Svenska kraftnät

Svenska kraftnät skruvar ner risken något för effektbrist kommande vintrar

Dela

Prognosen för eventuell effektbrist – att inte elen räcker – under kommande fyra vintrar ser något bättre ut än bedömningen Svenska kraftnät gjorde för ett år sedan. Det beror bland annat på att elanvändningen väntas öka i en långsammare takt och att utbyggnaden av stamnätet ger ökad överföringskapacitet från norra till södra Sverige.

Prognos för effektbalans under topplasttimmen för kommande vintrar. Källa: Svenska kraftnät.
Prognos för effektbalans under topplasttimmen för kommande vintrar. Källa: Svenska kraftnät.

Svenska kraftnät redovisar årligen, på regeringens uppdrag, Kraftbalansrapporten, som behandlar effekttillräckligheten under vintern och sommaren. Centralt för rapporten är hur Sverige klarar den timme på vintern då elförbrukningen är som störst – topplasttimmen.

− Vi ser ett något mindre importberoende av el under topplasttimmen denna vinter än vad vi gjorde för vintern som var. Men vi har ett importbehov på 1300 MW, vilket kan jämställas med elförbrukningen i drygt fem mellanstora städer av Uppsalas storlek, säger Eva Vitell, divisionschef System, Svenska kraftnät.

Pareras av elimport

Situationen ser dock olika ut i landet. För att effektbalansen – att elförbrukning och tillgång på el går jämnt upp – ska uppnås i södra Sverige under topplasttimmen måste importen av el uppgå till 2000 MW. Och detta under förutsättning att det blir en normalvinter (genomsnittsvinter) och att överföringskapaciteten av el från norra till södra Sverige uppgår till 7300 MW.

− En kallare vinter eller att vi får begränsningar i överföringen från norr till söder måste i så fall pareras av än större elimport från våra grannländer i södra Sverige, säger Eva Vitell.

Nettoimporten under vintern som var uppgick till 2430 MW under topplasttimmen. Vintern dess för innan, 2022/2023, uppgick den till 3290 MW.

Förbrukningsflexibilitet

Nytt för årets Kraftbalansrapport är att man har analyserat hur förbruknings- eller efterfrågeflexibilitet kan påverka effektbalansen under vintern, alltså när elanvändarna själva minskar sin elanvändning vid vissa prisnivåer och även hur mycket batterier kan bidra med flexibilitet. Med reservation för bland annat hur högt elpriset är under topplasttimmen görs ett antagande i rapporten att flexibiliteten skulle kunna minska importberoendet från 1300 MW ned till 200 MW.

− Ser vi till hela prognosperioden, till och med vintern 2027/2028, försämras effektbalansen påtagligt, som en effekt av ökad elförbrukning. Men det är inte riktigt lika illa som vi bedömde för ett år sedan, säger Eva Vitell.

Effektreserven

Svenska kraftnät har till och med kommande vinter, 2024/2025, avtal om effektreserv i Karlhamnsverket på 562 MW. Det innebär att Svenska kraftnät kan aktivera den när marknadens resurser för att balansera systemet inte räcker till. Efter 15 mars 2025 upphör avtalet.

− Eftersom vi ser en påtaglig risk för effektbrist de kommande åren, vill vi ersätta dagens effektreserv med en strategisk reserv men med samma syfte, säger Eva Vitell.

En ny strategisk reserv är en kapacitetsmekanism som behöver EU-kommissionens godkännande. Själva hanteringen från svensk sida för införandet av en sådan reserv är regeringens. Svenska kraftnät har däremot lämnat underlag till regeringen. Bland annat rapporten En bedömning av resurstillräckligheten för svenska elförsörjning 

Kraftbalansrapporten finns att läsa eller hämta här 

Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för el, som omfattar cirka 16 000 kilometer ledningar för 400 kV och 220 kV med stationer och utlandsförbindelser. Svenska kraftnät ser till att det alltid är balans mellan förbrukning och produktion i Sverige och affärsverket är även ansvarig myndighet för den svenska elberedskapen och stärker landets elförsörjning för att klara kritiska situationer.

Svenska kraftnät har flera olika verksamhetsområden. Centralt är att underhålla och utveckla det svenska transmissionsnätet för el. På transmissionsnätets kraftledningar transporteras el från vind-, vatten- och kärnkraftverk till regionala och lokala nät som för elen vidare till elanvändarna via lokalnäten.

Svenska kraftnät bildades 1992. Verksamheten finansieras framför allt genom de avgifter som regionnät och stora elproducenter betalar för att nyttja stamnätet. Regeringen har fastställt en instruktion och regleringsbrev och riksdagen anger ramarna för investerings- och finansieringsverksamheten. Svenska kraftnät har drygt 1340 anställda.

Mer information finns på www.svk.se.

Följ Svenska kraftnät

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Svenska kraftnät

Svenska kraftnät söker tillstånd att förstärka elnätet i Sollefteå7.5.2024 09:11:05 CEST | Pressmeddelande

Svenska kraftnät genomför en historisk satsning för att förnya och bygga ut stamnätet för el i Sverige. I mars ansökte vi om tillstånd att bygga en ny luftledning mellan den befintliga stamnätsstationen i Betåsen och en planerad station i Nässe öster om Långsele. Den planeras vara klar 2028. – Kapacitetsökningen i elnätet blir motsvarande att bygga en trefilig motorväg i stället för en riksväg. Det betyder att vi kommer kunna överföra mer el i nätet, förklarar Rainer Hietalahti, projektledare på Svenska kraftnät.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye