Blodets proteiner förändras kraftigt från barndom till vuxen ålder

I studien analyserade forskarna blodprover från 100 deltagare i den populationsbaserade kohorten BAMSE vid 4, 8, 16 och 24 års ålder. Med hjälp av avancerad proteinteknik mättes över 5 000 proteiner, varav drygt 3 500 kunde följas över tid. Mer än hälften av dessa proteiner förändrades med åldern redan under uppväxten.

De största förändringarna sågs mellan 8 och 16 års ålder, en period som sammanfaller med puberteten. Många proteiner ökade då kraftigt för att senare minska igen i tidig vuxen ålder, medan andra visade mer gradvisa ökningar eller minskningar från barndom till vuxenliv.

– Vår studie visar att det inte går att använda referensvärden från vuxna när man tolkar proteinnivåer hos barn och ungdomar. Proteinnivåerna är starkt åldersberoende redan tidigt i livet, säger en av försteförfattarna Sophia Björkander, biträdande lektor och docent vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet.

Forskarna identifierade också tydliga könsskillnader. I tidig barndom var skillnaderna få, men från tonåren ökade de markant. Vid 24 års ålder skilde sig omkring 30 procent av proteinerna mellan kvinnor och män, bland annat sådana som är kopplade till tillväxt, ämnesomsättning, immunförsvar och reproduktiva processer.

– Könsskillnaderna blir mycket tydliga från tonåren och tidig vuxen ålder. Det visar att både ålder och kön är grundläggande biologiska faktorer som måste beaktas när proteiner används som biomarkörer, säger Sophia Björkander.

I dag används blodproteiner i stor utsträckning som biomarkörer för att upptäcka till exempel inflammation, hormonell obalans, hjärt–kärlsjukdom och störd ämnesomsättning. Ett viktigt resultat från studien är att nivåer av olika proteiner hos barn kan spegla normal utveckling snarare än sjukdom.

– Genom att kartlägga proteinutvecklingen skapar vi en referens som kan användas för att identifiera tidiga avvikelser. Det ger möjligheter till riskbedömning av kroniska sjukdomar och mer individanpassad medicin, säger sisteförfattare Erik Melén, projektledare i BAMSE och professor vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet.

Forskarna påpekar att antalet deltagare är begränsat och att resultaten främst gäller en relativt homogen befolkning.

Studien ingår i Human Disease Blood Atlas, som är en del av Human Protein Atlas och bygger på den svenska BAMSE-kohorten. BAMSE-projektet drivs gemensamt av institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset och Institutet för miljömedicin, båda vid Karolinska Institutet, samt Centrum för arbets- och miljömedicin, Region Stockholm.

Forskningen har finansierats av bland annat Vetenskapsrådet, Region Stockholm, Hjärt‑Lungfonden och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

Publikation

”Longitudinal protein profiling of blood during childhood into early adulthood”, Sofia Bergström, Sophia Björkander, María Bueno Álvez, Simon Kebede Merid, Hanna Danielsson, Anna Bergström, Inger Kull, Anne-Sophie Merritt, Fredrik Edfors, Susanna Klevebro, Mathias Uhlén, Peter Nilsson, Erik Melén, Nature Communications, online 22 april, 2026, doi: 10.1038/s41467-026-72095-3