Industrisatsningarna i norra Sverige är lovande – men utmaningarna är många

– Vägen mot en fossilfri industri kommer präglas av osäkerhet och risker, men också av nya tekniska lösningar vilket kräver en experimentell ansats. För att industrisatsningarna i norra Sverige ska bli framgångsrika är det därför viktigt att över tid anpassa sig till ändrade förutsättningar, undvika inlåsningseffekter och förankra legitimitet hos medborgarna, säger Pontus Braunerhjelm, IVA-ledamot och ordförande för den arbetsgrupp som tagit fram kunskapsunderlaget.

Vidlyftiga utfästelser om subventioner bör undvikas

En central fråga är vilken roll staten bör och kan spela i industrins omställning i norra Sverige. IVAs slutsatser från forskningen är att omställningen mot ett fossilfritt samhälle förutsätter en kraftfull, långsiktig och trovärdig klimatpolitik med en bred politisk uppslutning kring de klimatpolitiska målen. Vidlyftiga utfästelser om subventioner bör undvikas. Stöden bör vara horisontellt organiserade genom att flera företag kan söka i konkurrens även om dessa begränsas till sektorer som exempelvis klimateffekter. Likaså bör satsningar som kan generera stor kunskapsspridning med ökad innovation och positiva produktivitetseffekter prioriteras.  

Sammanfattning

• Omställningen mot ett fossilfritt samhälle förutsätter en kraftfull och trovärdig klimatpolitik samt en politisk uppslutning kring de klimatpolitiska målen.
• Inom den nationalekonomiska litteraturen finns väl dokumenterat när ett offentligt åtagande – en politisk intervention – är motiverad pga. att marknadslösningar saknas. Dessa bör vara vägledande för en ”grön” industripolitik.
• Regeringen bör i första hand verka för en sund konkurrenspolitik inom EU där subventioner, särskilt direkt till företag, hålls på lägsta möjliga nivå och där tydligt väldefinierade och noggrant utvärderade skäl i transparenta processer är en förutsättning för stöd.
• Såväl teoretiska som empiriska studier visar att en grön omställning sannolikt kräver en bred arsenal ekonomiskpolitiska åtgärder: generella som koldioxidpriser (skatter och utsläppshandel) men också mer riktade som stöd till teknisk utveckling, innovation samt pilot- och demonstrationsanläggningar.
• Järnvägsbyggandet på 1800-talet var startskottet för ”den svenska infrastrukturmodellen”, som bygger på en blandning av statligt och privat åtagande. Genom historien har konkurrens och kunskapsutbyte mellan privata och statliga aktörer varit en viktig ingrediens för framgång.
• Historiskt sett har statens roll varit mest framgångsrik då den fokuserat på att säkerställa generella förutsättningar, till exempel genom att bygga ut nätverksbaserade tjänster som koordinerat privata investeringar.
• Staten måste utveckla kompetens för att driva en aktiv industripolitik. Detta innebär att sätta tydliga mål, uppföljning, ansvarsutkrävande, möjlighet att styra om projekt som inte fungerar samt lära sig av både misstag och framgång. Idag är mycket av industripolitiken (industriklivet, klimatklivet, de gröna kreditgarantierna) uppsplittrad på olika myndigheter.
• Alla industripolitiska insatser kommer inte bli framgångsrika. Om det fanns en garanti för framgång skulle inte politiken behövas.
• Sverige har mycket gynnsamma förutsättningar för elektrifiering jämfört med andra EU-länder. Vi har redan ett elsystem som är i det närmaste koldioxidfritt (vattenkraft, kärnkraft, kraftvärme och vindkraft), med historiskt sett låga energi- och elpriser samt stora ytor för land- och havsbaserad vindkraft.
• Det är samtidigt bråttom att få fram mer elproduktion, och det är främst vindkraft som kan möta det ökade behovet fram till 2030. Kärnkraft kan komma in någon gång under 2030-talet. Det är därför olyckligt med polariseringen i energidebatten där vindkraft ställs mot kärnkraft då detta riskerar att ta fokus från de verkliga utmaningarna som handlar om acceptansfrågor, tillståndsprocesser och flexibilitet i elnätet.
• Utmaningar när det gäller tekniska lösningar ligger främst i uppskalning och systemintegration som kräver lösningar som ännu inte prövats i industriella skala. Dessa är dock inte i sig nya och de stora fördelarna är att samverkan kring gemensamma energilösningar, t.ex. vätgas, skapar nya projekt mellan företag och har medfört vertikal integrering, nya affärsmodeller och att förädlingsvärdet i regionen ökar.
• Förflyttning i värdekedjorna och industriell samverkan skapar nya innovationer och produkter som utvecklas från de råvaror och energilösningar som planeras. I norra Sverige har flera betydande ankarföretag etablerats och andra håller på att ställa om sin produktion. Dessa stora, kunskapsintensiva företag är viktiga kompetensbaser och tenderar också att vara plantskolor där anställda går vidare till andra företag eller startar avknoppningsföretag.
• I kölvattnet av industrisatsningarna etableras också nya forskningsmiljöer i nära samarbete med industrin. Det innebär att en ny kunskapsbas håller på att bildas samtidigt som näringslivet håller på att förändrats, drivet av kraven på en grön omställning.

Fakta om kunskapsunderlaget

Under våren 2024 har en grupp IVA-ledamöter från flera av akademiens avdelningar, arbetat med att ta fram ett bredare kunskapsunderlag rörande förutsättningarna för och betydelsen av industrisatsningar i norra Sverige.

Syftet med analysen är att i möjligaste mån bidra med kunskap och kompletterande insikter som grundas i forskning där flera discipliner är representerade. Förhoppningsvis kan de insikter som arbetsgruppen kommit fram till bidra till en fördjupad och nyanserad diskussion. Frågan är av en sådan magnitud att den kräver en genomgripande diskussion och analys; olika sakargument måste vägas mot varandra ur ett helhetsperspektiv.

Läs mer och ladda ner kunskapsunderlaget här

Missa inte IVAs seminarium den 13 juni kl. 13.00 då delar av arbetsgruppen, bestående av IVA-ledamöter, presenterar sitt arbete och analys - seminariet sänds även digitalt och går att titta på i efterhand. Klicka här för att titta på seminariet