Svenska kraftnät

Flexibla avtal tillåter kraftigt ökade effektuttag

Dela

Nu visar beräkningar som Svenska kraftnät har gjort att olika former av flexibla avtal skulle kunna öka effektuttag markant i avvaktan på att stamnätet byggs ut.

"Om vi får alla pusselbitar på plats skulle vi kunna teckna de första flexibla avtalen redan om några år", säger Daniel Gustafsson, avdelningschef Kraftsystem.

I rapporten Flexin, som är en potentialstudie, redovisar Svenska kraftnät beräkningar som visar att det går att ta ut en högre effekt från stamnätet – såvida det inte sker under årets alla timmar. Potentialen är således mycket stor. I ett avgränsat område i norra Sverige som har analyserats skulle införandet av flexibla avtalsformer kunna öka effektuttaget med uppemot 1 000 – 2 000 MW. Det innebär en ökning som motsvarar elförbrukning i 5-10 mellanstora städer av Uppsalas storlek.

I det nämnda exemplet, flexibelt avtal, är inte stamnätet den begränsande faktorn utan transformatorstationen vid uttagspunkten. För att en effektökning ska bli möjlig krävs utöver ett flexibelt abonnemang även en investering ibland annat en ny större station.

Olika utformning

Enligt Daniel Gustafsson kan flexibla avtal ha olika utformning. Grunden i dem, vilket gör att de kan tillåta större effektuttag, är att de inte som dagens avtal alltid tillåter ett maximalt uttag av el under årets alla timmar, och det även under de svåraste driftförhållandena.

− Framför allt är det två olika slag av flexibla avtal vi tittar på. Den ena, villkorade avtal, innebär att kunden måste vara beredd att vi begränsar effekten om driftförhållande kräver så. Den andra, dynamiska avtal, innebär att vi garanterar en viss effekt under en period, sedan förnyas detta allteftersom och utifrån vad som är driftsäkert, säger han.

Finns det då kunder som är intresserade av flexibla avtal?

− Ja, utan tvekan. Många av de industrier som elektrifierar sina industriprocesser bygger in planerbarhet och flexibilitet. Dessutom kan det vara en förutsättning för att dessa industrier ska ha möjlighet att få den effekt de behöver, säger han.

Innan dessa flexibla avtal kan bli verklighet behöver Svenska kraftnät utveckla systemtekniska lösningar, stödsystem och avtalskonstruktioner, men även titta närmare på det juridiska ramverket för flexibla avtal. En förstudie genomförs nu för att undersöka vad som krävs för att införa initialt villkorade anslutningsavtal som ett verktyg för effektivare nätutnyttjande. 

− Villkorade anslutningsavtal kan även bli en viktig åtgärd för att möjliggöra anslutning av ny produktion i punkter där önskad elnätskapacitet inte kan garanteras under årets alla timmar. Anslutning av ny produktionskapacitet är av yttersta vikt för att möta elektrifieringen, säger Anna-Märta Jander, chef Anslutningar och kundrelationer på Svenska kraftnät.

Förstudien pågår under 2024.

Stora effektbehov

I en kombination av omfattande nyindustrialisering, inte minst i norra Sverige, och en allmän elektrifiering av industriprocesser och transportsektorn, uppgår faktiska och prognostiserade ansökningar om ökade effektuttag till historiskt höga nivåer.

Arbetet med att införa flexibla avtal syftar därför till att möta dessa effektbehov på kortare sikt då utbyggnaden av stamnätet tar längre tid. Men även på längre sikt bedömer Daniel Gustafsson att dessa avtal är här för att stanna eftersom det inte blir möjligt att med bara utbyggnad av stamnätet uppnå de kapaciteter som kommer att behövas.

Rapporten Flexin – Potentialstudie utifrån driftfall och vädrets påverkan på överföringskapacitet finns att läsa eller hämta här.

Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för el, som omfattar cirka 16 000 kilometer ledningar för 400 kV och 220 kV med stationer och utlandsförbindelser. Svenska kraftnät ser till att det alltid är balans mellan förbrukning och produktion i Sverige och affärsverket är även ansvarig myndighet för den svenska elberedskapen och stärker landets elförsörjning för att klara kritiska situationer.

Svenska kraftnät har flera olika verksamhetsområden. Centralt är att underhålla och utveckla det svenska transmissionsnätet för el. På transmissionsnätets kraftledningar transporteras el från vind-, vatten- och kärnkraftverk till regionala och lokala nät som för elen vidare till elanvändarna via lokalnäten.

Svenska kraftnät bildades 1992. Verksamheten finansieras framför allt genom de avgifter som regionnät och stora elproducenter betalar för att nyttja stamnätet. Regeringen har fastställt en instruktion och regleringsbrev och riksdagen anger ramarna för investerings- och finansieringsverksamheten. Svenska kraftnät har drygt 1340 anställda.

Mer information finns på www.svk.se.

Följ Svenska kraftnät

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Svenska kraftnät

Svenska kraftnät söker tillstånd att förstärka elnätet i Sollefteå7.5.2024 09:11:05 CEST | Pressmeddelande

Svenska kraftnät genomför en historisk satsning för att förnya och bygga ut stamnätet för el i Sverige. I mars ansökte vi om tillstånd att bygga en ny luftledning mellan den befintliga stamnätsstationen i Betåsen och en planerad station i Nässe öster om Långsele. Den planeras vara klar 2028. – Kapacitetsökningen i elnätet blir motsvarande att bygga en trefilig motorväg i stället för en riksväg. Det betyder att vi kommer kunna överföra mer el i nätet, förklarar Rainer Hietalahti, projektledare på Svenska kraftnät.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye