Socialdemokraterna

S: Rädda svensk industri

Dela

Den svenska ny-industrialiseringen är en chans till en stark teknikutveckling för hela landet med välbetalda industrijobb och en hög tillväxt som följd. Men det behövs krafttag för att utvecklingen inte ska stanna av. Därför presenterar Socialdemokraterna en rad olika åtgärder för att inte utvecklingen ska upphöra.

– Nu har halva mandatperioden snart gått och regeringen har inte gjort något för att säkra förutsättningarna för svensk industri. Deras enda lösning är et samordningskontor. Det räcker inte på långa vägar. Vi vill bland annat bygga ut industriklivet, ge gröna krediter till kommuner och vi har föreslagit byggstimulanser till orter med stora industrietableringar. Regeringen är välkomna att ta något eller några av våra förslag eller komma med egna, det finns ingen prestige. Men de måste komma med något, säger Mikael Damberg, ekonomiskpolitisk talesperson för Socialdemokraterna.


Den växande industrin kommer leda till fler arbetstillfällen och stora möjligheter. Att säkra kompetensförsörjningen kommer därför vara en avgörande faktor. Sverige behöver också mer billig el och näringslivet kräver långsiktighet och planerbarhet för energi, elnät och vätgas.

– Vi måste få till stånd en energiöverenskommelse som omfattar alla fossila kraftslag där både mål och medel för att nå dessa mål ingår. Det kraftslag som på kort sikt kan stå för merparten av elproduktionen är landbaserad vindkraft. Här ser vi hur SD-regeringen släpar fötterna efter sig. Det finns färdigutredda förslag som kan stärka lokala incitament både för närboende och lokalsamhälle. Men än så länge hör vi väldigt lite från regeringen om detta. Så kan vi inte ha det. Ska vi klara ny-industrialiseringen så måste det börja hända något, och det måste hända nu, säger Fredrik Olovsson, näringspolitisk talesperson.

Socialdemokraternas förslag i korthet:

  • Energi: För att skapa bättre planeringsförutsättningar har vi sedan länge velat se en ny bred politisk energiöverenskommelse som omfattar alla fossilfria kraftslag och där både mål och medel för att nå dessa mål ingår. Det är vad som efterfrågas av näringsliv och elproducenter som grund för de kapitalkrävande och långsiktiga investeringar som krävs för att klara omställning och ny-industrialisering. En bred politisk överenskommelse skulle skapa bättre förutsättningar för att hantera återstående marknadsosäkerhet och finansieringsfrågor.

  • Bygg ut industriklivet: Industriklivet, som introducerades av den socialdemokratiska regeringen 2018, har stöttat banbrytande projekt som Hybrits fossilfria stål och kemisk plaståtervinning i Stenungssund. Forskningsinstitutet Rise fick 350 miljoner under 2021–2022 för att stärka bioraffinaderier, vilket främjar övergången från fossilbaserade till förnybara lösningar inom flera sektorer. Socialdemokraterna siktar nu på att vidareutveckla Industriklivet.

 

  • Innovation: Vi ser med oro på SD-regeringens nedskärningar på Vinnova. För att vi fortsatt ska kunna stärka svensk konkurrenskraft och vara en del av lösningen på klimatkrisen ser vi att det i stället behövs stärkta medel till Vinnova. Det gäller inte minst att kompensera för de nedskärningar som nu drabbat projekt inom LifeScience och Bioimpact, samverkan för ett cirkulärt och biobaserat samhälle. De under 2023 invigda elektromobilitetslabben i Borås, Göteborg och Nykvarn är exempel på hur staten kan skapa förutsättningar att genom industripolitiska satsningar förbättra näringslivets möjligheter att utveckla teknik och produkter som kan stödja klimatomställningen.

  • Malmbanan: Att Malmbanan fungerar är en grundförutsättning för en svensk ny-industrialisering. Men senast nu i april varnade LKAB för produktionsbortfall och varsel på grund av urspårningarna – det är inte acceptabelt. Vi Socialdemokrater vill se akuta åtgärder i närtid och en långsiktig lösning för ökad kapacitet.

  • Bostäder för industriorter: Vi föreslår att det införs en statlig byggstimulans i form av ett produktionsstöd riktat till mindre orter med stora industrietableringar samt till ungdoms- och studentbostäder. Vi har även föreslagit breda åtgärder för ökat bostadsbyggande, däribland statliga krediter. Investeringarna i bostadsbyggandet är på den lägsta nivån sedan 2013 och den lägsta nivån sedan 2000 i förhållande till BNP. Mer måste göras för att öka bostadsbyggande, men regeringen står handfallen.

  • Kompetensförsörjning: Skjuta till mer pengar till yrkeshögskolan för att garantera att kompetensbrist inte ligger till hinder för industrins utveckling. Vi har även föreslagit ett pilotprojekt för nationellt intag till yrkesvux, så att vuxna över hela landet kan söka utbildningar med säkra jobb i snabbväxande kommuner.  

    CSN varnar för att miljarder i omställningsstöd håller på att brinna inne på grund av regeringens passivitet. Socialdemokraterna vill skjuta till 55 miljoner till CSN så att de effektivt kan administrera omställningsstödet, vilket skulle spara nästan 10 miljarder över en tvåårsperiod.

 

  • Gröna krediter för kommuner: Vi föreslår därför statliga kreditgarantier till kommunsektorn för att utveckla den samhällsservice som är nödvändig för ett levande och rikt lokalsamhälle. Statliga kreditgarantier skulle minska kommunernas risk och finansieringskostnad och därigenom öppna upp för ytterligare investeringar.

Följ Socialdemokraterna

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Socialdemokraterna

Ny riktning för Sverige - svenska ska vara huvudspråk i skolan26.6.2024 15:17:37 CEST | Pressmeddelande

Svenska ska vara huvudspråk i skolan. Därför föreslår Socialdemokraterna att minimikravet på andelen undervisning som ska vara på svenska i grundskolan höjs till minst 75 procent. Gräddfiler med obehöriga lärare på engelska skolor ska tas bort och svenska ska användas vid betygsättning och annan myndighetsutövning. Att svenska ska vara huvudspråk bör också vara grundregel i en obligatorisk gymnasieskola.

Socialdemokraternas ekonomisk-politiska seminarium i Almedalen: AI – kan marknaden lösa tekniksprånget24.6.2024 15:35:46 CEST | Pressmeddelande

AI kommer med stora möjligheter, men att företag och marknad använder dem för att människor ska få det bättre är inte självklart. Många arbetsuppgifter har redan automatiserats och vissa är rädda att fler jobb nu står på tur. AI har stora möjligheter att revolutionera den globala arbetsmarknaden. Många arbetsuppgifter har redan automatiserats och vissa är rädda att fler jobb nu står på tur. Men hur AI-utvecklingen påverkar samhället är inte givet. Tvärtom så har politisk styrning och samverkan mellan fack och näringsliv en stor påverkan på om välståndet från den nya tekniken kommer alla till gagns eller leder till ökad ojämlikhet. I årets ekonomiska seminarium presenterar världsledande nationalekonomen Daron Acemoglu (MIT) sin forskning om AI-utveckling och välstånd.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye