnät samt väg- och järnvägsnät. Rapporten visar även skillnaden mellan dagens finansieringsnivåer och vad som skulle krävas för att upprätthålla den standard som krävs.

– Det går knappt en dag utan att vi hör om eftersatta vägar, inställda tåg eller elnät som arbetar på bristningsgränsen. Investerings- och underhållsskulden kan inte längre skjutas på framtiden. Sveriges låga statsskuld sätter oss i ett gyllene läge att bygga upp landet och investera i framtiden. Politiken måste gå fram med en ny offensiv politik för att få Sverige att fungera igen, säger Lars Hildingsson, tf förbundsordförande Byggnads.

Så här mycket måste investeringarna öka för att motsvara behoven

1. Investeringarna i fler bostäder behöver öka med 117 miljarder kronor. Prognosen för 2024 är att investeringarna i nybyggnation landar på ungefär 88 miljarder. Det är långt under Boverkets uträkningar för att täcka behovet av nya bostäder. Staten ska dock inte stå för hela investeringen. Här är snarare subventioner och kreditgarantier en väg för att stimulera byggandet.

2. Investeringar i väg- och järnvägsnät behöver öka med 10 miljarder.

Det svenska väg- och järnvägsnätet har en underhållsskuld som vuxit stadigt de senaste åren och som nu uppgår till 77,5 miljarder. Investeringarna i landets väg- och järnvägsnät behöver öka med 10 miljarder per år för att motsvara behovet.

3. Investeringar i vatten och avlopp behöver öka med 10 miljarder. Branschorganisationen Svenskt Vatten larmar om att bristerna i vatten- och avloppsnätet är akuta. Det skulle ta 200 år att byta ut alla gamla vattenledningar i Sverige om man håller samma tempo som idag. Investeringsbehovet fram till 2040 behöver öka med ungefär 10 miljarder årligen jämfört med dagens nivåer.

4. Investeringar i elnätet måste öka med 12 miljarder.

Enligt en rapport från elnätsbolaget Ellevio kommer utbyggnad och underhåll av elnätet kräva investeringar på mellan 890–945 miljarder kronor fram till 2045. Det motsvarar en årlig ökning med minst 12 miljarder jämfört med idag.

Rapporten visar att investeringsökningen inte bara är nödvändig för att upprätthålla den standard som svenskarna förväntar sig. Det skulle också skapa tusentals nya arbetstillfällen och gynna såväl innovation som den gröna nyindustrialiseringen.

Det kan låta som men omöjligt stor summa, men bara genom att återgå till en skattenivå liknande den vi hade 2017 skulle Sverige få in 160 miljarder mer i statskassan. Siffran kan även ställas i relation till Jobbskatteavdraget som i årets budget kostar 180 miljarder. Sveriges historiskt låga statsskuld skapar också stora möjligheter till lånefinansiering.

– Det här är investeringar som måste göras för att Sverige ska fungera så som medborgarna förväntar sig. Våra politiker är stolta över den låga statsskulden, men blundar för samhällsskulden som de byggt upp i stället, säger Lars Hildingsson, tf förbundsordförande Byggnads.

Seminarium i Almedalen

Rapporten och det svenska investeringsunderskottet kommer även att diskuteras under ett seminarium i Almedalen 26/6 av bland andra Lisa Nåbo, förbundsordförande, SSU, Sven-Olof Daunfelt, chefsekonom på Svenskt näringsliv och Lisa Pelling, chef, Arena Idé.