Klipp i underlivet minskar risken för svår förlossningsskada

Sfinkterskada omfattar delar av eller hela ändtarmens ringmuskel och kan ge bestående svårigheter att hålla tätt för gas och avföring. Det kan också ge samlivsproblem och påverka livskvaliteten negativt. Förekomsten av denna allvarliga bristning har minskat men är fortfarande vanligare i Sverige än i många andra länder. Totalt drabbas runt fem procent av alla förstföderskor i Sverige som genomgår en vaginal förlossning.

- Störst är risken hos förstföderskor som behöver hjälp med sugklocka. Därför ville vi undersöka om det går att förebygga skadan hos den här gruppen genom ett snedklipp som läggs i slidöppningen ner mot mellangården när barnets huvud syns, berättar Sophia Brismar Wendel, docent i obstetrik och gynekologi vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet och överläkare vid kvinnokliniken på Danderyds sjukhus.

I den så kallade EVA-studien rekryterades studiedeltagare från åtta svenska sjukhus under åren 2017-2023. Över 6 100 gravida kvinnor som väntade sitt första barn tackade ja till att delta om deras förlossning skulle avslutas med sugklocka. Totalt lottades 702 kvinnor som födde barn med hjälp av sugklocka till att få ett snedklipp, även kallat episiotomi, eller att inte få ett sådant klipp.

Snedklipp minskade risken för sfinkterskada med i genomsnitt 53 procent. Bland kvinnor som lottats till snedklipp fick 6,1 procent en sfinkterskada, jämfört med 13,1 procent bland kvinnor som inte fått något klipp i slidöppningen. Ingreppet ökade inte risken för stor blodförlust, negativ förlossningsupplevelse, förlängd vårdtid eller fler komplikationer. Däremot var risken för olika sårkomplikationer drygt dubbelt så hög bland kvinnor som fått ett snedklipp.

- Snedklipp väcker mycket känslor eftersom det historiskt har använts även vid normala förlossningar och ibland utan kvinnans samtycke. Rutinen ser olika ut i olika länder och i Sverige har vi varit ganska restriktiva med metoden eftersom det har saknats evidens. De här resultaten kan påverka förlossningsvården både i Sverige och i andra länder, säger Sophia Brismar Wendel.

Forskarna fortsätter nu att samla in information om kvinnornas egenupplevda besvär ett respektive fem år efter förlossningen. Inom kort kommer resultaten från ettårsuppföljningen att analyseras, vilket kan ge svar på skillnader i bland annat analinkontinens och samlivsproblem.

- Det kan hjälpa läkare och gravida kvinnor att fatta informerade beslut om ett eventuellt förebyggande snedklipp, säger Sophia Brismar Wendel.

I EVA-studien deltar Norrlands Universitetssjukhus, Falu Lasarett, Akademiska Sjukhuset, Danderyds sjukhus, Södersjukhuset, Centrallasarettet Växjö, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra och Helsingborgs Lasarett. Forskningen finansierades huvudsakligen av Vetenskapsrådet, Region Stockholm och Uppsala-Örebro Forskningsråd. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.

Publikation: ”Lateral episiotomy or no episiotomy in vacuum assisted delivery in nulliparous women (EVA): multicentre, open label, randomised controlled trial”, Sandra Bergendahl, Maria Jonsson, Susanne Hesselman, Victoria Ankarcrona, Åsa Leijonhufvud, Anna-Carin Wihlbäck, Tove Wallström, Emmie Rydström, Hanna Friberg, Helena Kopp Kallner, Sophia Brismar Wendel, The BMJ, online 17 juni 2024, doi: 10.1136/bmj-2023-079014.

Editorial om studien i BMJ: ”Lateral episiotomy during vacuum assisted childbirth”