Vad krävs av elittränare för framgång på mästerskap över tid?

Riksidrottsförbundet genomför kontinuerligt dialoger med samtliga medlemsförbund och under 2021 framkom att 75 procent av förbunden sätter tränarutveckling som ett av tre prioriterade områden för att deras idrott ska vara hållbar och konkurrenskraftig. I forskningsrapporten Hållbar framgång på världsnivå, skriven av Karin Hägglund, Jan Ferner och Göran Kenttä, har 32 elittränare på högsta nivå intervjuats. Resultatet ger tydliga insikter om att det inte räcker att vara utbildad och att ha kunskaper i den aktuella idrotten.

– Självkännedom, att skapa goda relationer med de aktiva och med andra ledare samt att ha stöd från familj är några av de delar som är avgörande för framgångsrika elittränare. Men också att lära sig att koppla bort jobbet, vilket tränarna vi intervjuat är väl medvetna om, men som ofta upplevs som en av de största utmaningarna. Framöver är det viktigt att ta fram arbetssätt och verktyg som stöttar elittränare att skapa utrymme för återhämtning och balans mellan arbete och privatliv , säger Karin Hägglund,  doktorand på Gymnastik och Idrottshögskolan, GIH, som forskar om vad som bidrar till hållbarhet bland elittränare.

Sveriges Riksidrottsförbund (RF), Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) samt Svenska Parasportförbundet och Sveriges Paralympiska Kommitté (SPK) arbetar gemensamt för att stärka förutsättningarna för svensk internationell elitidrott, genom projektet Elitidrott 2030. En målsättning och förutsättning i det arbetet är att förstärka och utveckla tränar- och ledarutbildningar som baseras på forskning nära verksamheten och där denna rapport ger ny kunskap att ta med i det gemensamma arbetet.

Citat från några av de intervjuade elittränarna:

”Vill du bli elittränare, då måste du lära dig att förstå människor, det är viktigare än själva idrotten tror jag, för det är de människor som ska göra jobb

”Jag lägger tid på att reflektera och jag ser det som en process för att lära känna mig själv bättre.”

”Jag tror de aktiva känner en större möjlighet att öppna sig om jag visar sårbarhet, en öppenhet, och inte alltid bara ställer frågor till dem, om dem. Att jag själv berättar om upplevelser, det där gjorde mig ledsen eller väldigt trött eller besviken. För mig är ett bra samtalsklimat när man inte har någon form av fasad, utan verkligen pratar, frågar och diskuterar, om mående, känslor och vad som är bra och vad som inte är bra.”

– Elittränare lever under liknande press som aktiva och behöver stöd, nätverk och förståelse för uppdrag och utmaningar för att både vara hållbara och nå framgång. Idrotterna behöver se över sina ledarutbildningar och vi från Riksidrottsförbundet måste i större grad än tidigare inkludera elittränare i de stöd som finns till aktiva inom idrottspsykologisk rådgivning eller att få mentorstöd, säger Liselotte Ohlson, elitidrottschef Riksidrottsförbundet.

I rapporten beskrivs också utmaningar för elittränare oavsett kön kopplat till en stereotyp manlig kultur och svårigheten att kombinera elittränararbete med föräldraroll.

– Här kan vi se att det både är män och kvinnor som inte vill ”offra” familjelivet för karriären som elittränare och det är vanligare att män slutar när de blir föräldrar nu än i tidigare generationer. Vår slutsats är att det är önskvärt att skapa förutsättningar för att kombinera ett familjeliv med jobbet som elittränare, både för kvinnor och för män, säger Karin Hägglund.

Forskarna föreslår följande utvecklingsförslag för att skapa bättre förutsättningar för hållbara och framgångsrika tränare inom svensk elitidrott:

• Utveckla kompetens inom organisationspsykologi genom praktiknära forskning och tillämpning inom svensk idrott: Hur skapar vi hållbara, framgångsrika och psykologiskt sunda och trygga organisationskulturer för elitidrott i Sverige?
• Skapa möjligheter och förutsättningar för elittränare att lära sig om intrapersonell kunskap, genom (1) genomlysning och utveckling av tränarutbildningar, och (2) praktiknära forskning för att utveckla evidensbaserade program och verktyg riktade mot elittränare.
• Inkludera elittränare i större utsträckning inom ramen för idrottspsykologiska stödinsatser. Uppmärksamma att elittränare likt aktiva är utövare med höga prestationskrav som kan påverka den mentala hälsan.
• Utveckla strukturerade mentorskapsprogram för de som är nya i rollen som elittränare. Behovet av att ha ett bollplank, någon att prata med och lära av, är centralt för såväl hållbarhet som framgång på de stora mästerskapen.
• Mer forskning om framgångsrika elittränare med tonvikt på hur de agerar och samspelar med sina idrottare och andra relevanta personer i både träningsoch tävlingssammanhang.
  
  

I studien ingår 32 deltagare, 3 kvinnor och 29 män varav 16 från individuella idrotter, 11 från lagidrotter och 4 som tränar individuella paraidrotter och1 som tränar lag paraidrott. Åldern på deltagarna varierar mellan 29 och 74 år med en medelålder på 53 år. Vid tidpunkten för intervjun varierade deltagarnas erfarenhet som elittränare i antal år mellan 6 och 40 år med ett snitt på 21 år.

Rapporten Hållbar framgång på världsnivå (länk)

Riksidrottsförbundets arbete med elitidrott (länk)

För mer information kontakta

Karin Hägglund
Doktorand Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH
08-120 53 733

Liselotte Ohlsson
Elitidrottschef Riksidrottsförbundet
070-863 09 34