Ny studie förklarar sambandet mellan diabetes och urinvägsinfektioner
20.9.2022 09:00:00 CEST | Karolinska Institutet | Pressmeddelande
Sänkt immunförsvar och återkommande infektioner är vanligt vid typ 1- och typ 2-diabetes. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att personer med diabetes har lägre nivåer av den antimikrobiella peptiden psoriasin, som ingår i kroppens immunförsvar, vilket försämrar urinblåsans cellbarriär med ökad risk för urinvägsinfektion som följd. Studien publiceras i Nature Communications.

Diabetes beror på insulinbrist eller minskad insulinkänslighet. Hormonet insulin reglerar glukos (socker) och därmed energi till kroppens celler. Hos personer med typ 1-diabetes har kroppen slutat tillverka insulin och vid typ-2-diabetes har cellerna blivit mindre känsliga för insulin, vilket bidrar till höga glukosnivåer i blodet. Diabetes är en folksjukdom som påverkar hälsan på flera sätt.
Bland annat försämras det medfödda immunförsvaret och många får återkommande infektioner, till exempel urinvägsinfektioner orsakade av E. coli-bakterier. Hos personer med diabetes finns en förhöjd risk att dessa leder till allmän blodförgiftning, sepsis, som utgår från urinvägarna.
Ett kroppseget antibiotikum
Nu har forskare vid Karolinska Institutet undersökt sambandet mellan psoriasin, ett kroppseget antibiotikum som ingår i det medfödda immunförsvaret, och glukosnivåerna i blodet hos personer med diabetes (typ 1, typ 2 eller prediabetes).
I urin, urinblåseceller och blod (serum) från patienter analyserade forskarna psoriasin och andra peptider som är viktiga för att slemhinnan i urinblåsan ska bevaras intakt och skydda mot infektion. Fynden verifierades sedan i möss och urinblåseceller med och utan infektion.
– Vi fann att höga glukosnivåer sänker nivåerna av den antimikrobiella peptiden psoriasin, däremot har insulin ingen påverkan. De lägre nivåerna av psoriasin som vi ser hos diabetespatienter medför bland annat att man får en försämrad funktion av de celler som normalt skyddar urinblåsan från bakterieangrepp, vilket ökar risken för infektion i urinblåsan, säger Annelie Brauner, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet, som lett studien.
Östrogenbehandling minskade bakteriemängden
Annelie Brauners forskargrupp har tidigare kunnat visa att behandling med östrogen återställer urinblåsecellernas skyddande funktion hos människor och möss och därmed kan hjälpa till att reglera immunsvaret vid urinvägsinfektion. Forskarna testade därför hur östrogenbehandling påverkar infekterade celler som exponerats för höga glukosnivåer och kunde då visa att behandlingen ökade psoriasinnivåerna och minskade bakteriemängden, vilket indikerar att östrogen kan ha effekt även hos patienter med diabetes.
– Närmast planerar vi att ytterligare fördjupa våra studier av underliggande mekanismer för infektioner hos individer med diabetes. Det långsiktiga målet är att minska infektionsrisken hos denna stora och växande patientgrupp, säger studiens försteförfattare Soumitra Mohanty, som är forskare vid samma institution.
Studien genomfördes i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset, Region Stockholm och Capio samt Uppsala universitet och Universitätsklinikum Schleswig-Holstein (Tyskland). Den finansierades i huvudsak av Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare, Region Stockholm (ALF-medel), KI forskningsstiftelse, Svenska Läkaresällskapet, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF), Stiftelsen Clas Groschinskys Minnesfond, Åke Wibergs Stiftelse och Magnus Bergvalls Stiftelse. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.
Publikation: “Diabetes downregulates the antimicrobial peptide psoriasin and increases E. coli burden in the urinary bladder”. Soumitra Mohanty, Witchuda Kamolvit, Andrea Scheffschick, Anneli Björklund, Jonas Tovi, Alexander Espinosa, Kerstin Brismar, Thomas Nyström, Jens M. Schröder, Claes-Göran Östenson, Pontus Aspenström, Hanna Brauner, Annelie Brauner. Nature Communications, online 20 september 2022, doi: 10.1038/s41467-022-32636-y.
Kontakter
För mer information, kontakta:
Annelie Brauner, professor, överläkare
Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet
Telefon: 0705 863 322
E-post: Annelie.Brauner@ki.se
Soumitra Mohanty, forskare
Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet
Telefon: 076 128 6793
E-post: soumitra.mohanty@ki.se
Bilder



Karolinska Institutet (https://ki.se/) är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. (http://ki.se)
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Nya vägar inom cancerforskningen – möt forskarna16.11.2026 15:09:08 CET | Pressmeddelande
Välkommen till webbinariet "En dag för cancerforskning" på Karolinska Institutet den 19 november 2026. Under det populärvetenskapliga programmet presenteras spetsforskning inom cancerområdet under ledning av programledaren Sofia Wistam.
Evighetskemikalie stör tidig utveckling i stamcellsmodell16.11.2026 09:00:33 CET | Nyheter
Forskning som använder stamcellsbaserade modeller av tidig mänsklig utveckling tyder på att PFOS, ett långlivat ämne som tillhör PFAS-gruppen, kan störa processer som är avgörande för den tidiga utvecklingen av könsceller och embryon. Detta framgår av en studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Human Reproduction Open.
Opioidanvändning kan bli långvarig efter operation10.11.2026 17:20:49 CET | Nyheter
Runt 7 000 patienter per år i Sverige som inte tidigare använt opioider fortsätter att hämta ut läkemedlen flera månader efter en operation, vilket ökar risk för beroende, enligt en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet. Avhandlingen visar också att mängden opioider efter större kirurgi kan minskas.
Två nyupptäckta proteinformer kan vara viktiga vid alzheimer9.11.2026 11:34:12 CET | Nyheter
Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har identifierat två tidigare okända former av proteinet beta-amyloid som kan bidra till utvecklingen av Alzheimers sjukdom. I studien, som publiceras i Nature Communications, visar forskarna också att ett protein som de tidigare upptäckt kan motverka bildandet av de skadliga formerna, vilket pekar på en möjlig ny behandlingsstrategi mot alzheimer.
Alzheimer hos yngre: hjärnavbildning visar snabbare inlagring av tauprotein5.11.2026 11:25:54 CET | Nyheter
Tau, ett protein som bildar sjukliga ansamlingar vid Alzheimers sjukdom, lagras in mer än dubbelt så snabbt och i större delar av hjärnan hos yngre patienter än hos äldre. Detta framgår i en studie, publicerad i Science Translational Medicine av forskare vid Karolinska Institutet och University of California, San Fransisco. Resultaten understryker vikten av tidigare diagnos och tillgång till avancerad hjärnavbildning.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum