Ny rapport: Valfrihetens historia inom vård och omsorg
Idag presenterar Vårdföretagarna rapporten "Valfrihetens historia - En historisk kartläggning av de politiska reformerna och strömningarna av valfrihet inom vård och omsorg". Syftet med rapporten är dels att kartlägga de historiska förändringarna som skett inom vård och omsorg avseende valfrihet, dels att följa de politiska strömningarna som ägt rum parallellt. Rapporten gör en djupdykning i valfrihetens historia och de politiska reformer som lett fram till dagens system.
”När Bengt Westerberg för drygt 40 år sedan började att tala om rätten till ett eget rum på långvården gav han uttryck för en stark och växande vilja hos medborgarna att få rätt att välja alternativ inom vård och omsorg. I denna rapport görs en genomgång av reformer som utvecklat valfriheten till det vi har idag. Vi kan idag konstatera att denna valfrihet som är så uppskattad av svenska folket nu attackeras på flera håll runt om i vårt land. Politikerna önskar återigen att ta tillbaka kontrollen och makten från medborgarna och deras rätt att välja sin omsorg och vård. Det är helt i strid med vad deras väljare tycker. Alla opinionsundersökningar som gjorts och görs kring valfriheten visar ett bedövande starkt stöd. Nu måste alla de politiker som fortsatt står upp för valfriheten agera mot de krafter som motverkar rätten att välja. Jag hoppas att denna rapport kan leda till en förnyad politisk debatt om hur vi säkerställer och fortsatt utvecklar valfrihet och egenmakt i Sverige”, säger Antje Dedering, förbundsdirektör.
Från att vid 1980-talet vara ett ifrågasatt koncept har valfrihet blivit ett etablerat inslag inom svensk vård och omsorg. Under 1980-talet började debatten luckras upp och det rådande systemet med en hög grad offentlig styrning ifrågasattes. Maktutredningen 1985 synliggjorde bristen på påverkan som fanns hos medborgarna gällande sin egen sjukvård, Bengt Westerberg drev eget rum på långvården, fler privata alternativ började växa fram i slutet av 1980-talet och Landstingsförbundet rekommenderade officiellt valmöjligheter 1989.
Under 1990-talet genomfördes Ädelreformen, valet 1991 ledde till ett borgerligt maktskifte och husläkarlagen 1992, nationell vårdgaranti introducerades och kritiken kring sjukvårdens byråkratiska och stelbenta system fortsatte. Samtidigt var inte vägen för valfrihet helt rak. Husläkarlagen upphävdes bland annat och majoriteten av förändringar skedde på lokal nivå eller genom informell styrning. Valfriheten hade ännu inte blivit lagstadgad. Däremot förändrades detta under 2000-talet. Den nationella vårdgarantin utökades 2005 och lagen om valfrihetssystem skapades 2008, vilket ledde till att möjligheten att välja blev obligatorisk i primärvården. Samtidigt tillät fler landsting vårdval i andra delar av sjukvårdens verksamhet, exempelvis i mödravården, där valfrihet inte var självklart. Däremot skiljde sig valfriheten fortfarande mellan landstingen.
In på 2010-talet fortsatte reformarbetet. Vårdgarantin lagfästes 2010 och patientlagen skapades 2013, vilket blev den borgerliga regeringens sista stora förändringar av valfriheten. Därefter återtog Socialdemokraterna makten 2014 och vissa delar av valfriheten såg ut att hotas genom Välfärdsutredningen 2016, men förblev orörd. Den politiska sammansättningen efter valet 2018 gjorde att nya samarbeten uppstod och samtidigt började valfrihet tonas ner i den politiska debatten. Andra områden blev mer aktuella. Det skedde en primärvårdsreform 2021 som ändrade antalet gånger byte av vårdcentral var möjligt under ett år, men utöver det genomfördes inga större förändringar avseende valfrihet. Även efter maktskiftet 2022 då Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna bildade regering med stöd av Sverigedemokraterna var valfrihet alltmer frånvarande i de politiska manifesten.
