Socialförsäkringen allt mindre del av statens utgifter

Statens kostnader för socialförsäkringen omfattar årligen runt 20 procent av statens utgifter. Utgifterna ökar stabilt årligen men steg mer kraftigt under pandemin, vilket innebär att det för år 2023 märks en nedgång i kostnadsutvecklingen, från 246,9 till 242,4 miljarder kronor. Utgiftsminskningen beror bland annat på att utgifterna för ersättning för höga sjuklönekostnader och arbetsmarknadsstöd, som ökade dramatiskt under pandemin, under 2023 återgick till de lägre nivåerna de hade före pandemin. Samtidigt ökade utgifterna för sjukpenning under 2022 och 2023 till följd av fler längre sjukfall.

Utvecklingen över längre tid

I relation till andel av BNP (bruttonationalprodukt) minskar dock kostnaderna för socialförsäkringen, vilket är en utveckling som har pågått sedan början av 2000-talet. Förra året var kostnaderna för socialförsäkringen den lägsta på 25 år mätt på detta sätt. En förklaring är kontinuerligt minskade utgifter för sjukförsäkringen vilket främst beror på minskad sjukfrånvaro och regeländringar.

– Vi ser också att demografiska förändringar har påverkat utgifterna för socialförsäkringen över tid. Antalet födda barn var under 2023 det lägsta på 20 år vilket bland annat gjort att antalet dagar med föräldrapenning minskat liksom utgifterna för barnbidrag, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan.

Socialförsäkringen i siffor är en årlig publikation som sammanfattar och på ett övergripande sätt beskriver de ersättningar som ingår i den svenska socialförsäkringen och som administreras av Försäkringskassan.

Intressanta fakta ur årets Socialförsäkringen i siffror för 2023:

• Nio av tio personer i Sverige i ålder 19-64 år beräknas ha en sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Att ha en SGI är ett grundvillkor för flera ersättningar, till exempel sjukpenning och föräldrapenning.
• Försäkringskassan betalade under förra året ut 47 miljoner dagar med föräldrapenning, vilket var 4 procent lägre än året innan. Av de utbetalade dagarna med föräldrapenning gick 69 procent till kvinnor och 31 procent till män.
• Mellan år 2021 och 2023 sjönk andelen gravida med graviditetspenning från 33 till 19 procent. Förra året betalades det ut 0,6 miljarder kronor i graviditetspenning till 19 400 kvinnor.
• Dagarna med ersättning för vab ökade under pandemin men har sedan år 2022 minskat med 0,6 dagar för både kvinnor och män. Antalet ersatta dagar för vab var 2023 i genomsnitt 9,6 dagar för kvinnor och 7,8 dagar för män år 2023.
• Antalet hushåll med bostadsbidrag har minskat sedan början av 2000-talet. I december 2023 betalades det ut bostadsbidrag till 126 000 hushåll. 16 procent av de som fick bidraget tillhörde ett ungdomshushåll utan barn.
• Totalt fick 630 000 personer sjukpenning någon gång under året, varav 63 procent var kvinnor och 37 procent män. Jämfört med 2022 ökade antalet mottagare med 2 procent bland både män och kvinnor.
• Psykiska sjukdomar var fortfarande den vanligaste diagnosen i pågående sjukfall i slutet av 2023 med 51 procent av sjukfallen för kvinnor och 39 procent av sjukfallen för män.
• Totalt 67 procent av befolkningen i åldrarna 24 år eller äldre har använt det allmänna tandvårdsbidraget under tvåårsperioden 1 juli 2021 till 30 juni 2023. Andelen är högre bland kvinnor än bland män i alla åldersgrupper upp till 79 år.

Nyhetsbrev

Om du vill ta del av fler av våra publikationer, prenumerera på vårt nyhetsbrev.

Nyhetsbrev statistik och analys (ungpd.com)