Svenskarna oenade kring beslutet om indragen plastpåseskatt
Om mindre än tre månader försvinner skatten på plastpåsar och svenskarna kan då vänta sig att spara några kronor vid köp av en plastpåse. Men åsikterna om den indragna skatten är splittrade och över hälften av alla svenskar tycker det är viktigt att användningen av plastpåsar fortsätter att minska. Det visar en Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra tidigare i år.
Den 1 maj 2020 infördes plastpåseskatten i Sverige i syfte att minska förbrukningen av bärkassar i plast och därmed den negativa påverkan som påsarna har på miljön. Priset på en påse ökade då från cirka tre kronor till sju kronor. Sedan 2017 har förbrukningen av plastpåsar minskat från 83 påsar per person och år till 17 påsar per person och år (2023). Förra året förbrukades totalt 176 miljoner plastpåsar i Sverige.
–Vi är positiva till att användningen av plastpåsar går åt rätt håll, men faktum är att vi fortfarande hittar plastpåsar i våra skräpmätningar. Med 176 miljoner plastpåsar i omlopp varje år räcker det att 1 procent ”rymmer” så är tillskottet till vår natur 1,7 miljoner påsar, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.
Redan den 1 november 2024 dras nu skatten in. I en Novusundersökning har Håll Sverige Rent tagit pulsen på svenska folket – som visar sig vara oeniga kring beslutet.
Så tycker svenskarna om plastpåseskatten
I undersökningen svarar 35 procent av svenskarna att de tycker plastpåsar är ett miljöproblem och fler än hälften av svenskarna, 51 procent, tycker det är viktigt att vi minskar användningen av dessa.
Det är jämt mellan positiv och negativ inställning till indragen plastpåseskatt. 39 procent av svenskarna svarar att de är positiva till att skatten tas bort medan 38 procent är negativa. Resterande svarar vet ej eller är neutrala i frågan. Män, höginkomsttagare samt anställda i privat sektor är överrepresenterade bland de som är ganska eller mycket positiva till att skatten tas bort medan kvinnor, studerande eller anställda i offentlig sektor är överrepresenterade bland de som är ganska eller mycket negativa till att skatten tas bort. Det finns också tydliga partipolitiska skillnader där Tidöpartiernas sympatisörer i större utsträckning är positiva till att skatten försvinner.
–Oavsett plastpåseskattens framtid kommer det krävas insatser för att hålla förbrukningen av plastpåsar nere. Inte minst fortsatt information till konsumenter om att återanvända och återvinna sina plastpåsar, och framför allt inte slänga dem i naturen. Annars är vi tillbaka på ruta ett, säger Johanna Ragnartz.
Nästan 50 000 skräpiga plastpåsar på en vecka
Plastpåsar är ett flyktigt skräp som på grund av sin låga vikt och sitt vindfång sällan ligger kvar på en plan yta särskilt länge. De blåser i väg och fastnar i buskar och träd, hamnar i diken längs vägar, i skogsområden och i vattendrag, sjöar och hav. Därför är det svårt att få en rättvisande bild av plastpåsar som skräp i stadsmiljö.
Trots en sannolik underskattning visade resultaten från den nationella skräpmätningen, som Håll Sverige Rent gjorde år 2020 på uppdrag av Naturvårdsverket, att nästan 50 000 plastpåsar, varav 25 200 plastpåsar från matvaru- och klädesbutiker och 21 300 mindre plastpåsar såsom fruktpåsar, slängdes på marken under en enda sommarvecka i stadskärnorna i Sveriges 290 centralorter.
Bakgrund kring plastpåseskattens införande
EU beslutade år 2015 att alla medlemsstater ska reducera förbrukningen av tunna plastbärkassar. Åtgärden syftade till att både minska problemen med nedskräpning och till att minska det ineffektiva utnyttjandet av resurser som dåvarande förbrukning av plastbärkassar medförde.
Första steget var att informera konsumenter om den onödiga plastanvändningen. I juni 2017 infördes därmed en lag i Sverige som innebar att alla butiker fick ett informationskrav om påsens miljöpåverkan.