Samtidigt är det flera områden där valfrihet inte är självklart och det är fortfarande möjligt för regionala och kommunala politiska styren att bestämma sig för att begränsa valfriheten på olika sätt.
Rapporten är skriven av Thea Erlandsson.
Kontakter
Mikael RomeroPressansvarigVårdföretagarna
Tel:072-5469928mikael.romero@vardforetagarna.seErik LindénKommunikationschefVårdföretagarna
Tel:073-262 86 88erik.linden@vardforetagarna.seDokument
Länkar
Vårdföretagarna är Sveriges ledande arbetsgivar- och branschorganisation för vård- och omsorgsgivare
Våra medlemmar bedriver vård och omsorg i privat regi, till exempel i form av aktiebolag, kooperativ eller ideella föreningar. Vårdföretagarna arbetar för ökad valfrihet och mångfald inom vård och omsorg och tydliggör den privat drivna vårdens betydelse för samhället.
Föreningen har cirka 2 000 medlemsföretag med över 100 000 årsanställda. Samtliga medlemsföretag har kollektivavtal. Vårdföretagarna ingår i Almega och är medlem i Svenskt Näringsliv.
Läs mer på Vårdföretagarna.se
Följ Vårdföretagarna
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Vårdföretagarna
Månadens vårdkörapport: Längsta vårdköerna sedan statistiken började föras. Rekordmånga har väntat längre än vårdgarantin på en åtgärd eller operation.3.10.2024 09:34:59 CEST | Pressmeddelande
Inte någon månad sedan väntetidsstatistiken började föras har så många väntat på en åtgärd eller operation längre 90 dagar än i augusti 2024.
Månadens Assistansbarometer: Personlig assistans underfinansierat de senaste tio åren2.10.2024 08:58:27 CEST | Pressmeddelande
Vårdföretagarna applåderar regeringens förslag att indexera schablonersättningen inom personlig assistans. Det stora behovet av detta belyses i september månads Assistansbarometer. En jämförande granskning mellan assistansschablonen och det kommunala Omsorgsprisindex (OPI) som används inom övrig omsorg visar på hur underfinansierat personlig assistans har varit de senaste tio åren.
Beklagligt att Kommunal inte antog Vårdföretagarnas slutbud om hur avtalen ska anpassas till EUs arbetstidsdirektiv27.9.2024 11:04:49 CEST | Pressmeddelande
Vårdföretagarna och Kommunal har under ca 1,5 år förhandlat om hur avtalen ska anpassas till EUs arbetstidsdirektiv. Förra veckan överlämnade Vårdföretagarna ett slutbud till Kommunal. Idag har Kommunal meddelat att de inte accepterar slutbudet.
Ny rapport - "Ojämlika rättigheter var du bor avgör om du får en LSS-bostad". Dags för regeringen att införa en nationell boendegaranti som säkerställer att rättighetslagstiftningen LSS ger en jämlik tillgång över hela landet.25.9.2024 10:10:00 CEST | Pressmeddelande
Idag presenterade Vårdföretagarna rapporten "Ojämlika rättigheter var du bor avgör om du får en LSS-bostad" vid ett seminarium med närvaro av statsrådet Camilla Waltersson Grönvall. Den ojämlika tillgången på platser i särskilda boendeformer innebär att lagstiftningens syfte, jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet, inte möts av landets kommuner.
Pressinbjudan till seminarium: Ny rapport ”Ojämlika rättigheter – Var du bor avgör om du får LSS-bostad”. Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall deltar och kommenterar rapporten.19.9.2024 11:11:00 CEST | Pressmeddelande
Vårdföretagarnas rapport bygger på offentlig data. I rapporten framgår att de stora skillnaderna mellan landets kommuner inte kan förklaras av att andra insatser ges i stället för LSS-bostad. LSS är en omfattande och unik rättighetslagstiftning som vi i Sverige bör värna. Verkligheten visar dock på en ojämlik och orättvis tillämpning över landet.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum