Hjärnvägen till bättre hjärnhälsa: Betydande förbättringar för deltagande seniorer

Sju månader har gått sedan starten av projektet ”Hjärnvägen till bättre hjärnhälsa”. Första delen av projektet är nu avslutat och resultatet är mycket positivt. 34 Väsbybor som fyllt 65 år och som önskat göra livsstilsförändringar för att förebygga minnesproblem har deltagit i ett livsstilsprogram med schemalagda aktiviteter och coachning för individuella livsstilsförändringar.

Lägre blodtryck och BMI

Blodprovsanalyser före och efter programmet visar statistiskt signifikanta förbättringar av blodtryck, blodsocker och LDL-kolesterol. Totalt sett är även förändringarna i BMI statistiskt signifikanta. Innan programmet hade sex av deltagarna övervikt eller fetma, men har nu ett BMI som räknas som normalt eller övervikt.

Bättre upplevd livskvalitet hos många deltagare

19 deltagare har angett att de efter programmet upplever sin livskvalitet som bättre och 15 personer att de känner sig mindre ensamma.

– Jag är väldigt imponerad av projektet Hjärnvägen här i Väsby. Resultatet visar att ganska enkla livsstilsförändringar kan göra snabb skillnad och öka livskvaliteten för äldre. Med egen vilja och kraft har deltagarna tagit till sig både kunskap och inspiration för att göra livsstilsförändringar som minskar risken för minnessjukdomar och ökar livskvaliteten, säger vård- och omsorgsnämndens ordförande Barbro Brolin (S).

Positiva resultat av både aktiviteter och individuella livsstilsplaner

73 procent av deltagarna har medverkat i minst hälften av projektets schemalagda aktiviteter, som erbjudits 2-4 gånger varje vecka. Bland aktiviteterna fanns bland annat fysisk träning, hälsofika, sociala aktiviteter, kognitivt träningsprogram (CogMed), föreläsningar och hälsoundersökningar. Dessutom har deltagarna haft tillgång till litteratur och filmat material. De har också haft möjlighet hålla kontakten med andra deltagare inom programmet med hjälp av en app.

Ungefär lika stor andel har arbetat aktivt med individuella livsstilsplaner, som de själva tagit fram i dialog med en livsstilscoach. Planerna har handlat om vilken livsstilsförändring respektive deltagare önskat och haft förutsättningar för. Bland de förändringar deltagarna bestämt sig för att genomföra på egen hand är till exempel:

•    Lära sig portugisiska med appen Duo Lingo
•    Byta ut godis på kvällen mot frukt
•    Gå med i styrelsen för en konstförening
•    Börja bowla tillsammans med annan deltagare i programmet
•    Äta fisk två gånger per vecka 
•    Bli volontär som läxhjälpare åt skolbarn
•    Äta grönsaker eller rotsaker till alla måltider
•    Byta smör eller margarin till olivolja till brödet

Fördelar med dubbla spår i Hjärnvägen

Graden av deltagande i det schemalagda programmet hos deltagarna har inte påverkat hur positiva effekterna blev, vilket är överraskande. Detta tyder på att kombinationen av ett schemalagt program och en självutformad livsstilsplan fungerat. 

De deltagare som haft svårt att delta i aktiviteter på bestämda tider 2-3 gånger i veckan har istället kunnat ägna sig desto mer åt sina livsstilsplaner i vardagslivet. På det sättet fick de samma positiva effekter som alla andra.

Så säger några av deltagarna om programmet

I en anonym enkät har deltagarna med egna ord berättat om sina upplevelser av att delta i programmet.

– Ett stort tack för att jag har fått förmånen att delta i detta omvälvande projekt, som har gett mig livsglädje, mening i tillvaron och en stark och glad kropp. 

– Det har varit lärorikt och roligt att delta i Hjärnvägen. Jag har träffat många nya vänner, fått lära mig mycket om mat som är nyttigt och gott genom olika föreläsningar av en duktig dietist. Jag är väldigt nöjd över mitt deltagande i Hjärnvägen. 

– Jag är glad att jag fick chansen att delta i programmet, kommer verkligen försöka hålla fast vid det jag har förändrat.

Hjärnvägen framåt

I Upplands Väsby kommer arbetet fortsätta för att öka hjärnhälsan för äldre.

– I fortsättningen av Hjärnvägen i Upplands Väsby kommer vi testa att utesluta den schemalagda delen av programmet och undersöka om enbart stöd till den egna livsstilplanen kan ge ett liknande resultat. Det skulle i så fall vara mer flexibelt och resurseffektivt, både för deltagarna och för kommunen, säger Ulrika Lindqvist som är projektledare för Hjärnvägen i Upplands Väsby.

En god hjärnhälsa är inte bara positivt för individen. Varje demensfall kostar enligt Socialstyrelsens beräkningar samhället i genomsnitt mellan 400-600 000 kronor per år. Om inget görs kommer Upplands Väsby att ha upp emot 600 personer med demens om 20 år. Genom att främja en mer hälsosam livsstil på ett evidensbaserat sätt kan hjärnhälsan stärkas så att färre drabbas, eller åtminstone försena debuten av olika demenssjukdomar för många äldre. Till hösten är planen att erbjuda programmet utan kostnad för nya deltagare i kommunen. 

Hjärnvägen till bättre hjärnhälsa ingår i det övergripande projektet Stockholm – Internationell Huvudstad för Hjärnhälsa. Från och med i höst kommer det projektet att drivas av Stiftelsen Äldrecentrum med Krister Håkansson som projektledare. Han har även arbetat som kommunens forskningsledare för programmet Hjärnvägen i Upplands Väsby.

– Att få vara med och tillämpa kunskap om livsstilsförändringar så att den kommer människor till godo har varit häftigt. Visst var det lite nervöst om den här unika modellen skulle fungera, men resultaten var helt överväldigande. Både att arbeta tillsammans med övrig personal i projektet och direkt med deltagarna har gett en ny dimension till vad det kan innebära att vara forskare. Jag vill också ge en eloge till projektledningen och till Upplands Väsby kommun. Genom den här satsningen har kommunen placerat sig i framkant i utvecklingen av nya metoder för att främja äldres hälsa och förebygga kognitiva försämringar, säger forskningsledare Krister Håkansson.

Fakta om Hjärnvägen

Projektet ”Hjärnvägen till förbättrad hjärnhälsa” har genomförts under ledning av forskare tillsammans med personal vid social- och omsorgskontoret i Upplands Väsby kommun. Under sju månader har 34 personer deltagit i schemalagda aktiviteter såsom fysisk träning, kostrådgivning, kognitiv träning och social stimulans. Parallellt har deltagarna också planerat och gjort egna planer för livsstilsförändringar i vardagslivet. Programmet har genomförts med olika sakkunniga såsom dietist, gyminstruktör, IT-pedagog och utbildade volontärer. I studien har det undersökts vilka livsstilsförändringar deltagarna lyckats genomföra, hur varaktiga de varit och hur hälsan påverkats.