2019 infördes EU direktivet mot engångsplastprodukter, där påsarna ingår som en produktkategori. Ett mål sattes med en högsta genomsnittlig förbrukning på 40 tunna plastbärkassar per person och år senast 2025. De informationsinsatser som redan startat gav inte tillräcklig effekt och man beslutade därför om att införa en höjd skatt på plastbärkassar 1 maj 2020. Priset på en påse ökade från cirka tre kronor till sju kronor.
Enligt Naturvårdsverket låg förbrukningen av plastbärkassar år 2023 på 17 stycken per person och år (176 miljoner påsar totalt) och Sverige ligger därmed under EU-målet. Skatten på plastbärkassar kommer nu avskaffas med start 1 november 2024.
Nyckelord
Kontakter
Cecilia LiedbergPR-ansvarigHåll Sverige Rent
Tel:076-807 03 25cecilia.liedberg@hsr.seJohanna RagnartzVDHåll Sverige Rent
Tel:076-941 01 89johanna.ragnartz@hsr.seBilder
Om oss
Skräpet finns överallt – i staden, i naturen och i havet. Håll Sverige Rent arbetar för att förebygga och motverka nedskräpningen. Vi samlar kunskap, driver opinion och tar fram konkreta verktyg och lösningar för att stoppa skräpet.
Håll Sverige Rent är en ideell obunden stiftelse. Vi har 90-konto och är därmed en del av Svensk insamlingskontroll.
Följ Håll Sverige Rent
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Håll Sverige Rent
Så mycket får kommunerna i ersättning för skräpet9.10.2024 08:20:00 CEST | Pressmeddelande
Skräpet kostar Sveriges kommuner hundratals miljoner kronor varje år. Sedan 2021 ska producenter av engångsplast stå för sin del av skräpnotan enligt EU:s engångsplastdirektiv och principen ”förorenaren betalar”. Nu, två år efter att kommunerna rapporterade in sina nedskräpningskostnader för första gången, är det dags för en första utbetalning. Nu står det klart vad alla kommuner i Sverige får för ersättning för skräpet. Se hela listan här.
Skräpiga lustgastuber – höga kostnader för kommuner men producenterna kommer undan ansvar8.10.2024 08:10:00 CEST | Pressmeddelande
Försäljningen av lustgastuber har ökat i takt med att de blivit allt vanligare som berusningsmedel för ungdomar i Sverige. Denna utveckling har inte bara medfört farliga konsekvenser för ungdomars hälsa, det har även bidragit till ökad nedskräpning och utmaningar i avfallshantering av dessa produkter. Många kommuner redovisar höga kostnader för att hantera lustgastuberna, men trots att tuberna klassas som förpackningar kommer producenterna idag undan sitt ansvar.
Nu ska skräpet designas bort1.10.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Nedskräpning är ett av vår tids största samhällsproblem. Och trots att det är olagligt att skräpa ner i Sverige hittar vi skräp överallt - i havet, i städer, på höga bergstoppar och alla ställen där emellan. Mycket av skräpet är förpackningar från sånt vi äter och dricker. Nu lanserar Håll Sverige Rent och Näringslivets Producentansvar en guide som ska hjälpa producenter och förpackningsutvecklare att ta med nedskräpningsperspektivet redan i designfasen av förpackningar.
132 128 skräphjältar plockade 240 ton skräp i lördags – här var de flitigast25.9.2024 08:15:00 CEST | Pressmeddelande
I lördags deltog 132 128 svenskar, gamla som unga, när hela Sverige plockade skräp tillsammans med Håll Sverige Rent på World Cleanup Day. Tillsammans samlades över 240 000 kilo skräp in. – Engagemanget under dagen var helt otroligt. Nu gäller det att hålla i resterande 364 dagar på året, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent. Här kan du se topplistor över landets flitigaste kommuner och län samt var det plockades mest skräp.
Den skräpiga baksidan av hummerfisket23.9.2024 07:00:00 CEST | Pressmeddelande
I dag, den 23 september, går årets hummerfiskepremiär av stapeln och många fritidsfiskare ger sig ut längs svenska väst- och bohuskusten i jakt på havets läckerhet. Men den skräpiga baksidan av hummerfisket är att det förloras nästan 4 000 hummertinor varje år. De blir kvar i havet och fortsätter fånga fisk och skaldjur i flera år – helt i onödan. Men det finns knep som minskar risken för att förlora en hummertina.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum